Vid din sida

1. Vilken/vilka är din favorit karaktärer?
Lily♥
2. Vem vill du lära känna bättre (Tammy, Zoe, Teo, James, Sara osv…)?
ZOE, HON VERKAR SKUM
3. Vad vill du ha mer av denna ff?
Typ kärlek, spänning(bara liite mer, det finns redan mycket )
4. Hur tycker du jag kan förbättra mitt skrivande?
Venne

Haha, tack Lillan! :3♥

Varsågod Molly! Det är en ära att få skriva något till J.K Rowlings barnbarn

Lillan Potter~

Åh Gud Lillan! TACK!!!!!!♥ :3

---------------------------------------------------------------------

Ni vet inte hur snälla ni är, kära läsare!!! Jag mådde ju som sagt illa i Tisdag och jag fick stöd av er, och det kändes bra!
Men bara för jag mådde dåligt då vill jag ge ut ett ännu kapitel, som jag hoppas ni gillar!

VARNING FÖR KYSSAR OCH HAT!!



Kapitel 4 "Uppfinnaren och kyssar" (James perspektiv, igen... )

Efter den långa kvällen då Teo erkände att han var en Noctis-broder hade ändå inte mycket förändrats.
Alla var lika vänliga mot honom och accepterade hans förmågor, men Zoe var lite mer försiktig ned honom nu, som om hon inte kunde lita på honom fullt.

Vädret här var väldigt omständligt. Ena dagen var det som en öken, stekvarmt och inte mycket vatten, och nästa var det antarktiskt med sitt snöiga väder och frusna bäckar.

Tammy har en teori om en förhäxning. Hon tror att någon, eller några, hade förhäxat vädret här så det blev svårare att komma fram.
Ja, det lät vettigt, tycker jag. Men en sak blir jag ganska orolig för. Om de la förhäxningar här för att inte komma fram, då måste väl det vara ännu mer dödsfarligt än jag väntat mig?
Jag frågade aldrig den frågan, för jag visste svaret själv. Ja.

Nu hade det gått två dygn efter historien om Noctisarna, och just idag vaknar jag upp av ett härligt smattrande ljud.
Teo ligger i sin sovsäck på rygg och händerna slutna på magen, och han smackar belåtet med läpparna, samtidigt som lite dregel rinner.
Det ser nästan komiskt ut! Om Teo inte hade varit så "levande" med dreglet och smackandet skulle jag tro han var död!

Jag drar mig tyst och försiktigt ur sovsäcken. Jag tassar så tyst som möjligt fram till öppningen på det medelstora gröna tältet, och drar ner dragkedjan när jag är framme.

Regn. Det är det min syn möter när jag tittar nyfiket fram genom öppningen.
Härligt smattrande ljud som gör mitt synfält ganska suddigt. Jag kommer tänka på Lily.
Då vi satt i uppehållsrummet och Lily låg i mitt knä, och vi pratade.
Hela hjärtat värkte när jag tänker på Lily, som just nu låg döendes i soffan där hemma.
Jag måste få tillbaka henne. Vad det än krävs så måste jag det, annars finns det ingen mening att leva. Då kommer jag inte leva, om jag inte hinner till Lily i tid....

Sedan ser jag en siluett. Figuren är lång och smal, har svarta kläder på sig, som sitter under ett stort blad. Zoe.
Jag tar fram mina kläder och tar på mig, sedan går jag ut med regnkappan över huvudet.
Det är några meter bort, och snart är jag där. Det är som ett litet skydd mot regnet, med många träd bredvid varandra. Trädens stora blad skyddande mot ännu mer regn, så man borde bli helt våt-fri.
Jag slår mig ner bredvid Zoe. "Hej", säger jag.

Zoe höll på med några knivar, såg det ut som, och nu tittade hon upp. Hon log när hon såg mig. "Hej James"
Zoe verkade vara verkligen torr, hennes tajta svarta kläder hade inte ens en droppe på sig.
"Vad gör du?", frågar jag och tittar på de båda knivarna.
"Åh! Det är faktiskt mina kastknivar!", svarar hon och ler stort.
"Kastknivar?"
"Ja, titta på de!", Zoe ger mig de två knivarna, och jag känner dess lätthet.
När jag kollar nogare på de ser jag detaljer. Knivarna är medellånga, helt svart förutom de röda ränderna, och verkade inte riktigt som vanliga. Handtaget var mjukt och skönt, och eggen var så vass så den skulle kunna döda en på 1 minut. Jag la märke till två knappar väldigt långt Fram på handtaget. Den ena var grön och den andra röd.

"Vad är de här knapparna till?", frågade jag.
"Jo, jag har gjort de här lite specialiga..." , började Zoe, men jag avbröt.
"Har du gjort de här?!", jag tittade storögt och dumt på henne.
"Ja", Zoe log ett självsäkert leende. Jag tittade förbluffat på henne.
"Men...", sade jag.
"Om du låter mig prata till punkt så förklarar jag sedan", Zoe tittade strängt på mig.
Jag gjorde "slänga-bort-dragkedjan-för-munnen" tecknet, och Zoe fortsatte.
"Så att de har inbyggda-specialiteter. Tillexempel den röda gör så det blir livsfarlig eld på spetsen, och den gröna ett väldigt farligt gift", Zoe pekade på de två olika knapparna. "Det är meningen som ett extra vapen, om vi möter något mer övernaturligt varelse än människor"
"Som en drake tillexempel?", jag menade det som ett skoj, men blev själv rädd för kommentaren.
Zoe log elakt. "Precis"

"Kan du träffa med de då?", frågade jag.
"Å ja. Vill du se?"
"Kan inte jag få prova först?", jag gjorde hundvalpsblicken, och Zoe skakade irreterat på huvudet.
"Visst", hon lämnade över de två knivarna till mig.
Jag log ett självsäkert leende mot Zoe, innan jag siktade på något mål.
Åh, ett tomt fågelbo i trädet. Perfekt.
Jag siktade, och sedan kastade.

Knivarna kom en meter nedanför målet, och mitt leende försvann.
"Inte Så mallig längre va?", Zoe log ett slugt leende. Hon skulle nog passa bra som en Slytherin om hon gick på Hogwarts...
Jag ryckte på axlarna och försökte se oberörd ut, men det misslyckades. Det blev en grimas istället.
"Trodde väl det", Zoe gick för att hämta knivarna.

Hon kom tillbaka strax och sade sitt mål:
"Citron-fjärilen"
Jag blev förvånad för ett sånt svårt mål, eftersom den lilla bevingande varelsen var fem meter ifrån oss, högt i ett träd.
"Okej.... Lycka till", jag log lite.
Zoe siktade, och knappt en sekund senare satt Knivarna i den snackats fjärilen. Fjärilen susade ner och landade obarmhärtigt på marken, och regnet sköljde bort den.

"Behövdes inte", Zoe och ler ett överlägset leende.
Jag muttrar något surt tillbaka och sedan betraktar naturen. Den är vacker. Mycket vacker.
"Så du uppfinner saker alltså?", säger jag till Zoe efter en lång tystnad. Jag tittar inte på henne.
"Ja. Jag brukar sälja speciel saker, eller vapen, och tjänar bra på det", svarar Zoe. Jag vänder blicken mot henne.

Plötsligt händer något som inte får hända. Zoe lutar sig långsamt fram, och sträcker fram händerna. Jag sitter som paralyserad. Zoe kommer närmare och verkar girig, och jag känner hennes andedräkt fläkta mitt ansikte. Jag känner hennes flåsande andetag och om en millimeter kommer hennes läppar kyssa vid mina.

Jag hoppar till och landar några meter från henne, kvinnan som precis skulle kyssa mig.
Jag tittar skrämt på henne, men hon ser inte alls ångerfull ut eller så. Hon ler faktiskt!
"Din fru kommer inte veta något", säger Zoe mjukt. "Ingen behöver veta"
Jag skakar på huvudet. "Nej" viskar jag.
"Var inte blyg James, en liten kyss bara!", Zoe reser dig och går fram till mig. Hon lutar sig åter till mig, men jag väjer undan.
Herregud, denna kvinna är ju galen!

"James....", försöker Zoe.
"Nej. Fattar du inte? N-E-J", jag försökte låta Arg och beslutsam på rösten, men den ville på annat håll.
"James, antigen väljer du själv eller så tvingar jag dig!", säger Zoe.
"Aldrig", svarar jag trotsigt. "Jag älskar min fru, punkt slut"
"Ditt val...", Zoe tar fram trollstaven. "Petrificus Totalus!"

Nu kan jag verkligen inte röra mig. Jag sitter stel som en pinne och svettet rinner när Zoe kommer närmare.
Snälla, låt detta vara em dröm, snälla! Tänker jag desperat.
Nu är Zoe framme vid mig, och lutar sig för tredje gången fram. Perfekt. nu kommer hon kyssa mig! Fortsätter jag ironiskt.
Våra läppar möts, och för mina: ofrivilliga.
Jag ryser av obehag och förbannar Zoe hela vägen till helvetet.
Jag hatar detta, jag hatar detta, jag hatar detta... Upprepar jag för mig själv för att hela jag inte ska rysa sönder.
Zoes läppar är mjuka men kalla. Usch, jag hatar henne!
Zoe fortsätter att kyssa mig, girigare och mer. Jag vill bara ge henne en knytnäve slag i ansiktet, om det gick.

Jag blir panikslagen efter två minuter. SLÄPP MIG!!! Skriker det i mitt huvud.
Nu kysser Zoe mig så mycket att jag ska svimma. SLUTA!
Sedan hör jag något. Det är fotsteg.
"Zoe? James?", Teos välbekanta röst gör mig lugn. Han räddar mig!
Zoe släpper mig motvilligt, och viskar: "Bara för den här gången"
Jag blir rädd. I nästa sekund har hon upphävt förtrollelsen, och jag går upp på ostadiga ben.
"Hallå?", ropar Teo.
"Här borta!", svarar Zoe, som redan har tagit sina kastknivar.
Teos bekanta ansikte visar sig, och snart är han framme vid oss.

"Vad gör ni då?", frågar han nyfiket och tittar på knivarna.
"Kastar knivar", Zoe flinar mot mig.
"Får jag testa?", Teo ler. Bara om han visste hur Zoe var...
"Visst", Zoe ger vapnet till Teo.
Teo skjuter och är riktigt bra på det.
"Vi måste gå tillbaka till lägret, vi måste gå nu", säger han efter ett tag.
Jag nickar stelt och vi börjar gå mot tälten.

Tammy står redan där och tar ner flickornas tält.
"Kom och hjälp till!", hojtar hon. Jag går fram till henne, och hjälper henne att få ner allting.
Efter ungefär en timme är vi färdiga att gå. Jag och Teo går först, Tammy och Zeo sedan.
När jag kollar bak på de ser jag att Zoe ler i smyg mot mig, elakt.

"Bara för den här gången" ekar i mina öron.


______________________________________________

Hur blev kapitlet? Var det så här ni menade med styckesindelning?
Säg gärna hur jag kan bättra mig, JAG VILL BÄTTRA MIG!

Vad tycker ni om karaktärerna nu? Zoe verkar vara ganska dum, enligt mig. Teo är snäll♥ Och Tammy med! Men min favoritkataktär är James

Så, peppra på med tankar och idéer hur jag ska bättra mitt skrivande, och glöm inte att kommentera karaktärerna nu!

Ursäkta stavfel, om det blev några! ♥

//Molly♥

Ååååååååååååååå love love loooooove!
Hur jädra bra får man skriva???
DUMMA ZOE!!
Gillar James mer nu...
Nej men seriöst!
Detta kapitlet var så .......... Att det inte går att beskriva med ord!
Dcujdcbjdbbkxjxd!

Grymt!!
Ålskar dig "Mini Rowling".

Åh Gud! HUR SNÄLL FÖR MAN VAAR GLINA???!!!
Taaaaaack!♥ Det betyder så mycket!



Åååå, TAAACK!!!♥ Du är bara för söt!♥ :3

Molly Evans: snällare än mig i alla fall!
Nej men seriöst, min lilla mini Rowling! DU ÄR BÄST!!
Du betyder också mycket! ♥

Shit, om jag hade fler tummar SKULLE JAG HA GETT DIG!!!!!

ÅÅÅÅÅÅÅ TAAAAAAACK!!!!♥♥ du/ni ÄR FÖR SNÄLLA! ♥

P.S Vad tycker du om Tammy och Teo?

Du kan ju ge imorn!
Du det är bara sanningen ju!!♥♥♥
Tammy... Han är väl helt okay....men min favvo av dom två är Teo! Helt klart!