Emmas andra mugglisgame

Super!!!! Längtar tills nästa!!!!

så bra

Asbra!

HALLÅÅÅÅÅÅÅ?

Sa jag NÅGONSIN att Aya var mordlysten ;_; Må Aya Drevis i mad father vara det, men inte MIN Aya ;_;


FÖRLÅT BLAY! Det var en demon. Eller hur... Emma...? ELLER HUR? :c


ANYWAYYYYS Azum kapitel c:::

När kommer det MEEER????????? Har ingenting att göra nu när jag är sjuk!

Det kommer svar. Lugna dig, min vän ^^ Här kommer kapitel fem.

Kapitel fem:

Savannha (missy moon) sträckte på sig, trots att det knappt gick i den trånga gången hon låg i. Hur hon hade hamnat där mindes hon knappt. Inte från början iallafall. Sen kom allt tillbaka. Lilla Urban som dött för en pil som Nicole Campbell (glina2) var ansvarig för. Europa (Molly Potter) som blivit slagen i huvudet av en yxa. Savannha (missy moon) hade inte uppfattat vem som slagit Europa. Efter det mindes inte Savannha någonting. Inte förrän hon vaknade upp här, i en jordig, väldigt trång gång. Hon kunde inte ens sätta sig upp, ännu mindre stå. Det gjorde Savannha en aning panikslagen. Inte för att hon hade klaustrofobi, men hon avskydde trånga utrymmen. Det hade alltid gett henne en panikartad känsla. Och var höll Kyle (Julia Ginny Potter ) och Europa (Molly Potter) hus egentligen? Snart fick hon svaret i form av Europas röst.
"Savannha? Är du där?"
"Jag är här", svarade hon halvkvävt och började kräla sig åt det håll rösten kom ifrån. Gången gick uppåt. Det kom in mer och mer ljus i gången, och tillsist kunde Savannha (missy moon) se ett stort hål i taket. Där uppe stod Europa med ett bandage om huvudet. Det hade blött igenom bandaget, men det verkade inte Europa bry sig om. Hon log mot Savannha och sträckte ner sina händer för att hjälpa henne upp ur hålet. Nu kom Kyle också, och Savannha kände snart hur hennes fötter lyfte från den jordiga marken och hon kom uppåt, in i ljuset.

---

Aya (Isabelle Granger) satt med händerna för ansiktet. Hon var fullt medveten om att det inte var smart att sitta kvar här, vid ymnighetshornet med alla saker omkring sig, men hon kunde inte lämna Blay (Luna_rav). Hur kunde hon någonsin ha dödat honom? Han var den enda som faktiskt varit snäll mot henne här. Varför hade hon dödat honom? Aya brukade inte kunna förstå sig själv, och ännu mindre nu. Det hon sa till Blay hade stämt. Man förändrades här inne. Man hade inte längre ett val. Döda dina vänner eller se på medan någon annan gör det. Aya hade aldrig velat hata någon, och hade tänkt att hon skulle hata den som skulle döda Blay (Luna_rav), men det hade inte fungerat så iallafall. Om möjligt hatade Aya sig själv mer än vad hon hade hatat någon annan som dödat Blay, och nu satt hon här. Uppgiven och ledsen med Blays huvud i sitt knä. Hon strök hans kind.
"Du var så vacker", sade hon tyst med tårarna rinnande ner för kinderna. "Förlåt mig." Hon bröt ihop över hans kropp. "Förlåt mig." Aya var viljelös. Hon kunde bara dö här och nu. Det var vad hon förtjänade. Hon hade fått Blay att tro att hon ville döda honom innan hon gjorde det. Faktum var bara att hon inte ville att någon annan skulle göra det.

---

Charlie Weaver (AliceJ) rörde sig långsamt fram genom snön. Den var bitande kall och trängde sin in i springan mellan Charlies skor och byxor. Det var mörkt utomhus nu och det kändes som om den lilla gruppen gått i en evighet utan att hitta det de skulle. Ett för natten. Charlie (AliceJ) såg oroligt på Vega Talia David (HermioneGrangerWeasley) som gick bredvid honom. Hennes hy var blek och läpparna var blå. Det såg inte alls bra ut, även om Vega i Charlies åsikt antagligen alltid skulle se bra ut. De var tvungna att hitta tak över huvudet, och det snart.

Jacko (Jacko) som gick bakom Charlie (AliceJ) och Vega (HermioneWeasleyGranger) höll huvudet sänkt mot marken, men han kände Jennas vänsterarm mot sin högra. Han kände hennes kroppsliga närvaro, och det räckte för att han skulle orka lite till. Efter ytterligare en stunds vandrande stötte de på fotspår.
"Någon har gått här förut!", utbrast Jacko glatt. Han tog nu, i sin iver, täten tillsammans med Jenna.
"Vänta lite", sade Vega (HermioneWeasleyGranger). Hon hade stannat. "Det är vi som har gått här förut."
"Hur kan du veta det?"
"För att det här är min mormors medaljong." Hon visade upp något hon hittat på marken. "Jag tappade den tidigare idag någon gång. Vi måste ha gått i cirklar."
"Vad ska vi göra?", frågade Charlie (AliceJ)
"Vi kanske bara borde fortsätta och hoppas att vi hamnar rätt?", frågade Jacko (Jacko).
"Ja, eller så går vi åt ett helt annat håll än det vi tänkt", konstaterade Vega huttrande. Jenna, som knappt sagt någonting alls stod underligt stilla innan en duns hördes och hon låg vid de andras fötter. Hon hade svimmat, eller kanske något ännu värre. De andra tre försökte hålla paniken inom sig när de bar flickan åt det håll som Vega föreslagit. Och hon hade haft rätt. Till sist kom de fram till en slags trästuga. Charlie (AliceJ) blev så lättad att han inte visste vad han skulle ta sig till. Han och Jenna var goda vänner vid det här laget och han ville inte att hon skulle dö. De kom fram till dörren, och försökte öppna den, men den var haspad. Någon var redan där.
---

Lixe Bromfrine (Rasmus potter) öppnade ögonen. Nicole (Alicedor) låg bredvid honom i sängen, och Lixe antog att han skulle vara lycklig om han inte var just här. Om han inte var i arenan. Han kände sig åtminstone hedrad över att någon som Nicole gillade honom. Hon var smart, trevlig och snygg. Att hon skulle gilla honom kändes overkligt. Något avbröt Lixes tankar. Ett ryck i dörren. Någon var utanför. Lixe (Rasmus potter) satte sig upp. Nicole rörde oroligt på sig när Lixe gick ur sängen.
"Jag kommer snart tillbaka", sade han och gick fram till dörren. Han öppnade den utan att egentligen vara säker på varför han gjorde det. Det kunde ju vara vad som helst utanför dörren. Men där var inte vad som helst. Där var fyra, stelfrusna, yngre tributer varav en av dem verkade vara avsvimmad.
"Snälla", sade bara Jacko (Jacko) hest. "Vi har gått hela natten. Hon kommer inte klara sig. Snälla." Lixe (Rasmus potter) granskade deras ansikten. En flicka hängde över pojkarnas axlar, till synes livlös. Pojken som nyss talat såg trött ut, och den andra pojken, som Lixe kände igen som Charlie från Distrikt 5, såg ut att vara minst lika trött. Flickan bredvid honom var alldeles vit i ansiktet med blå läppar. Lixe blundade kort. Varför skulle han vara så snäll? Varför?
"Okej då." Han höll upp dörren för dem och hjälpte till att bära in den medvetslösa flickan. De lade henne framför den varma brasan som sprakade i det lilla huset.

Det började röra sig i sängarna omkring dem. Nicole (Alicedor) satt redan upp. Hon sade ingenting, för hon visste att hon själv förmodligen hade släppt in några som såg så ynkliga ut. Hazel (Shaana) , däremot ställde sig med hammaren riktad mot de fyra som just kommit in.
"Vad gör de här?", frågade hon kyligt Lixe (Rasmus potter).
"Jag släppte in dem", sade han lugnt.
"Är du helt dum i huvudet?" Hon såg argt på Lixe. "Jag kanske skulle döda dig i samma veva som jag dödar dem." Hon nickade mot Jenna, Jacko, Charlie och Vega.

---
Evie (Parva Fortemque) vaknade på morgonen. Hon kunde inte förstå att hon klarat första natten, och hon var väldigt stolt över sig själv att hon hade gjort det. Hon hade följt ett råd hon fått höra av sin mamma en gång för länge sen. "Om du någon gång skulle bli fast i en snöstorm, så gräv dig en snögrop. Gräv ner dig under snön. Jag vet att det låter konstigt, men det är ett knep som faktiskt fungerar. Och det hade det gjort. Evie (Parva Fortemque) levde fortfarande, och nu låg hon och planerade nästa drag. Hon gillade inte att döda folk något vidare, men till sist antog hon att hon skulle bli illa tvungen. Evie visste inte heller hur stor arenan var, vilket gjorde saken mycket svårare. De andra tributerna kunde vara var som helst i arenan. De kunde vara mil bort, eller stå rakt över henne just nu.

---
Faktum var att någon gjorde just det. Stod åtminstone nästan rakt över Evie. Bara ett par meter bredvid hennes krypin under snön stod Dan (Magicia), Teasel (Tippy), Kalira (LaylaCatcher) och Alicia (Caty Delacour).
"Men jag lovar. Jag såg en herrgård", sade Alicia upphetsat. "Det är sant."
"Du såg i syne eller drömde", svarade Teasel hårt. Hon var redan trött på Alicia, och hennes optimistiska sätt. Teasel (Tippy) trodde aldrig att hon skulle sakna någon där hemma så här snart, men hon saknade sin favoritkatt Tippy, eller Mr T, som hon kallade honom, mer än någonsin. Kalira (LaylaCatcher) märkte att det blev ansträngt mellan dem och tog genast tag i situationen. Hon ville inte ha bråk i sin egen grupp.
"Vi letar efter herrgården tycker jag. Jag och Dan går ditåt", hon pekade åt det håll de kom ifrån "och ni går ditåt", Kalira pekade framåt. "Så får ni lösa allt groll ni har mot varandra själva. Okej? Så träffas vi här sedan?"
"Okej", sade Kalira tyst. De delade på sig, och första halvtimmen gick Kalira och Alicia (Caty Delacour) i tystnad, men sedan började Alicia babbla på om sin herrgård igen.
"Den var typ stor och vit. Typ som..." Teasel (Tippy) stannade henne med en kniv mot strupen.
"Jag orkar inte lyssna mer på dig. Okej?" Alicia blev äntligen tyst. Teasel funderade över saken. Om hon dödade Alicia nu skulle hon kunna säga vad som helst. Att hon trillat ner i ett hål i marken, skadat sig så pass att hon dött direkt. Blod kom ur Alicias hals där Teasel tryckte kniven. Alicia (Caty Delacour) fick svårt att andas, det hördes tydligt. Till sist slutade de rosslande andetagen och Teasel lämnade hennes kropp där hon var. En smäll från kanonen bekräftade det. Teasel hade dödat Alicia Red. Hon återvände genast till mötesplatsen och Kalira (LaylaCatcher) och Dan (Magicia) kom springande.
”Vi hörde en smäll från kanonen, och vi hoppades… Var är Alicia?”
”Hon dog”, sade Teasel och försökte att inte låta alltför oberörd.
”Va?”, Dan såg ledsen ut. ”Hur?”
”Hon blev mördad”, sade Teasel och gav ifrån sig ett par snyftningar.
”Av vem?”
”Adrian. Adrian Laice (evee)”
---
Adrian (evee) och Vindiella (Smoke Smoke) satt under tiden och åt på en iller som de just grillat. Den hade inte smakat speciellt gott, men det var åtminstone mat. De hade hört tre smällar och diskuterade nu vilka som skulle kunna ha dött.
”Vad säger du om det här då? Evie (Parva Fortemque) från Distrikt 4, Charlie (AliceJ) från 5 och Urban från 9?”
”Charlie är i en för stark grupp”, svarade Vindiella (Smoke Smoke) och skakade på huvudet. ”Men kanske Evie, Urban och Kyle (Julia Ginny Potter) från 2?”
”Varför Kyle? Han är ju nästan äldst här och han fick en tia av domarna. Dessutom skulle Europa (Molly Potter) skydda honom med sitt liv. Jag tror fortfarande på Charlie. Charlie eller Jacko (Jacko)”, sade Adrian. ”I natt måste vi hitta någonstans att sova. Jag sover inte ute en natt till.”
”Jag vet”, svarade Vindiella trött. Hon hade inte sovit en blund i natt, för hon hade gått runt runt så att hon kunde hålla värmen. ”Vi måste också inse att vi kommer behöva döda någon. Vem skulle vi ta först?”
”Jag vet inte. Kanske Septimus (septimus heap 2012). Jag gillar inte honom. ”
”Och jag gillar inte dig”, sade Vindiella retsamt.
”Då gillar inte jag dig heller, kära syster.”
”Du kan ju inte inte gilla mig om du säger kära syster.”
”Jo då. Det kan jag. Jag gillar dig inte, min kära syster. ”
”Det var inte vad du sade igår natt. Då hade du kommit underfund med dina känslor.”
”Men lägg av. Jag älskar dig. Så, är du nöjd nu?”
”Ja, nu är jag nöjd”, sade Vindiella (Smoke Smoke) och åt upp den sista biten grillad iller. Den smakade mycket godare nu än vad den gjort för en liten stund sedan.

Bra! Det stod inte om mig, men i alla fall

Jag vet aldrig vad jag ska säga efter ett dina kapitel... Dem är för bra för att kunna bli rättvist beskrivna...

Underbart! Älskar det hittills.

Älskar det!