Sirius Blacks dotter

Kap 2
Klockan fem i åtta kom Mrs Winstone och sa att det var fruktost, och klockan åtta så satt redan Alicia och Valerie i matsalen med Mimmi Baker, Simon Hazard och Troy Edwards. Alicia sträckte sig efter en smörgås, men ryggade tillbaka när Simons hand nuddade hennes.
”Förlåt” sa hon utan att tänka efter.
”Förlåt? Det gjorde inte ens ont.” Log Simon, och Alicia var tvungen att le tillbaka, men slutade när Valerie knuffade henne lite i sidan.
”Aj! Vad gör du?!” Alicia tittade argt på Valerie.
”Ssch! Titta” Valerie nickade bort mot ingången där Stella Williams kom in, hon såg trött och sjuk ut, men det var kanske inte så konstigt, hon hade blivit hotat till livet och sedan sett hennes bror blivit knivhuggen tills han avlidit. Eftersom Stella såg så dålig och blek ut, bestämde sig Alicia att inte gå och prata med henne.
”Hur tror ni att hon mår.” Det var Simon, som tydligen också sett att Stella hade kommit in.
”Hon ser i alla fall inte så pigg ut.” Troy tittade efter Stella som hade satt sig ner vid ett tomt bord vid kanten av matsalen.

När Alicia och Valerie ätit fruktost gick de med alla andra mot trädgården, som de alltid brukade göra varje morgon, med undantag om det inte var fint väder.
Alicia kom precis ut i solskenet när hon såg Stella Williams titta sig omkring och sedan gå upp på trappan, snabbt men smidigt.
”Kommer du eller?” Valerie hade stannat och väntat på Alicia.
”Jag… Jag kommer strax.” Sa hon snabbt och sprang upp på övervåningen, efter Stella. Hon såg Stella gå in i det rummet hon delade med Sophie Carlsen. Alicia stannade tvärt utanför dörren och tvekade några sekunder med att knacka, men hon gjorde det tillslut.
”Vem är det?” sa Stella med en skrämd och hes röst, som om hon var rädd att det var själva mördaren som hade kommit och letade efter henne.
”Det är Alicia, Alicia Black.”
”Åh, jaha. Jag kommer.” Alicia backade ett steg, men kom sedan på att dörren går inåt. Men hon hann inte tänka mer på dörren innan Stella öppnade den och tittade ut med röda ögon och säckar under ögonen.
”Ehm… Kom in.” Alicia gick in i rummet, hon satte sig på den mellan hårda sängen med ett gråaktigt överkast.
”Jag vet varför du är här, men varför du?” Alicia rynkade ögonbrynen
”Tja, vi brukar ju inte direkt komma till den andra och berätta vad som helst för varandra, eller.”
”Nej, det såklart. Men jag ville i alla fall fråga hur det är med dig, och… och vad som hände.” Alicia ångrade snabbt det sista hon sagt när Stella fick tårar i ögonen och satte sig bredvid Alicia.
”Jo, om du in… inte säger det t… till nå… någon…” Stella såg ut att anstränga sig för att fortsätta ”… så kan jag be.. berätta det som egentligen hände.” Alicia såg undrande på Stella, "egentligen hände" vad menade hon med det?
”Jag lovar.” sa Alicia med en bestämd röst.
”Okej, jo, jag och Chad gick en promenad, vi brukar, jag menar brukade, gå promenader varje torsdag. Och igår kväll så övertalade Chad mig att vi kunde gå en annan väg, en genväg. Men... Då stötte vi på honom...” Stella tittade in i väggen på andra sidan rummet och fortsatte”… Det stod en man och pratade med en annan man, och helt plötsligt skrek den andra mannen till och ramlade sedan, helt orörlig, ner på marken. Jag kommer ihåg att jag såg ett grönt ljus innan mannen flög ner på marken. Och sedan såg mannen oss, han vände sig till mig och sa halvhögt ’ Fan, muddare’, tror jag i alla fall, och sedan tog han fram en ganska lång pinne från hans svarta kappa och sa högt ’Addada kevavva’ och sedan såg jag ett grönt ljus igen och Chad låg orörlig på marken som den andra marken, jag tänkte inte på att böja mig ner och titta vad det var med honom, jag bara sprang, och sprang och sprang…”


_________________

Säg till om det är för långa kapitel

Inte långa, bara braaaaaa

Tycker du att de är för bra

haha, nej jag skojade

Ja, de är på tok för bra
Haha. Skojar..

8D

Alldeles för långa Superbra

Spännande!

yes yes bra !!! vad snackar vi om ???

Bra

Super mer!!