Muglisgame alá Fanfiction!

Lika bra som vanligt syrran

Fick nåt typ av ryck idag. Tack så mycket! Här kommer de två sista! Vad kul att få börja med det andra nu! La in lite mera dialoger i dessa, hoppas att det uppskattas!

Distrikt 11: Dem båda utvalda, Ms Plumeyer och Heermonie stod där ute på podiet och blickade ut över publiken. Många av dem började röra sig hemåt, men uppläsaren Gulliver hejdade dem.
- Stopp, stopp! Vi ska ha en kvick liten intervju med de två utvalde, och det var klart att alla stannade kvar då. – Hm, då ska vi se. Du där, du med det blonda, fluffiga håret!? Vad hette du nu igen? Miss Plummi? Gulliver höll fram sin lilla mikrofon mot henne. Hon kände hur rodnaden steg på hennes kinder, men hon hade inget annat val än att svara.
- Hrrm, nej jag heter Ms Plumeyer…
- Åhå, jaså, jaha. Det var ett intressant namn. Han grimaserade i smyg mot publiken, och små tysta skrattsalvor hördes. – Vad skulle du säga att din största svaghet i spelen är? Du kanske inte ens känner till reglerna?
- Jodå, reglerna känner jag till. Svarade Ms Plumeyer med något darr på rösten.
- Så, vilken är då din största styrka? Jo, jag skulle vilja ha ett svar idag tack!
- Hm.. tänkte hon efter. Hon visste inte hur mycket hon ville avslöja.
- Hm.. ? Så du har alltså ingen styrka? Vilken extremt imponerande och hotfull konkurrent du måste vara!? Se upp ni andra! Publiken skrattade, till Ms Plumeyer’s stora förtret. Hon ogillade denne Gulliver mer och mer. – Och du då lilla tös? Har du någon taktik? sa han och vände sig mot Heermonie.
- Jodå, jag vill hitta ett vapen. Och helst lite mat förstås, svarade hon och Gulliver såg lite imponerad ut av det starka svaret han fick.
- Okej! Jag måste bara säga att jag avskyr ditt hår, ursäkta. Heermonie kom inte på något svar och blev faktiskt lite sårad. – Förlåt mig, men det kommer bli jobbigt att ha orange hårfärg inne på arenan. Lätt att upptäcka, lilla vännen. Det skulle du nog ha tänkt på, sa han triumferande. – Detta är alltså våra ”hotfulla” förkämpar! Det sista sa han med ironi i rösten.
- Extremt trevlig uppläsare detta… Muttrade Ms Plumeyer utan att någon hörde.

Distrikt 12: Det var ju såhär slåttern hade sett ut, tänkte fashion7. Hon hade ett sådant korttidsminne. Det kanske inte var så bra inför arenan. Man behövde ju inte dra förhastade slutsatser. Hon var ju inte ens vald ännu. Men det låg någonting i luften som fick henne att känna sig osäker. Hon fingrade på sitt hår. Det hon tyckte om mest med sig själv. Den färgsprakande kalufsen. Hon fick mycket blickar på grund av det gröna, orangea och blåa i håret. Hon fnissade lite. Det var så långt också, så att hon nästan skulle kunna gömma sig i det.
Josefine96granskade flickan som just blivit upptagen på scenen. fashion7 hette hon visst. Hon såg ut att ha starka muskler, särskilt i benen. Det tyder på att hon är fysiskt stark. Simning och klättring som exempel. Det lät lite som Josefine96’s motsats. Det skulle man kunna utnyttja. Inte för att man behövde fullfölja alliansen sedan. Hon flinade lite där hon stod. Hon fick ofta höra att hon var söt, och såg oskyldig och snäll ut. Om dem ändå visste hur slug och smart hon var. När hon hörde sitt namn ropas ut skuttade hon upp på scenen med händerna i fickorna. Man kunde ju spela med lite på detta oskyldiga. Hon skakade glatt hand med fashion7.
Hennes distriktskamrat verkade verkligen trevlig. Man kan dock undra hur mycket av det som är äkta vara, tänkte fashion7. Dem blev avsläppta från scenen båda två, och tagna till ett rum fullt med fredsväktare, för att förhindra risk för skador.
- Jag måste bara säga att jag älskar ditt hår! Sa Josefine96 till henne.
- Tack, tack så mycket! Svarade hon.
- Hm, du är kort, men du ser stark ut. Du har mycket benmuskulatur och det får mig att gissa på att du är en stark klättrare, och duktig simmerska? Babblade hon på.
- Jodå, det stämmer! Du verkar mycket smart, till skillnad från mig och mitt korttidsminne. Det verkar bra. Bundsförvanter? fashion7 sa det innan hon hann hejda sig.
- Bundsförvanter! nickade Josefine96.

JAAAAAA! BÄSTAAAAAA ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
Löv maj här!!

Tack!

Herregud, jag är verkligen på humör idag!
Nu är alltså spelarna och hela spelledarteamet förda till huvudstaden, som är extremt lyxig, och där håller alltid Ceasar Flickerman en intervju med spelledaren som i detta fall då är jag, Fanfiction. Här är intervjun så som jag ser den:


Spelledarintervjun:
Publiken i huvudstaden blev som tokig när Ceasar Flickerman klev ut på scenen. Han kunde verkligen konsten att trollbinda en publik. Folket i huvudstaden hade varit uttråkade i nästan ett år nu, sedan de förra mugglisspelen. Överallt i folkhavet syntes galna hårfärger, gyllene tatueringar och sjuka läppstiftsfärgade läppar. Allt detta var typiska tecken för huvudstaden. Och de människor som inte fått tag på biljetter till den klassiska spelledarintervjun satt garanterat bänkade framför sina åttiofem tums teveapparater därhemma. Det var tusentals, hundra tusentals människor i publiken, mer hysteriska än någonsin förr. Ceasar bugade stolt framför alla främmande människor, och visade upp sitt bländande, vita leende. Han hade samma hårfärg som alltid, till skillnad från många andra huvudstadsinvånare. Hans hår var marinblått, och kammat uppåt i en båge. Han såg fortfarande inte gammal ut, man såg knappt någon skillnad på honom från det första mugglisspelet han var med i, och det var ändå snart trettio år sedan. På scenen fanns två röda, så kallade snurrstolar uppställda, och bredvid varje stol stod ett glas vatten på en pall. Då applåderna inte tystnade bugade Ceasar igen, och satte sig i en av stolarna.
- Mina damer och herrar! Så ofantligt roligt att se er! I år är mugglisspelen lite speciella. Vi har nämligen en ny spelledare. Fanfiction heter hon! Jadå gott folk, ni hörde rätt! Det är första gången på *han började låtsas räkna på fingrarna* väldigt länge som vi har en kvinnlig spelledare! Sa han, och applåderna dånade. – I år heter mugglisspelen ”Mugglisgames alá Fanfiction”, därför att vår nye spelledare, eller ska jag säga spellederska, har gjort lite små ändringar. Dock vill jag inte tala om för er vilket årsnummer det är på mugglisspelen i år, för då kommer varenda en av er att tro att jag är en gammal gubbe – och det vill vi ju inte! Publiken skrattade och Ceasar log det där bländande leendet en gång till. – Och här kommer hon ju! En stor applåd för Fanfiction! Publiken blev som galen, skrek och skränade, och fortsatte på applåderna som aldrig verkade ta slut. En ganska lång flicka med brunblont hår hade uppenbarat sig på scenen. Hon var iförd en kort, svart klänning med ett vitt skärp i midjan. Hon hade en svart nätblomma i håret, och små ballerinaskor. Hon bar inte så mycket smink, och hela looken var ganska nedtonad.
- Heej Ceasar, sade hon med klar klang i rösten när dem hade hälsat, genom att han kysste henne på handen, och de satte sig i stolarna.
- Hallå där, mademoiselle! Sa Ceasar mjukt, och låtsades förföra henne, till publikens stora uppskattning. De busvisslade, skrek och klappade i händerna. Fanfiction skrattade och gjorde en svimmningsgest.
- Så, vad är annorlunda i år mot i alla andra år, frågade Ceasar.
- Ja du Ceasar, ALLA andra år… Att du aldrig åldras! Sa Fanfiction och publiken skrattade högt när Ceasar låtsades bli förolämpad. – Allt kan jag ju inte avslöja förstår du väl! Men lite kan vi väl slinka ur oss, eller vad säger ni? Sa hon och riktade sig mot publiken. Folket började applådera (om möjligt) ännu högre. – Jo, förutom att namnet är annorlunda så… Kommer det att finnas passager utplacerade på arenan. Man kommer att kunna se att passagerna är lite blåare än vad resten av luften är, men jag vet inte om det är någon som kommer att notera det, och det är det enda sättet att märka vart man springer in. Det finns omkring tjugofem passager på arenan, och var och en har en tvilling. När man rusar in i en passage kommer man ut genom dess tvilling. Du kan alltså hamna vart som helst, och igen av spelarna kommer att få reda på vart tvillingen är någonstans, så man kan både komma till et ställe som man verkligen vill komma till, eller ett ställe som kan bli din död. Publiken hängde fast vid hennes ord, och Ceasar lyssnade intresserat. – Hängde du med nu lille vän, eller blev det för mycket för din lilla hjärna? Frågade Fanfiction Ceasar, och publiken skrattade.
- Jag uppfattade inte riktigt det där sista, men i övrigt är jag med! Det är ju tur för spelarna att de får se denna intervju i efterhand, det kanske är något geni som tänker på att leta efter dina passager…
- Oh ja, nickade Fanfiction. De satt där en stund och pratade om allt och inget. Folkmassan lyssnade fascinerat, och de blev mycket besvikna när Fanfiction lämnade scenen, och man såg flera som fångade hennes slängkyssar när hon kastade dem efter sig. Men Ceasar var ändå alltid den som fick högst applåder, när han avslutade med standardrepliken: ”Glatt mugglisspel och må oddsen alltid vara er gynnsamma!”


Nästa gång blir det träningspoängen!

Oaoa!! Bästa interviun!! Verii bjutifull maj friändo!!

Baha,asbra!!!

Super bra!!!

Tack!

Här kommer träningspoängen. Valde att inte skriva nåt om själva träningen, är lite overexited för arenan^^
Egentligen har inte träningspoängen jättestor betydelse, men jag nämner det säkert på arenan och så. Men en som fick en tvåa en gång har vunnit ett mugglisgame. Men jag var snäll. Det lägsta man kunde få var fyra, och det högsta, som vanligt, 12. Jag har lottat, och gått lite lite efter mallen ni gav. Men hata mig inte, som sagt lottat!

glina2 – 10
Elzyii – 10
SeLmA… - 8
TildeW – 7
Hermione Jane – 8
AlbusPotter– 7
KajsaRC2001 – 7
Jojo00 – 6
chokladgrodan:D – 8
Nickim010 – 6
Luna Chang – 7
FantasyGirl– 5
Molly Evans – 7
Liv_Weasley – 5
lumos1 – 10
Verro_Luna – 5
LunaLovegood1 – 9
Maja.Nordin – 9
Goggo – 6
Sirius Orion Black– 8
Ms Plumeyer – 5
Heermonie – 7
fashion7 – 10
Josefine96 – 8

BÄSTA POÄNGEEEEEEN!!!
LAVIOOO, guud är exalterad över arenan