Pokémon - Nuzlocke

Jag tycker du ska ta Cyndaquil!
Och döp den efter eh.... jag brukar döpa mina efter en tv-serie karaktär eller en person från en film! ^^

Cyndaquil är den bästa av de tre. Eld har få "svagheter"

Eld är svagt mot tre andra, vatten mot två och gräs mot fyra.
Personligen tycker jag nog att Totodile är lite bättre, men det är väl mest en smaksak :p

Förövrigt borde jag väl säga att jag kommer spela på SoulSilver, inte HeartGold, det blev så :p


"Jag väljer Cyndaquil."
Han sträckte ut sin hand och tog upp en av pokebollarna som låg på bordet. Han öppnade upp den, och den lilla eldsprutaren kisade nyfiket upp mot honom.
Han böjde sig ned och klappade den lilla på dess stora huvud.
"Så..." sade Elm. "Nu när du fått din kompanjon, skulle det vara möjligt för dig att göra mig en tjänst?"
Han nickade långsamt och såg undrande mot professorn.
"En gammal vän till mig, Mr. Pokémon, har gjort en upptäckt. Skulle du kunna...?"
Han reste sig upp och nickade.
"Visst professorn, jag går och kollar upp vad han har hittat."
Han gick ut genom dörren, och började vandringen mot Cherrygrove.

Att slåss mot Hoothoots var kanske inte det mest spännande som fanns att göra här i världen, tänkte han när han till slut steg in i Cherrygrove.
Han stega snabbt in i Pokecentret och helade upp Quiller.
Medan sjuksköterskan stegade fram och tillbaka satt han med den lilla Cyndaquilen i famnen och funderade över nästa drag.
Antingen skulle han kunna stanna i Cherrygrove ett tag, handla litet eller något, eller så skulle han kunna dra vidare upp mot mr. Pokemon.
Han suckade, släppte ned Quiller på golvet och reste sig upp. Lika bästa att få det överstökat.

Färden bar ut från Cherrygrove, norrut längst route 30.
Marken var förvånandsvärt ojämn och gräset stod honom långt upp på benen.
Mella träden flög de runda Hoothootsen förvånandsvärt graciöst, i en glipa mellan träden såg han två yngre tränare mitt uppe i en kamp.
Han fortsatte norrut genom gräset och kom till slut fram till en liten stuga, mitt ute i ingenstans. Han knackade på dörren...

En halvtimme senare stod han utanför dörren igen, med ett pokemon-ägg i famnen och med ett pokedex i fickan. Den kände Professor Oak, Elms mentor, hade varit på besök...
Han suckade och skakade på huvudet, samtidigt som hans Pokegear började ringa.
"Skynda!" hörde han Elm skrika i andra änden. "Någonting hemskt har inträffat!"
"Va.." började han, innan han blev avbruten.
"Skynda dig!"

fråga!
När jag väl får pokeballs, tycker ni att route 29 & 30 ska räknas som redan besökta, eller kan jag börja fånga redan där? :p

Och behöver ett namn till rivalen
Funderar på att välja klassiskt = Silver, men vill veta vad ni tycker ♥

När jag säger "svagheter menar jag inte svagheter på det sättet, utan att eldattacker skadar mer än vatten, och deseutom är vattentyper svaga mot tre: insekt, gräs och elektricitet.

Nope, de är inte svaga mot bug :p
Men i alla fall, glömde ett par resistanser som fire hade, så den ligger rätt bra till ändå :p

Har du något bra namn till rivalen på lager förresten? :p
Och tycker du jag borde få börja fånga pokemon direkt, eller borde jag vänta tills jag anländer till en route jag inte besökt?

Du har ju inte varit där och "fångat pokemon än" så det borde nog funka. Ett bra namn är Abb. Det döpte jag min till. Och jag menade faktist att eldatacker är allmänt starka.

Han sprang söderut, tillbaka mot Cherrygrove.
Allt som kom i hans väg slog han ned utan urskillnad. Väl i den lilla staden skyndade han sig in till pokecentret, helade och skyndade sig sedan vidare.
Det var mörkt ute, var svårt att se. Trots det fortsatte han att springa.
Ut ur skuggorna trädde plötsligt en fingur fram. Han hann inte väja undan och sprang rätt på den andre.
"Aj, se dig för din idiot!" fräste den andra när han reste sig upp på vägen.
"Vad fan tror du att du håller på med?"
Den andres blick föll på Quiller, han stirrade mot Cyndaquilen.
"Så du fick en pokémon därifrån..." sade han långsamt. "Vilket slöseri, att ge den till en sådan som du!" Han flinade.
Han öppnade sin pokéboll, kallade fram en Totodile.
"Nu ska du få!"

Han såg ned mot sin Cyndaquil.
"Quiller... om du skille vilja vara så snäll...?" sade han långsamt.
Quiller hoppade fram. Från dess rygg rykte det svagt, men plötsligt skjöt en plum av rök upp, täckte vägen med en tjock rök. Totodilen slog vilt omkring sig, försökte träffa Quiller med sina klor.
Den fick in några träffar, men för varje träff tacklade Quiller den två gånger ifrån rökmolnet.
Till sist fick Quiller in en ordentlig träff, det var klart att Totodilen inte klarade av att strida något mer.
"Kom igen nu!" nästintill skrek den andra. "Svaga jävel."
Han såg upp.
"Men du ska veta en sak, jag kommer att bli den starkaste av alla tränare, och nästa gång... Om du inte håller dig ur vägen... Får du skylla dig själv."
Han plockade upp Totodilen, nästan äcklad, och började sedan gå.
"Mitt namn är Abb. Kom ihåg det."

Han såg efter Abb, hans gestalt försvann in i mörkret. Så kände han hur någonting knuffade mot hans ben. Det var Quiller, som verkade gestikulera tillbaka mot New Bark. Han nickade, böjde sig ned och lyfte upp den uttröttade Cyndaquilen och började sedan springa.
Det dröjde inte länge innan han såg ljusen från byn skymta mellan träden, innan han såg et mangifika labbet som tillhörde Elm.
Utanför labbet gick en skepnad runt, såg sig omkring, oroligt.
När han närmade sig upptäckte han att det inte var någon annan än Elm.
"Elm!" ropade han. "Vad har hänt?"
Han stannade upp, slutade spring och började istället gå mot professorn.
"Det är hemskt," svarade han. "Det var någon, en rödhårig pojke, som bröt sig in i labbet och stal... Totodile.."
Ett ljus fladdrade till inom honom, hans ögon vidgades.
"Jag.. Jag träffade på honom. Tror jag," sade han snabbt. "På vägen från Cherrygrove."
Elm såg upp, flämtade till.
"Abb sade han att han hette..."

De talade om det ett tag, diskuterade hans färd till Mr Pokémon och tillbaka, talade om den förlorade Totodilen och om Mr. Pokémons nya ägg.
Elm suckade.
"Det var en fin pokémon, vi får hoppas att hans... nya tränare... tar hand om honom."
"Hur som helst" fortsatte han. "Det verkar som om du har... fallenhet för att träna upp pokémon. Det är något som inte alla har."
Han nickade långsamt till svar.
"Du kanske borde fundera på att utmana pokémon-ligan, besegra gymmen, kanske till och med elite four..."
Han svalde, mindes hur det hade gått förra gången han... Försökte det.
Elm plirade mot honom.
"Nåväl, du kan fundera på det i alla fall. Det första gymmet är i Violet city, väster om vägen du tog för att komma till Mr Pokémon."
Han nickade långsamt, tackade sedan professorn och önskade denna god natt, och lämnade sedan labbt.
Väl där ute såg han upp mot den stjärnbeströdda himlen, suckade.
"Det kanske finns hopp för mig ändå, jag kanske har en chans till att... vinna?"
Quiller buffade på hans ben, han verkade både försöka muntra upp sin tränare och samtidigt knuffa honom mot framtiden, mot utmaningen.
Han klappade cyndaquilen på huvudet och nickade.
"Okej... om du lovar att stanna här med mig.." sade han och började sedan gå framåt. I väskan skumpade ett par pokébollar han fått av Elm...


Njae Nevilleloo, eld har i och för sig många attacker som är starka, men de flesta av de starkare attackerna har en motsvarighet hos andra typer också (utom typ V-create..). Men eld är bra ^^

Förutom det, lite nyfiken på er också... vilken är eran favoritpokémon i Johto?
Min är nog Dratini (även om man bara kan köpa den xP), men både Umbreon och Espeon är rätt så awesome ♥
Ha det fint! until next time~

Jag menar inte att eld har många extra starka atacker, utan att de skadar mycket på pokemon de inte är starka eller svaga emot.

Det var bra skrivet men mitt namn ärAbb kan man väl inte skriva?

De skadar lika mycket som alla andra attacker med samma base power, om pokemon som använder attackerna har samma attack (eller special attack). En lavaplume från en Heatran skulle göra lika mycket skada som en shadowball från en gengar (om de har samma iv/ev) och används mot neutrala pokemon med samma special defense.

..And fixed xP
Kan och kan, man kan ju skriva lite hur man vill, men frågan är väl om det är rätt :p
Anyway, back to story:


"Så..." sade han, vände sig halvt till Quiller, halvt till sig själv. "Det finns en regel. Vi får bara fånga den första Pokémonen vi hittar i varje område."
"Såvida den inte kastar glitter omring sig förstås," tillade han glatt. "Förstår du?"
Han såg ned på Cyndaquilen som glatt skumpade brevid honom.
"Jag... tar det som ett ja.."
Natten var stilla, det var inget som prasslade i buskarna eller rörde sig i trädkronorna. Stjärnorna lyste klart över route 29.
Plötsligt bröts denna lugna stillhet av ett skarpt tjut, och ut ur buskaget flög en Hoot-hoot som en pil.
Quiller hoppade till av överraskning, hans rygg flammade upp och en starkt lysande eldslåga skjöt upp.
Hoot-hooten flög rätt in i elden, och krashade sedan in i buskaget på andra sidan den lilla stigen.
De båda äventyrliga smög försiktigt framåt mot platsen Hoot-hooten krashat in, men när de väl kommit fram dit... Hade den redan lirkat iväg, besegrad och förundmjukad.
Han suckade, såg mot cyndaquilen.
"Så ingen fångst här inte."
Quller såg ned mot marken, skrapade lätt med ena tassen.
"Det är okej," sade han glatt. "Det var ändå bara en Hoot-hoot."

Det dröjde inte länge innan de upptäckte en ny skylt, den pekade av mot höger.
"Route 46. Återvändsgränd," läste han högt för Quiller. "Tja... det kanske finns någonting där att fånga?"
De smet snabbt av vägen, in i buskaget.
En rattata kom snabbt inom syhåll.
"Okej Quiller" viskade han. "Försök att försvaga den lite... tackla... nu!"
Quiller flög ut ur buskaget och tacklade rattatan hårt. I precis samma ögonblick kastade han en pokéboll. Den träffade Rattatan i luften och flöö sedan ned på marken.
En skakning. Två... tre... och inget mer.
Den var fångad!
Han öppnade upp pokebollen och släppte ut rattatan, klappade den försiktigt på huvudet.
"Hej på dig..." viskade han mjukt. "Du ska heta Peter."

Så vände de tillbaka, alla tre. Peter var lite försiktig, nästan lite rädd till en början, men det inte lång tid innan han och Quiller rullade runt lekandes i gräset.
Han skrattade åt deras upptåg medan de fortsatte norrut.
Snart korsade ännu en rattata deras väg.
Han såg ned mot sina pokémon.
"Peter, se om du kan besegera den," sade han leede.
Peter hopapde modigt fram och anföll med en snabb attack, och det dröjde inte länge innan Rattatan lirkade iväg, besegrad.
Han log, och såg upp... rakt upp mot den skylt som sade att de hade anlänt till Route 30.
Han skakade på huvudet, trodde inte sina ögon.
"Så... inga fångster på denna route heller?"

De banade sin väg genom skogen, natten höll ännu sitt grepp om dem, men skogens ljud var lugnande.
En glänta uppenbarade sig inför dem. På avstånd hörde de ett svagt snyftande. På en sten i gläntan satt en pojke och såg ned i markem.
Han stannade till i ett ögonblick, funderande, men viskade sedan åt Quiller att glöda, bara litet, och tog sedan steg ut från mellan träden.
"Oy," sade han högt medan han gick mot främlingen. "Vilket håll åt Violet?"
Pojken såg upp, såg skrämt mot honom och såg sedan bort, torkade snabbt tårarna och såg sedan tillbaka.
"Eh..." sade han lågt och höjde en hand i en vag riktigt. "Ditåt, tror jag."
Han stannde upp framför pojken, Quillers glödande rygg kastade mjuka skuggor över hans ansikte.
"Vad gör du här ute?" undrade han. "Det är nästan midnatt ju.."
Pojken såg bort, såg mot en pokéboll liggande i gräset vid hans fötter.
"Jag... jag vill inte hem, inte än. Inte förren jag bevisat för min storebror att min Rattata är den bästa av alla Rattatas."
Han nicklade långsamt.
"Och det tror du kommer gå innan natten är slut?"
Pojken såg upp mot honom, tårarna skymtade i ögonvrårna, och såg snabbt bort.
"Nej..."
Ett ögonblick av tystnad hängde i luften.
"Vad heter du?"
"Joey."
"Okej då... Joey," sade han och log försiktigt. "Vill du träna med mig en stund?"

Timmarna gick snabbt. Solen var nästan på väg att gå upp när de äntligen var klara. Joeys Rattata och Peter hade tränat anfall, försvarsmanövrar, snabbhet och smygattacker. De två människorna hade pratat strategi och taktik, beslutfattningsförmåga och tränat upp sin vilja.
Alla fyra höll på att falla ihop av trötthet. Quiller låg redan och snusade invid stenen.
Han såg upp mot himlen, såg att den började ljusna.
"Joey, tror du att du är redo?"
Pojken nickade nervöst.
"Då tror jag att det är dags för mig att börja gå igen, skulle vilja vara i Violet innan dagen är över."
Joey såg förvånat upp, såg även han att morgonen snart var kommen.
"Oj, jag måste hem, mamma måste vara jätteorolig," sade han och fångade in sin Rattata i pokebollen, och började springa mot Cherrygrove.
Så vände han sig om, log stort. "Tack! Tack för allt!"
Han log tillbaka och vände sig sedan om, fångade in sina två sovande pokemon i sina pokebollar och började återigen gå norrut, mot route 31 Violet.


Samma fråga som förra gången, skriv gärna upp er favoritpokemon från Johto