min ff om hunger spelen

tack

Kap 3

Skogarna och husen blir allt mindre för varje sekund som går. Jag får ont i magen av att tänka att det här kanske är sista gången jag ser distriktet.
"Kom så går vi och sätter oss i resturangvagnen." säger Plutno.
När vi kommer in i resturangvagen sitter det en där och dricker whisky. Han tittar upp på oss.
"Kom och sätt er." beordrar han. Vi gör som han säger. "Jag heter Andreas och ska hjälpa er så gott jag kan ock blablabla... men om jag ska klara att få ut en av er levande måste vi samarbeta och ha en bra taktik. Så låt höra, vad är ni bra på?"
Kajsa börjar att svara: "Jag kan hantera knivar bra, jag är uthållig och klarar mig utan mat ganska länge."Andreas iaktar henne en stund innan han vänder sig mot mig.
"Jag är ganska stark efter att ha jobbat i skogen, jag kan springa snabbt, jag kan hantera en yxa bra och samma sak här, jag klarar mig utan mat ganska länge." Andreas lutar sig tillbaka och glor på oss en stund till innan han börjar prata. "Okej, ni verkar ha hyfsade chanser att klara er. Men vi ska inte börja göra upp planer riktigt än. Först ska jag lära er hur ni ska bete er i huvudsdaden. För det första får ni aldrig visa hur mycket ni hatar dom. För det andra så ska ni alltid vara trevliga, vad som än händer. Och för det tredje så måste ni ändå verka ganska hemlighetsfulla vad gäller era liv, vad ni kan och sådant. Förstått?" Både jag och kajsa nickar. "Bra." Sedan tar han upp sitt whisky glas, sveper allt i en klunk och går där ifrån. "Hur länge tror du att du kommer överleva?" frågar Kajsa. "Jag vet inte... beror väl på hur dom andra deltagarna är antar jag. Dudå?" svarar jag.
"Inte särskilt skulle jag tro." svarar hon. Jag vet inte riktigt vadjag ska svara så jag säger bara att jag ska gå till mitt rum och vila en stund. "Gör det du." är vad jag får till svar.
När jag kommer in i rummet låser jag dörren och lägger mig på sängen. Jag kollar rakt upp i taket och undrar vad mor och Lisa gör nu?
Jag ligger och tänker på allt från vad min familj gör just nu till hur arenan kommer vara byggd. Plötsligt knackar det på dörren och Plutno ropar att det är middag. Jag går upp och tvättar ansiktet lite innan jag gå till resturangvagnen. Jag blir chockad av hur mycket mat det finns. Allt från små smörgåsar till mättande grytor. Jag försöker ta lite av allt. Alla äter under tystnad. Jag blir mätt efter halva portionen men tvingar i mig allt eftersom det skulle kännas fel att slänga mat när vi nästan svälter där hemma. Kajsa är först med att lämna bordet. "Godnatt." säger hon och går sin väg.
Fem minuter senare går även jag efter att ha sagt: "Tack för maten och sov gott."
Jag går in i mitt rum och klär av mig allt förutom kallsongerna. Sedan kryper jag isäng och somnar direkt.

Wohoo! Längtar till fortsättningen!

Kap 4

Jag vaknar av att Plutno knackar på dörren och säger: "Upp och hoppa! Det är en stor dag idag!"
Jag gör som han säger och går upp. Jag tvättar av ansiktet lite snabbt och tar sedan på mig en grön sjorta och ett par bruna byxor.
När jag kommer till resturangvagnen sitter Kajsa och Plutno och pratar. Jag går och hämtar äggröra och smörgås innan jag sätter mig. Samtidigt som jag sätter mig ner kommer Andreas och sätter sig vid boredet. "Okej, kom ihåg att le och vinka när vi åker in i huvudstaden. Ni måste ha sponsorer om ni ska klara er på arenan." säger Andreas. Varken jag eller Kajsa säger imot. Vi vet att vi måste ha sponsorer och om enda sättet att få det är att vara trevlig mot folk man hatar så får man väl ta och va de. Vi äter under tystnad denna måltid också. Plötsligt utropar Plutno "Äntligen!" Jag och kajsa vänder oss åt vänster och hinner precis få en skymt av en massa höga byggnader innan allt blir svart. "Vad händer?" frågar Kajsa lite skrämt.
"Vi åker igenom tunneln." svarar Plutno kort.
Allt blir ljust och man ser en massa höga byggnader igen. "wow..." undslipper från både Kajsas och min mun. Vi går fram mot fönstret och vinkar och ler som vi blivit tillsagda. Folk skriker, klappar i händerna och vinkar mot oss med.
När vi stannar på tågstationen står en sju meter lång bil och väntar på oss. Vi kliver in och körs till stadion.
Det står sex menniskor och väntar på oss. Alla har löjliga huvudsdads kläder. Dom ler mot oss och pladdrar på om att det är en ära att få jobba med oss och att vi kommer bli sååååååå vackra. Sedan tar dom snabbt tag i oss och drar oss mot varsin hiss. Vi åker upp sju våningar och hamnar i ett stort rum med en säng i mitten. På väggarna finns det små pinnsetter och konstiga gummiband. Dom drar fram mig till sängen och lägger mig där. Dom springer fram till väggarna och öppnar luckor som jag inte såg tidigare. En av dom tar fram en liten sax och börjar klippa mitt hår. En annan hämtar en liten apparat jag aldrig sett tidigare. Han går fam mot mig och börjar föra den över mina kinder tills dom är helt skäggfria. Då hämtar han nån kräm som han smörjer in mitt ansikte med. "Det gör att ditt lilla skägg inte växer ut igen." säger han på löjlig huvudsdads dialekt. Mannen som rakade mig går där ifrån och den tredje kommer fram till mig för att bestämma om jag ska ha något smink eller inte. Han bestämmer för att bara lägga på ett tunt lager roghe för att jag ska vara lite röd om kinderna. Sedan smörjer han in mina läppar med nåt han kallar läppsyl. Han säger att mina läppar blir mjukare av det. Sedan går han och hårtjejen där ifrån. Jag sätter mig uppoch är inte helt säker på vad jag ska göra. Som tur är kommer min stylist in ganska snabbt. "Hej, jag heter Lagonia." säger hon och tittar fundersamt på mig. "Kom så ska vi äta lite.


(Ville skriva mer men har inte tid ;()

Nice FF! Har läst igenom den nu
Jättebra ;D

tack kmr mer senare idag elr imorn

Yeey!
Tycker det är bra att du skriver mycket om hur de tänker och så
Skulle kanske vara bra med lite mer ingående utseende beskrivningar ibland, men som sagt, jättebra

oki, ska tänka på de tack

Bra!

Ehe, det räknas som spam om man bara skriver en smiley...
;-)