The annorlunda mugglisgame!

Megasuperbraduktigt

Bra!!

ÅZZUM! ♥

Tack för alla komentarer!

Jättebra!

Kaktus

Solen stack Jen93 i näsan. Hon nös. Suckade lite. Nu stod hon här vid slåttern för sista gången. Hon var arton år, och det här var den sista chansen att bli utvald. Fast hon visste inte om hon ville bli utvald. Hennes pappa hade blivit utvald att kämpa en månad innan hon föddes. Han skulle precis fylla nitton. Båda hennes föräldrar var mycket unga när dem fick en dotter. Hennes pappa var arton, och hennes mamma sjutton. Året efter att Jen93s pappa hade blivit utvald (och dödad på en åttonde plats av en kämpe i distrikt lilja) var det hennes mammas tur. Hon kom inte så långt stackarn. Hon fastnade i en gren den andra dagen, och där hittade en karriärist från distrikt smörblomma henne. Du kan ju gissa vad som hände sen. Jen93 tyckte inte om dem här mörka minnena. Och ännu mindre ville hon uppleva dem själv…
”Hej allihopa! Vad trevligt att så många kunde komma!” Som om vi hade något val… Muttrade Jen93 när hon förstod att det var tanten som hade kommit ner till slåttern, hon som skulle dra dem två stackars namnen. Jen93 lyssnade inte förrän hon hörde sitt eget namn nämnas. Hon kände det som att någon hade slagit henne i bakhuvudet med en hammare. Hon mindes när hon fick gå upp på podiet, men ändå inte. Hon hade ett svagt minne av det. Men hon hade inget som helst minne av när den andra kämpen drogs.

Miss_Green gäspade och trampade i gruset. Hon stod med en mängd andra ungdomar vid slåttern för andra gången. Hon skulle nog komma ganska långt om hon blev utvald. Hon kunde handskas bra med knivar, pilbåge och hon var ganska kort, smidig och bra på att gömma sig. Den enda svagheten är att hon haltar lite, efter en olycka, då hon fick in en spik i vaden, och den var omöjlig att operera bort, så hon hade nu en spik halvvägs inne i vaden. Och i övrigt så blev hennes syster dödad i ett tidigare mugglisgame när Miss_Green var elva år. Det var definitivt den värsta tiden i hennes liv. Någonsin. Hon var en karriärist också. Hon ville vara förberedd och inte sluta på samma plats som sin syster. Hon skulle överleva och vinna ära. Den första kämpen hade redan valts. Det var en söt flicka med Brunblont hår. Men nu skulle den andra kämpen dras.
”Miss_Green!” Utropade tanten. Hon visste inte hur hon skulle reagera. Hon var varken glad eller ledsen. Bara helt neutral. Och nu gällde det bara att ge järnet!!

Ledsen för att det är så kort, men känner verkligen att vi måste börja med blodbadet snart...

jättebra längtar till det börjar ordentligt

Super bra

Jättebra

Tusen tack! Lägger troligtvis upp ett imorgon,för nu ska jag på 90 års fest...