(Drarry) Min älskling har ett hjärta av snö

"Dom hade.. Dom utförde sexuella aktiviteter."

Hahahahahaha jag döör♥ Snape fick men för livet (':

Superbra skrivet :3 så kan vi få lite mer? Snälla (%).(%) *hundögon*

HAHA ja, stackars han alltså. </3

Hihihi ja ehm ska bara tänka lite. Vilket jag inte är så bra på. Och min dator har bestämt sig för att hata mig, så den segar som satan! Men jag ska försöka skriva lite till.

Tro mig. Jag dog lite jag med. Stackars Snape. :'')

5. Teparty och familjemöte!
Harry hittade honom efter en stund, och slog sig ned bredvid honom.
"Hej.", mumlade Harry och tittade på honom.
Malfoy svarade inte, han satt bara och bet på sin underläpp. Något som Harry tyckte var väldigt attraktivt. Men det kanske inte var rätt läge att tänka på det nu.
"Vad ville Snape?", frågade han försiktigt.
"Han har berättat för honom."
"För vem? Och vad har han berättat?", frågade Harry förvirrat.
Malfoy tittade ned i marken.
"Min far kommer döda oss.", mumlade han bara och lutade sig mot Harrys axel.
Harry öppnade munnen för att svara, men blev avbruten. Lucius stod plötsligt framför dom, och han såg långt ifrån glad ut.
Dom ställde sig genast upp och tog fram sina trollstavar.
"Draco, kom hit.", sa Lucius bestämt och höjde sin stav.
Harry ställde sig framför sin pojkvän och blängde på hans far. Inte för att han trodde att Lucius skulle kunna skada sin egen son, till och med han borde ju vara lite mänsklig. Men Harry ville skydda honom ändå.
"Draco.. Gör inget du kommer ångra nu.", sa Lucius trött. "Du har redan skämt ut vårt namn, behöver du verkligen göra det ännu värre?"
"Dra åt helvete.", fräste Malfoy och tog tag i Harrys hand. "Ett.", mumlade han.
"Två.", svarade Harry.
"Tre.", viskade dom och sprang sedan bort därifrån, hand i hand, skrattande som två barn.

"Vart ska vi?", frågade Malfoy, nu var det hans tur att bara följa med.
"Dumbledore.", svarade Harry och drog med den blonda pojken genom hela skolan.
Folk tittade efter dom, viskade, pekade. Vissa skrattade till och med, och ropade saker.
"Så det är såhär det känns att vara du.", sa Malfoy och log lite.
"Precis.", sa Harry.
När dom kom till Dumbledores kontor var Lucius redan där, hur han kom dit före dom visste dom inte.
"Där är du ju.", muttrade han.
"Lucius, lugna dig nu.", Dumbledore lät nästan arg, men han log mot dom två pojkarna som precis rusat in.
Malfoy flyttade sig närmare Harry, så nära så han kunde känna hans lukt. Han luktade sådär typiskt Harry-igt, vilket iförsig var ganska rimligt då han faktiskt var Harry. Men han älskade det. Han skulle kunna stå där hela dagen, bredvid personen han älskade över allt annat. För det var så det var. Han älskade Harry.
"Du skulle bara våga skada honom.", sa han och blängde på sin far som nu hade höjt sin stav.
"Vad sägs som att vi alla tar det lugnt och sätter oss ned.", sa Dumbledore och plötsligt så poffade det upp några stolar från ingenstans. "Te någon?", fortsatte han och trollade sedan fram ett runt bord och några koppar fulla med te.
"Jag är inte här för nåt slags teparty!", röt Lucius.
Men Harry och Malfoy slog sig ned vid bordet, tillsammans med Dumbledore och Snape som fortfarande var kvar.
"Jag vet varför du är här, Lucius. Men är det inte bäst om pojken får välja själv?", sa Dumbledore lugnt och drack en klunk te.
"Nej. Antingen skickar ni ut den där," svarade Lucius och nickade mot Harry, "eller så tar jag med mig Draco härifrån."
Innan någon hann säga emot, rusade en kvinna in i rummet.
"Draco, min son!", utbrast hon.
"Familjemöte. Kul.", suckade Malfoy och Harry log snett mot honom.

♥

*dör pga att detta kan ha varit det bästa jag läst någonsin*

Bevakar absolut!

Vill du begravas tillsammans med mig?? Matchande kistor? :3

Ja tack♥

6. Pojken utan efternamn och pojken utan vänner

"Narcissa, trevligt att ha dig här.", log Dumbledore.
"Vad är det jag för patetiska rykten jag har fått höra! Att min son skulle vara.. homosexuell?", hennes röst ekade i hela rummet och hon tog ingen notis om Dumbledores tafatta försök att få henne att sätta sig ned.
"Mamma..", började Malfoy försiktigt. "Jag är inte homosexuell."
"Inte?", sa folket i rummet i kör.
"Nej, jag är bisexuell. Och det är ju inte riktigt samma sak, eller hur?", log han.
Dumbledore log vänligt mot honom och Harry tog hans hand i sin. Narcissa såg svimfärdig ut, Lucius såg bara arg ut och Snape hade samma, gamla sura ansiktsuttryck.
"Hur.. Hur kan du göra såhär mot oss? Efter allt vi har gjort för dig."
Harry tyckte nästan, men bara nästan, synd om Narcissa, det var något med hennes röst. Hon lät verkligen helt förstörd.
Men Malfoy svarade inte, han bara slöt ögonen och suckade högt.
"Du förtjänar inte ens att vara en Malfoy!", sa hans pappa plötsligt, helt utan att tänka sig för. Men han ångrade sig inte. Han skulle icke ha en bisexuell son. "Jag trodde att du hade gått tillräckligt långt när du bestämde dig för att.. för att överge oss."
Malfoy, som egentligen inte borde kallas för Malfoy längre eftersom han inte var en Malfoy nu, förstod genast att "oss" var dödsätarna.
"Men det här.. Det här är för mycket! Och han av alla människor.", fortsatte Lucius.
"Det är inget fel på Harry!", muttrade Draco och greppet om Harrys hand hårdnade. "Och vet du, jag är hellre en Potter än en Malfoy."
Efter dom orden svimmade Narcissa.

Så fort Lucius hade skyndat sig fram till sin fru, smög Harry och Draco ut därifrån.
"Aldrig att dom ska få tvinga mig bort härifrån.", mumlade Draco.
"Jag trodde du hatade Hogwarts.", svarade Harry och drog med honom mot gryffindors sällskapsrum.
"Jag skulle kunna åka till Azkaban för din skull.", sa Draco.
Harry visste inte hur han skulle svara på det, så han sa bara lösenordet och väntade på att få bli insläppt. Den tjocka damen gäspade stort och såg nästan ut att sova. Harry sa lösenordet igen, lite högre denna gång, då hörde hon det och lät dom gå in. Hon var antagligen för trött för att märka att hon släppte in en från slytherin också.
När dom steg in i sällskapsrummet började dom få som var där såklart stirra. Hermione såg fruktansvärt arg ut, och Ron såg inte ut att veta vad han skulle göra. Dom satt och pratade med Neville, men tystnade när Harry och Draco kom.
"Hej.", sa Harry försiktigt och log lite.
"Jag tror jag går och lägger mig.", sa Hermione och stängde boken som låg i hennes knä och gick iväg.
"Jag.. uhm.. ska bara..", sa Ron snabbt och så var även han borta.
Harry satte sig ned i soffan, och Draco satte sig bredvid honom. Neville såg smått skräckslagen ut och tittade ned i golvet innan han också skyndade sig iväg.
"Ni är inte sådär äckligt trevliga längre.", sa Draco med ett litet leende.
Harry visste inte vad han skulle säga, så han suckade bara och lutade sig mot Draco.
"Fast jag förstår dom, jag skulle nog göra samma sak.", mumlade Harry.
"Är jag verkligen så hemsk?", frågade Draco.
Harry nickade.
"Men av nån jävla anledning så älskar jag dig ändå.", sa han och gav Draco en lätt kyss.
Draco kunde inte låta bli att le, och besvarade kyssen.
"Men hur gör vi med dina föräldrar?", frågade Harry sedan.
"Måste du förstöra ett sånt fint ögonblick med en sån förjävlig fråga?", suckade Draco.
"Förlåt, men jag vill verkligen inte förlora dig."
Draco log, det var något av det finaste någon någonsin sagt till honom.
"Jag tänker då inte försvinna någonstans.", sa han tyst.
Dom kysstes lite till, innan Harry sakta men säkert somnade med huvudet mot Dracos axel. Men Draco kunde inte somna. Hur bra han än mådde tillsammans med Harry, kunde han inte sluta tänka på sina föräldrar.
Och Ron och Hermione. Det var hans fel att dom hatade Harry. Han började plötsligt fundera på om detta hade varit en dålig idé. Men han ville inte förlora Harry. Det ville han verkligen inte.
Tillslut somnade även han, med miljontals tankar i huvudet. Leendet från hans läppar var borta, men Harry såg lika glad ut som innan.
Om allt bara hade varit annorlunda.
~
Blev inte så nöjd, menmen. Kommer antagligen bara bli några få delar till, kanske två. Vi får se.