Att hitta balansen.

Tack sanna1324567. ♥

Nu när jag läser det så låter det som värsta dåliga ursäkten. Men får inte fram någon inspiration när jag ligger å hostar som en apa. :<

Krya på dig love ♥

Kapitel 18. Corax

Jessica

Fredagen kom snabbare än jag var beredd. Klockan var nio och jag satt på min säng i Gryffindortornet och såg på medan de andra sov lugnt första dagen på sina lov. Min koffert var färdigpackad och ingen var vaken. Jag kände mig så lam. Den perfekta dottern i renblodsfamiljen. Alltid uppe innan frukost. Alltid prydlig. Jag orkade verkligen inte vara den alla trodde jag var. Jag tog upp kofferten och gick från flickornas sovsal, och jag skulle inte få sova i min säng på en hel vecka. Det var ovanligt tyst i sällskapsrummet den morgonen och jag blev förvånad när det var någon vaken, stirrandes in i de dansade flammorna. Jag missade ett trappsteg och ramlade nerför de kvarstående fyra trappstegen. Det lät som en bomb just fallit och Black reste sig upp på ett ögonblick, och var framme hos mig på mindre än fem sekunder. Kofferten låg på min hand och när han lyfte den rusade blodet tillbaka. Han lyfte upp mig och satte ner mig på en stol intill ett av sällskaprummets fönster.
”Du är bra på att ramla och slå dig i de där trapporna.” sa han med ett brett leende ”fick du ont?” frågade han. Jag skakade på huvudet. Han satt på huk intill mig och höll mig i handen. Jag drog bort handen och han reste sig med en suck och gick tillbaka till soffan.
”Vad gör du vaken nu?” frågade jag likgiltigt. Hans blick var som fast i lågorna och han vände inte huvudet mot mig då jag iakttog honom och väntade på svar.
”Åh du vet, jag ska ta tåget tillbaka till min älskade familj och få spendera ett par dagar enbart med min älskade bror.” sa han sarkastiskt och fnös. Jag flinade smått.
”Varför åker du ens hem då?” frågade jag. Innerst inne visste jag nog svaret på den frågan.
”Jag ska gå på en ännu roligare sak än att spendera tid med min familj, jag ska på en societetsbal för alla de underbara renblodsfamiljerna. Är inte det ännu mer fantastiskt?” sa han på ett om inte mer sarkastiskt sätt än innan. ”Varför ska du hem?” avslutade han, även om han visste svaret.
”Om du inte vet det så är du dum i huvudet.” sa jag och reste mig upp, tog min koffert och gick förbi honom och utan att se tillbaka när han sa något som jag inte alls uppfattade gick jag ut ur sällskapsrummet.

Jag ställde ner min koffert bland de andra i hallen utanför stora salen och gick in i rummet där jag så många gånger börjat mitt år på Hogwarts. Det var kusligt tyst i salen och här och där satt personer trött och petade i frukosten som stod på bordet. Avery satt vid Gryffindorbordet och då jag satt mig mitt emot honom gäspade han stort.
”Trött?” sa jag och hällde långsamt i mjölk i en djup tallrik för att sedan lägga i müsli. Han nickade och tappade sin gaffel på sina ägg varpå matfettet skvätte upp i mitt ansikte. Jag slog till honom och han rörde sig knappt. Jag skyndade i mig maten innan jag gick ifrån Avery som somnat med ansiktet i handen.

I stället för att vänta till halv elva på att vagnarna ner till Hogsmeade skulle komma så gick jag vägen ner mot Hogsmeades tågstation. Det var kyligt ute och jag var säker på att det skulle ta ett tag att komma ner. Tursamt nog så var klockan bara kvart i tio och jag hade gott med tid på mig för att hinna till Hogsmeade och köpa frukost i stället. Jag visste att jag inte borde gått ner till byn eftersom det var förbjudet men vem tänjer inte på reglerna då och då?

Halvvägs ner såg jag en silhuett sitta på andra sidan grindarna som visade vart Hogwarts börjar och var utanför skolområdet är. Rök steg från silhuetten och då jag gick närmre såg jag att det var någon jag träffade den morgonen. Vem om inte Black satt där och rökte. Han vände sig om när han hörde knastret från gruset som skapades av mina snabba steg. Jag gick förbi honom utan att besvara hans undrande blick.
”Ey, stanna Raven!” ropade han, och det var nästan så att jag stannade till. Vad var det för fel på mig idag? Jag fortsatte gå men stegen var långsamma och jag ville verkligen veta vad det var han ville. Han tog tag i min axel och jag kände direkt cigarettröken. Han vände mig om och log mot mig.
”Om du ska försöka få till något med mig Black” sa jag med nedvärderande ton ”så borde du slänga den där cancerpinnen.” Jag log småkaxigt innan jag slog bort hans hand och vände mig om och gick.
Bara några centimeter framför mig slängde han den nytända cigaretten.
”Vem som helst kan ändra på sig, det borde väl du veta Corax.” sa han med en finurlig röst. Jag stannade upp för ett ögonblick men fortsatte sedan gå och jag trampade ner cigaretten i den blöta marken. Han kom ifatt mig igen och tog tag i min axel.
”Vad vill du nu Black?” sa jag och la armarna i kors. Han såg på mig med sina vackra gråa ögon och jag visste inte varför, men allt jag kände var hat.
”Kommer du inte ihåg att du brukade kalla mig för Orion och jag kallade dig för Corax?” sa han med ett leende.
”Tills du bröt vad du lovat mig, darling.” sa jag och vände mig och fortsatte gå.
”Det bara flög ut mig. Jag lovar.” ropade han då jag gått ett par tio meter ifrån honom.
”Du borde inte lova massa saker Black.” skrek jag och gick snabbare än förut. Jag ville verkligen inte ha den diskussionen med honom. Speciellt inte med det här humöret.


Tre kvastar öppnade tio över tio och jag beställde fattiga riddare och ett glas med pumpasaft. Frukosten smakade torr. Mest på grund av tårarna jag fällt så fort jag visste att Sirius var utom hörhåll. Att jag satt för mig själv uppklädd på det här sättet i ett hörn på Tre Kvastar och torkade tårarna som sipprade från mina ögon då och då kändes konstigt. Jag lämnade den sista fattiga riddaren på tallriken och drack upp pumpajuicen och gick därifrån efter att ha lämnat pengar och dricks på bordet. Det var ljusare ute och medan jag vandrade till perrongen så började det blåsa. Jag satt ensam vid det röda ångloket som lugnt tuffade moln ur skorstenen. Allting såg så harmoniskt ut och det såg inte alls ut som många elever skulle åka hem över höstlovet. Mestadels elever från renblodsfamiljer men också ett och annat halvblod.

Tågets dörrar öppnade sig själv tio i elva och jag klev in och satte mig i närmsta möjliga kupé. En blixt syntes i några sekunder och sen kom mullret och himlen öppnade sig och öste ner regn. Utanför så sprang folk in i tåget och gömde sig för det piskande regnet. Kupédörren öppnades och vem stod där om inte Black? Tredje gången gillt antar jag.
”Vad vill du nu då?” frågade jag och suckade.
”Förlåt. Förlåt för allt Jessica.” sa han och satte sig och kramade mig.

_________________________________________

Åh det har varit sjukt lång tid sen sist. Men jag
har mått dåligt i perioder, börjat med medicin, tar
rätt stark medicin nu också. I en vecka bara tack och lov.
Får mardrömmar av medicinen.

Hoppas ni gillade kapitlet annars. Love ya guys. ^_^

Älskar kapitlet!
Älskar däremot inte att du mår dåligt

Awesomee

Stackars dig :c

Någon som vet vad Corax betyder?
Corvus Corax är hela namnet.

betyder inte det korp på latin?
och jag har för mig att Jessicas efternamn är Raven, vilket är korp på engelska

Hihi, gillar korpar, vackra djur, tycker du det är "konstigt" på något sett att hon heter korp två gånger?

absolut inte! det passar jättebra

OMG SLUTET IHIHIHIHIHIHIHIHIH FEELS ♥

Gillar detdär med "den perfekta dottern i renblodsfamiljen", det gjorde henne lite mindre perfekt, lite mer mänsklig c:

"Du är bra på att ramla och slå dig i de där trapporna" I agree Sirius, I agree ((;

Hahahahahahah Avery är söt x) Men det är ungefär sådär jag är varje skolmorgon xd

"Vem tänjer inte på reglerna då och då?"
Rules are meant to be broken Jessica ;D

Cancerpinne. Det var bara klockrent! xD Men jag älskar hur sarkastiska och kaxiga Sirica är med varandra x) SOM ETT GAMMALT GIFT PAR

Corax och Orion. Bara jag som tycker det är gulligt att de hade typ "kodnamn"? c':

Stackars Jessica :c Jag vet inte vad mer jag ska säga, jag tyckte bara väldigt synd om henne där hon satt och åt sina torra fattiga riddare.

Och slutet. Behöver jag säga mer?
"Förlåt. Förlåt för allt Jessica." OCH SÅ KRAMADE HAN HENNE
brb dying cuz fEELS ♥

Ihihihihihihiiih Siricasiricasirica cc8
Älskade kapitlet gagagagah ♥

Ooch. Krya på dig darling, sorry about your medicin :c ♥