Han den söta killen med blixtärret?

Skriv meeeer

Ny läsare här, bevakar ^^
Du skriver jättebra, och jag vill veta mer om hur det går för dem nuuu
Naww Draco är som vanligt söt 8}

Har jag skrivit att jag bevakar men inte så gör jag det nu

Kapitel 19
Jag pustade ut. Vi gick fram till nästa dörr och ryckte i den, den var låst. Harry ryckte plötsligt till och knackade mig på axeln.
"May, kolla det är kvastar!"
Jag kollade, och mycket riktigt, där var fem kvastar.
Ron undersökte låset, så vi skulle veta vilken nyckel vi skulle ta.
"Hmm.. Nyckeln ska vara stor och gammaldags, och förmodligen i silver, som handtaget"

Harry nickade och satte sig på en av kvastarna, och sa åt oss att göra detsamma.
"Om du, May, tar från ena sidan, Hermione på andra och Ron där nere så tar jag uppe och försöker fånga den?"
Jag, Hermione och Ron nickade.
Så vi gjorde som han sa, och efter ett tag hade harry fått syn på den rätta, han var ju sökare, så det tog inte lång tid förrän han hade fångat den. Vi flög ner, och Harry öppnade låset. Där inne var det ett rum med massor av stora... Schackpjäser.. Ron nickade.
"Okej. Vi ska nog spela oss igenom rummet. Bli inte sårade eller så, men ingen av er är så bra på schack.."
Hermione suckade.
"Vi blir inte sårade, bara säg åt oss vad vi ska göra, så gör vi det."

"Okej. Då tar Harry över ett torn, Hermione det andra tornet och May en drottning."
"Men du då?" Frågade Harry undrande.
"Jag ska vara springare." Svarade Ron.
Vi spelade oss igenom rummet, men de vita höll hela tiden på slå ner alla våra. Men Ron styrde oss förfärligt bra, och han gjorde så att vi nästan slog ner lika många vita som de slog ner svarta. Efter ett tag sa Ron med bestämd röst.
"Jag måste offra mig."
Hermione såg förfärad ut.
"Nej, Ron, det kan du inte!"
"Joo, om jag gör det kan du ta deras kung, Hermione!"
Sen gick han fram några steg. Den vita drottningen slog ner honom på marken med sin marmorhand. Hermione och jag skrek, men vi sprang inte fram. Hermione gjorde kungen schack och matt, och vi kunde gå till det sista rummet. Vi försökte ta med oss Ron, men sedan gav vi upp det och satte honom i en bekväm ställning bredvid schackplanen.

Jag öppnade dörren, och där stod ett bord med tio flaskor och en gåta öppningarna till båda rummen var förbommade med eld. Jag och Hermione hjälptes åt att lösa gåtan. Harry tog den svarta elden, den som fortsatte. Men det var ett problem. Mig.
"NEJ HARRY INTE IN DÄR ENSAM!!"
Harry tittade beklagande på mig.
"May jag måst..."
"DU MÅSTE INGENTING DU KAN SKADA DIG!!!"
Jag sprang fram och kramade honom. Han besvarade kramen och gav mig en puss också.
"May, jag älskar dig men jag måste faktiskt göra det här."
"Du måste ingenting! Harry tänk om du DÖR!" Men Harry hade redan tagit den. Han gick igenom och..
"NEEEEEEJ!!!" Hermione släpade mig men jag skrek och försökte rycka mig loss från henne. Efter ungefär en kvart vann jag och sprang iväg till flaskan som Harry hade druckit ut. Det var lite kvar. Jag tog det och det kändes som is. Jag gick in i den röda elden, och kom sedan in i ett rum. Quirrel stod framför en spegel. QUIRREL!

Quirrel band fast mig då han såg mig, och han gjorde en ansats till att ta något i Harrys fickor men Harry gjorde motstånd.. Bölder kom ut från stället där Harry hade rört vid och.. Så fortsatte det. Jag kunde inte skrika. Så rädd var jag. Att han skulle dö. Att min Harry skulle dö. Nej. Nej. Till slut blev Quirrel aska. Men en själ, som ett spöke, flög ut ur det, och rakt igenom Harry, som föll ner på golvet.

Jag var så arg så jag slet av mina rep barhändad. Jag sprang fram till honom och...
"Harry? Harry svara! HARRY!"
Han öppnade munnen.
"Jag... Älskar dig... May...." Sedan dog hans röst bort.
"NEEEEEEEEEEJ! NEJ VAKNA! VAKNA HARRY DU FÅR INTE DÖÖÖÖÖÖÖ!" Jag kände på hans puls men hittade ingen..

:O

Varför :O? Var det för att Harrys puls stannade eller vad, sis?♥♥

Du skriver så bra att jag blir mållös :O

Tack, fina sis♥♥♥ Och du skriver så fina kommentarer att jag blir mållös♥♥ O:

Äsch, du gör mig generad :33333

Inte mer än vad du gör mig♥♥♥♥♥