Septimus Heap (Privat roll)

"Mmmm, vad är det?" svarar Menja och slår upp ögonen, då syster står över henne och smörjer in hennes rygg med något.

"Mår du bra" lyckas Elenya få ur sig i sitt nyvakna/chockade/förfärade/nervösa/glada/rädda tillstånd

( Villket tillstånd xD )

"Ja" svarade Menja, fast det dock inte var hela sanningen för handsflatan var nu kolsvart och fläcken var större än hon mindes att den var och ryggen värkte. "Och själv?" frågar hon oroat.

(Hon såg ju en skugga sträcka sig ut från henne själv och nocka Menja så hon var lite oroad )

"Visst, bättre än du skulle jag tro i alla fall" svarar hon skuldmedvetet och en aning undanglidande.

( Jaop, helt förståeligt xD )

"Mmm," svarar Menja och rynkar sedan på pannan. "Vad är det som är fel?" ty hon hör på Elenyas röst att något inte är bra.

(haha Jaop )

"Inget" säger Elenya alldeles för snabbt och lägger sedan till "Jag är trött jag lägger mig igen" utan att möta Menjas blick låtsas hon sova.

Menja reste sig halvt upp men blev tillbakatryckt av syster. "Ligga still i två dagar, vet du vad det innebär?" säger hon mer bestämt än vänligt och försöker få bort det svarta med hjälp av nån salva, som om det skulle hjälpa.

Elenya rynkar pannan i vetskapen att hon förr eller senare skulle få möta Menjas blick och antagligen slänga ur sig alltihop (det hände ju alltid i böckerna så varför inte?)

( Vad hände i böckerna? O.o )

Menja nickar. "Men hur somhelst är det inte ditt fel, så sluta att klandra dig." säger hon allvarligt till henne.

(Det var vad hon tänkte)

Elenya var osäker på om Menja pratade med sjuksköterskan eller henne men fortsatte iaf att sova.