Julkalender

_{Skrivet av Julie Watson:}
FÖRLÅT SÅ HIMLA MYCKET ATT JAG INTE SKREV FÖR 17 IGÅR! HADE SUPER MYCKET LÄXOR OCH PLANERADE JULKLAPPS SHOPPING LISTA! D:

_{Skrivet av Julie Watson:}
FÖRLÅT SÅ HIMLA MYCKET ATT JAG INTE SKREV FÖR 17 IGÅR! HADE SUPER MYCKET LÄXOR OCH
PLANERADE JULKLAPPS SHOPPING LISTA! D:

_{Skrivet av Pride Potter:}
Heeeej! Nu är det så att jag har glömt att skriva ett kapitel till idag pga av julklappar (tack för påminnelsen Newt's Niffler). Ska ta och skriva det på en gång och postar så fort jag är klar. Jag ska försöka att inte stressa!

EDIT: Skriver jag för 18 eller 17? Julie Watson råkade ju glömma 17 (menar såklart inget illa, alla kan glömma (host jag till exempel host) )

Här kommer kapitlet hörni! Vet att det är långt men fick lite feeling

Clara tecknade åt mig och peter att följa efter henne, innan hon flög in bakom ett torn som lägligt nog var precis bredvid. Jag hängde med ganska bra, och Filch såg oss inte: han tittade länge upp mot himlen, kisade och rynkade pannan, men bestämde sig till slut för att det antingen var inbillning eller någon som nös väldigt högt i sin sovsal. Vi drog en lättad suck precis samtidigt när han började gå mot slottet igen.
“Jag trodde vi skulle bli relegerade”, sa Clara.
“Jag med”, sa Peter motvilligt, han ville väl inte hålla med Clara.
Även jag nickade instämmande.
“Men kom nu, vi måste skynda oss innan någon märker något”, sa jag.

Det tog längre tid än förväntat att komma till St Mungos, och när vi kom fram lyste halvmånens sken upp världen. Clara ledde oss ner till marken och såg sig omkring.
“Vad ska vi göra av kvastarna?” frågade jag.
“Vadå?” frågade Clara.
“Är du renblod eller?” frågade jag. Clara himlade med ögonen när hennes egna ord (bara lite omgjorda) användes emot henne. “Mugglare är inte vana vid att man går runt med kvastar.”
“Va?” sa Clara förvånat. “Men förresten är det ingen här.”
“Hallå, kommer ni eller?”
Medan jag och Clara tjafsade hade Peter gått lite längre upp på gatan, till en affär som hette AB Laxén och Dopping.
“Jaja”, sa Clara.
Jag följde efter henne mot affären. Peter lutade sig fram mot fönstret. Han andedräkt bildade imma på glaset.
“Hej”, sa han lågt. “Vi är här för att besöka Mark Shaw.”
Först tyckte jag att hon var fånig som pratade med en skyltdocka, den kunde ju inte höra! Men till min förvåning nickade den och vinkade med ett finger. Peter tog tag i mig och Clara och så gick vi in genom fönstret. Det kändes som att gå igenom en yta av svalt vatten, eller kanske ett lugnare vattenfall, men hur som helst kom vi ut torra på andra sidan.

Det var tomt och tyst i mottagningsrummet. Och mörkt. Jättemörkt. Peter och Clara, som betedde sig som om det var fullt normalt att rymma från skolan på kvastar, flyga över halva Storbritannien, och gå in genom ett skyltfönster, gick fram till en disk där det stod Upplysningar. Jag läste de olika avdelningarna på en skylt och förstod ingenting.
“Vilken tror ni att det är?” frågade Clara.
“Jag vet inte, jag har aldrig varit här”, sa jag.
“Har du aldrig varit… just det, mugglarfödd”, sa Peter.

Efter några sekunders velande bestämde de sig och ledde (en något förvirrad) mig in genom två dubbeldörrar och genom en smal korridor. Vi mötte som tur var ingen och kunde gå raka vägen dit vi skulle. Några minuter senare kom vi fram till en dörr. Glad att kunna gör något drog jag snabbt fram min trollstav, medan de andra två bara hann röra handen mot fickan.
“Alohomora”, sa jag.
Inget hände.
“Ååååååh”, stönade Clara. “Jag borde ha vetat det!”
Vi knackade i flera minuter på dörren och på glaset. Till slut dök Mark dök upp bakom gardinerna.

_{Skrivet av Newt's Niffler:}


Jättebra kapitel, jag skriver "kapitel 17/18" på detta i första inlägget