Alvernas rike, privat rollspel mellan Corriiz och rosea

Imal rodnar. "Eh, tack". "Vi... Vi ses då"

"visst"

Några timmar senare, när det är kväll

Imal stod utanför tältet med de styckade hjortlåren. Hon hörde Adin ramla och svära, innan han gick fram och tog emot låren. "Du är allt lite klumpig" Sade jag. Han småskrattade lite

"mmm" säger Adin snabt.

"Här är hjortlåren" Säger Imal och räcker över dem. "Du.... Öhm... Är du.... liksom.... Bortlovad?"

Adin höjer på ena ögon brynet.
"Jag vet inte"

"Eh... Okej... Förlåt" Hon sprang in i huset igen.

Adin tittade efter fliclan.

Jag måste logga ut nu, men skriver litegrand

Imal kände hur det hettade till på kinderna. Varför hade hon sagt så? Hon gick ut genom dörren igen och sa "Du har fina ögon"

Adin ler.
"tack desamma"