Den mörka konsten att spela quidditch [SV]

14 maj, 2012 22:53

_{Skrivet av Lily Evans:}
Snacka om att bli besviken när ett super kapitel tar slut och man måste vänta på ett nytt... :C
Aja, super mega awesome ♥

^ Hihi, ett nytt är på gång i alla fall

---

15 maj, 2012 08:26

Super, super, super bra!!!

---

One Direction <3 Louis (L)

15 maj, 2012 12:32

_{Skrivet av Ms.Markus:}

_{Skrivet av Lily Evans:}
Snacka om att bli besviken när ett super kapitel tar slut och man måste vänta på ett nytt... :C
Aja, super mega awesome ♥

^ Hihi, ett nytt är på gång i alla fall

Jaa!

15 maj, 2012 15:01

Ett super, duper bra kapitel!!! love it!

---

15 maj, 2012 17:03

15 maj, 2012 17:14

15 maj, 2012 17:19

Superbra! blir alltid superglad när ett nytt kapitel kommer!

---

16 maj, 2012 20:21

Varsågoda, nästa kapitel! Läs och kommentera om ni vill ^^)

Kapitel 17 (Theresa)

Dagbok
Ja, om möjligt så hatar Bigbutt mig ännu mer än vanligt. Det märktes igår på prefektmötet när hon gav mig och Hufflepuff tjejen som jag går vakttjänst med en extra jobbig slinga. Om blickar kunde döda hade Bigbutt fixat mig igår. Hah! Idag är det i alla fall måndag och min första lektion i Jakt-grejen är idag. Och det är inte långt kvar till jul heller. Det märks för det är verkligen iskallt ute på markerna och i slottet.

Carla hade likt Tess tagit Jaktkunskap och därför gick de tillsammans ner till skogsbrynet vid den förbjudna skogen efter lunch. De två var ganska tidiga och såg på när fler och fler elever samlades i grupper kring dem. Några från Dreamstore med sina kortklippta för opersonliga frisyrer såg konstigt på Tess och Carla. En ensam figur i Hogwartsuniform skymtades bland de många andra.
”Albus.” Hojtade Tess och han log lite besvärat åt dem.
”Kom hit.” Fortsatte Tess och fick en orolig blick av Carla.
”Tillhör inte han Gryffindor?” Undrade hon.
”Jo, och? Vad spelar det för roll? Han är snäll och kommer inte bita dig, jag lovar.” Svarade Tess och Albus klev fram till dem.
”Ser ut som att det inte är så många fler från Hogwarts här.” Sade Albus lite blygt.
”Nä, jo förresten. Det kommer några Ravenclaware där bortifrån.” Sade Tess och pekade. Även läraren från Kanada syntes längre bort vid ett krön.
”Åh nej. Det är Troy. Vi har prefekttjänst tillsammans, han är tjatig som bara den.” Suckade Albus och vände sig hastigt om för att Troy inte skulle få syn på honom. Det fick han inte heller, han förklarade just något i arg ton för sina vänner. Tess tyckte sig höra Xenias namn några gånger.
”Elever, välkomna.” Hördes en sträng röst bakom dem och alla vände sig hastigt om. Läraren Derek Arch stod bakom dem med armarna i kors och svällande muskler. Några av flickorna från Ravenclaw och andra från Nya Zeeland fnissade diskret.
”Idag ska vi bara gå igenom några regler och byten. Så regel numer ett, använd ALDRIG vapnen mot någon mänsklig varelse.” Började Professor Arch med hög och mörk stämma. Hans svarta hår var snaggat och reste sig bara att par centimeter på huvudet, men det han saknade på hjässan fanns på hans armar. Ögonen svischade runt på eleverna och granskade var och en av dem noggrant. Under ett obehagligt ögonblick fick Tess och Professorn ögonkontakt och hon såg rysande ner på backen.
”Sträck på era ryggar.” Kommenderade han plötsligt och fortsatte sedan medan alla rättade till sin hållning. Tess kände att det var en lärare som man verkligen inte skulle sätta sig upp mot.

Lektionen fortsatte i samma spår. Professor Arch gick igenom regler och byten. De skulle få jaga i sjön och i skogen och han varnade eleverna noggrant om att det inte bara fanns harmlösa varelser i skogen utan också vidunder som kunde döda dem. Det sista han bad dem om var att ta med en kvast till nästa lektion och så fick de gå. Tess var inte längre så säker på att hon valt rätt när hon valde ”Jakt teori och praktik” och allt som Professor Arch hade sagt hade ingen antecknat eftersom de inte hade haft med sig något material ner till skogen. Febrilt försökte hon hålla allt i minnet tills hon fick skriva ner det på papper.
”Vid Merlin, varför tog vi det här ämnet? Jag vet inte vad jag tänkte på.” Suckade Carla och såg sig hastigt om för att kolla så professorn inte följde efter dem.
”Äsch, det kanske blir bättre när vi väl har kommit igång.” Sade Albus tvivlande. Tess mumlade lite till svar och samtalsämnet dog ut.
”Jo, Tess… När är nästa quidditchträning?” Frågade Albus sedan.
”Nästa vecka tror jag. Men du borde väl ha koll? Din bror leder ju laget.” Log Tess.
”Jovisst… men jag tänkte eftersom du är tillsammans med h…”
”Albus! Jag såg dig inte förut, hejsan!” En Ravenclawelev, samma som Albus pratade om innan lektionen, skyndade fram till dem. Albus såg hjälplöst på Tess och Carla som log beklagande och gick iväg till deras nästa lektion i Försvar mot svartkonster.
”Så du och James är tillsammans?” Frågade Carla oberört.
”Jag vet inte, vi är mer som…” Tess funderade men kunde inte komma på det rätta ordet, ”äsch, jag vet inte. Men vi är inte officiellt ihop.” Sade hon sedan och de blev genast tysta när de klev in i det mörka rummet de skulle tillbringa den närmsta timmen i. Det var så dystert att allt prat dog ut i det. Tysta satte sig eleverna vid sina bänkar. Professor Nott klev in och ställde sig framme vid katedern.
”Eftersom det är ert GET-år i år så kommer ni att ha ett personligt möte mer er elevhemsföreståndare.” En hög med lappar sattes i rörelse med an snärt av Professor Notts trollstav och en lapp delades ut till varje elev. Tess suckade inombords när hon såg att hon hade sitt möte med Professor Nott direkt efter lektionen. Hon sneglade på Carlas lapp. Carlas möte var inbokat den närmsta onsdagen. Eleverna fick också en uppgift om försvarsteori och en timme senare lämnade alla elever lättat lektionssalen, förutom Tess som skulle ha sitt möte. Hon sneglade nervöst på Carla som försvann ut ur dörren med ett beklagande leende.
”Miss Grey, vi ska inte ha mötet här. Följ med till mitt kontor.” Sade Professor Nott och de två gick tyst genom korridoren. Professor Flitwick och en annan lärare som Tess inte kände igen kom gåendes mot dem. De viskade och fnissade som om de vore småbarn när de fick syn på oss.
”…ja, så kul. Som far och dotter. Hon är slående lik Theodore…” Professor Nott harklade sig besvärat och verkade ge sina kollegor en arg blick. Det tog ett tag för Tess att förstå innebörden. Hon vände sig om och såg lärarna passera och försvinna runt ett hörn. ’Slående lik Theodore, far och dotter…’ Hon drog efter andan och såg upp på sin lärare. Hennes bruna ögon mötte hans gråa. Ögonen var inte lika men hans kindben och läppar påminde om hennes egna. Professor Nott såg besvärat på henne och Tess såg genast ner mot golvet. Hon vågade inte se på honom igen. Menade lärarna att Theodore Nott var hennes pappa?

---

17 maj, 2012 18:12

17 maj, 2012 18:20