Hur kunde hon? [SV]

Komentera, KOmentera, KOmentera

Haha, det påminner mig om TVD... Du vet, när Elena, Stefan och Lexi använder episk hela tiden XD

Helt awsome i övrigt! Du skriver fantastiskt! ♥

Kapitel 3: Alla minnen.
" Sirius?" Jag tittade upp och mötte ett par isblåa ögon.
" Alicia?" Flämtade jag och torkade snabbt tårarna. Hon log snett och satte sig brevid mig.
" Vad är det?" Jag suckade.
" Inget alls min älskade."
Hon nickade och satt tyst en stund. I ögonvrån såg jag att hon öppnade och stängde munnen som om hon ville säga något men inte vågade.
" Är det något du vill säga Alicia?" Frågade jag tillslut. Hon skakade snabbt på huvudet.
Jag suckade och stirrade ner i golvet.
" Okej.."
Hon reste sig .
" Jag måste gå!"
Jag tittade upp.
" Okej, älskar dig" Jag väntade på ett jag älskar dig med men fick inget.
Hon log ett försiktigt leende.
" Bra det!" Hon gick snabbt ner för trapporna och ut genom portarna.
Jag tittade efter henne med rynkade ögonbryn. Varför sa hon inte att hon älskar mig tillbaks?
Jag började tänka tillbaka.

Jag och Alicia gick vårat tredje år. Vi satt alltid tillsammans vid lunchen, lektionerna osv. Hon tillochmed smög upp och sov hos mig varje natt. Jag miste min oskuld med henne. Något jag inte ångrar. Jag minns en kväll vi hade förtrollat skynket så ingen utanför sängen kunde höra eller dra bort det.
" Sirius?" Jag öppnade ögonen.
" Vad är det älskling?" Alicias ögon tårades.
" Jag saknar pappa.. Sen påminner du mycket om min bror"
Jag tittade på henne och kröp nämre henne.
" Alicia, att din pappa dog är inte ditt fel. Att din bror anslöt sig till min bror är inte heller ditt fel"
Alicia ryckte till och satte sig upp.
" DIN BROR?" Skrek hon. " ÄR DIN BROR MED BLAND DÖDSÄTARNA?"
Jag nickade och satte mig upp.
" Nämnde din bror någonsin Regulus Black?" Alicia tänkte efter och nickade och frös till när hon kom på att jag också heter Black i efternamn.
" Det kan inte vara sant. Din bror fick min att ansluta sig till dödsätarna.."
Jag la en arm om henne.
" Jag är inte sån. Jag lovar!" Hon nickade och kysste mig.
" Alicia?" Hon tittade mig i ögonen och nickade.
" Vad heter din bror?" Hon suckade och bet sig i läppen.
" Oliwer. Oliwer Ween"
Sen tystnade vi båda och la oss ner igen. 2 timmar senare somnade Alicia i mina armar.
Jag låg och tittade på henne tills hon somnade.

Varför kan detta minnet inte bli verklighet igen? Varför sover hon aldrig hos mig? Varför äter vi aldrig tillsammans längre? Vad är det som händer? Varför gör det ont i mitt bröst? Varför gråter jag?

Hihih :')

Du är superbra på att skriva!!

Gaah! D: Sirius! </3
*skjuta Alicia i mitt huvud*

BRA!!!

Ooooh!! Spännande!! Måste veta vad som händer!!

Kapitel 4: Vår elva månaders dag:
Jag vaknade med en otrolig känsla i bröstet. Det är min och Alicias elva månaders dag idag. Jag är inte ens lycklig.
Jag klädde på mig och lämnade sovsalen. Jag väntade på Alicia som vanligt.
Jag hörde steg i trappan ifrån tjejernas sovsal.
" Hej Sirius." Jag tittade upp och log.
" Hej min fina"
Hon tittade på mig och gick.
" Kom, vi måste prata"
Jag stelnade till men började gå efter henne. Vad händer?
Vi lämnade slottet, jag en liten bit bakom henne. Hon gick ner till båthuset och satte sig på bryggan.
Hon klappade brevid sig.
" Sitt" Jag satte mig ner och tittade ut över sjön innan jag sa:
" Så?"
Hon drog ett djupt andetag och tittade mig i ögonen.
" Sirius, jag är gravid"
Jag tittade på henne med stora ögon.
" Ska jag bli farsa? Redan?" Hon slöt ögonen och skakade på huvudet.
" Nej Sirius, jag har haft sex med en annan i snart en månad. " Jag tittade som förtvivlat på henne.
" Vad säger du? " Jag kände hur ilskan och sorgen började komma upp.
Hon tittade ner i vattnet och tittade på sin spegelbild.
" Förlåt Sirius. Det är slut!" Hon reste sig och lämnade mig. Utan att titta bakåt över axlen.

Jag satt som frysen. Alicia.. Gravid.. Inte mitt barn... Vems?..... Tankarna snurrade i mitt huvud.
Jag blev yr. Jag mådde illa. Jag hade ont i magen. Jag hade ont i hjärtat. Det var brustet.
Sen kom tårarna. Jag sjönk ihop i fosterställning på bryggkanten och bara grät. Ikapp med mina tårar föll regndropparna som föll från en svart himlen. Jag orkade inte flytta mig. Inom 1 minut var jag helt dygnsur. Blixtrarna for över himlen och lös upp mig gång på gång.
Gudarna vet hur jag känner.

Mera?

Awesome!

Stackars Sirius </3

Dumma Alicia!!!