Han den söta killen med blixtärret?

Bevakar, tycker du är jätteduktig och skriver bra. Men skulle du kunna dela upp texten, bara lite, så att det blir lättare att läsa? Tack för din fina ff! ♥♥♥

Håller med på typ... Alla punkter ;D

Skriv meeer ♥♥

Tack för era fina kommentarer! Ja, jag ska försöka dela upp texten lite!

Jag bevakar! jätte bra

Kapitel 4 Resan till Hogwarts


Jag satt i våran neongröna porsche och tittade ut på staden London. Sätet var mjukt och bekvämt och jag blundade. Jag råkade visst slumra till, för jag vaknade med ett ryck då mamma sa "gumman, vi är framme"

Jag gick ut ur bilen. Det var varmt, så jag tog snabbt av mig jackan. Bilen hade luftkonditionering, men tyvärr hade inte luften det.


Mamma ledde fram oss till spärren mellan station nio och tio. Masy såg frågande på mamma. Hon öppnade munnen, men innan hon hann säga ett ord sa mamma "Kolla på hur jag gör, så fattar ni nog." Hon började gå direkt mot spärrväggen. Hon började springa. Jag skrek åt mamma att akta sig, men hon försvann genom spärrväggen som om den hade varit ett tunt spindelnät och inget annat.

Masy viskade fram ett "jag tror vi ska göra samma sak" och jag nickade. Det var uppenbart vad mamma försökte visa oss. "Vi gör det på tre" sa jag och Masy nickade. "Ett... två... TRE!"

Vi började springa mot spärrväggen. Jag fick panik och försökte bromsa, men det gick inte. Jag berädde mig på en krasch, men det kom ingen.

Jag öppnade försiktigt ögonen. Ett blodrött ånglok stod och bolmade på perrongen. Jag såg mamma vinka åt oss att komma dit. "Gå in i loket nu, så ni får bra platser" sa mamma medan hon kramade mig och Masy i tur och ordning.

Vi gick in i det blodröda ångloket och hittade en tom kupé. Vi satte oss ner och började spela svarta maja med min kortlek.

Efter ett tag kom en tjej och knackade på kupedörren. Jag gick och öppnade den. En flicka med långt, rufsigt rödbrunt hår och tandställning tittade på mig. "Hej" sa hon. "Jag heter Hermione Granger och jag undrar om jag får sitta med er?"

Jag och Masy svarade i kör; "Visst, sätt dig Hermione! Vi är May och Masy." Hon log. "Är ni mugglarfödda eller?"
"Nej, inte direkt. Våran pappa är vanlig men mamma är en häxa."
"Halvblod, alltså." Konstaterade Hermione.

Ungefär en timme senare, då vi satt och spelade kort, fångade något min blick. Jag rusade fram till dörren och smällde upp den på vid gavel. "Harry?!"

Ja, jag hade sett världens gulligaste kille gå genom loket, det var det ingen tvekan om. Jag rusade fram genom korridorerna och till slut såg jag honom tillsammans med en jättelång rödhårig kille med jättemycket fräknar.

Jag öppnade kupedörren och sa "Hej Harry!" Men han verkade inte känna igen mig. Jag kände en gråtklump som bildades i halsen

Bra.

Jättebra! Tack för att du delade upp texten

Hej! Här kommer ett nytt kapitel! Hoppas ni tkr om min ff!


Kapitel 5
Varför?


Jag stirrade på honom. Jag kom inte på något att säga... "Öhhem, Harry..." Jag rodnade. "Tyckte du att jag.. Eh... Sjöng bra på skolavslutningen?

Harry tittade fundersamt på mig. "Jaa, du sjöng fint..." Mitt hjärta tog ett skutt av glädje. Så han kom i håg mig iallafall! Jag rusade glädjestrålande in i våran kupé där Masy och Hermione satt och åt.

"Åhh, May förlåt att vi åt utan dig men vi var så hungriga!" Hermione log urskuldande medan hon pratade.
"Äh, glöm bort det, Hermione. Har ni sparat något till mig?" Masy svarade snabbt på min fråga.

Ja, så klart syrran! Jag betalade titt käk också..."
"Okej Masy, säg hur mycket det kostade så ska..." Masy avbröt mig.
"Jag bjuder på det, syrran. Jag vet att jag ändå får igen det."

"Tack, Masy." Sa jag medan jag åt en chokladgroda hon hade räckt mig.

Efter ett tag av skratt och chokladkortbyten (mamma hade talat om för oss vad det var dagen innan resan) började det bli mörkt.
Hermione ropade till. "Oj, vad tiden flyger iväg! Vi får skynda att byta om till trollkarlsklädnader!"

Vi gick iväg och bytte om. Då vi kom ut hördes en vacker kvinnoröst säga "Hogwartselever, var vänliga att göra er klara för avstigningen. Vänligen lämna era koffertar och ugglor här, de kommer stå bredvid era sängar då ni ätit färdigt.

Vi klev ut genom tåget och en väldigt stor man stod och ropade "Förstaårselever hit!" Då den stora mannen fick syn på Harry ropade han högt. "Hej, Harry! Hur e de me dej?"

Jag följde med Hermione och Masy då de kom till den stora mannen. Jag såg med förskräckelse ett fåtal båtar guppa fridfullt i vattnet och utropade "vi ska väl inte åka båt?" Jag var inte rädd för vatten, men att sitta i en gungig liten träbåt med meter efter meter av mörkt vatten kändes inte särskilt lockande.

Den stora mannen svarade på min fråga. "Jovisst ska vi åka båt! Jag heter Hagrid förresten." Jag svalde nervöst och tog ett kliv ner i den närmsta båten.


Hoppades ni gillade kapitet! Kram till alla fina läsare, ni betyder sjukt mkt! ♥♥♥

BÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄST MER NU OMG HARRY OCH MAYAYAYAYYAYAYAYYAYAyAYAYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYY
Okej känner att jag spårar här -.-"

Du spårar inte enligt mig iaf!:3 Blir bara glad!
__________________________________________
I am a true Gryffinpuff and i am proud of it♥