RS, Obs:Fullt!

Nu är det så här: Om vi inte får igång rollet och alla fortsätter i att strunta rolla innan denna vecka är slut så lägger jag ner rollet.

Ganska svårt att skriva då jag missade 10 sidor och ingen kan rolla in mig, såatte ... och nej, tänker inte läsa igenom 10 sidor.

Ganska svårt att skriva då jag missade 10 sidor och ingen kan rolla in mig, såatte ... och nej, tänker inte läsa igenom 10 sidor.

Ingen behöver skriva just ikväll, men innan veckan är slut vill jag ha fart på rollet igen!

Okej ;D hoppas på det bästa. Förresten, snowdarling finns på azum.

" Du då Genevive? Vad gör du på fritiden?" Sade Blake och vände sig mot henne. Någon här kanske hade samma intressen som henne. Det vore trevligt att prata med någon om alla hennes favoritböcker och bli tipsad om andra, eller om någon kunde öva på att skjuta med pilbåge med henne. Hon hade aldrig kunnat lita på någon, och ännu mindre mindre haft öppna sig för.

(( Kortis... Men det är trots allt ett inlägg. ewe ))

[ tack så mycket Miss.Rowena ]
"Jag rider" svarade Gen uppriktigt. "Och spelar flöjt"
Hon undrade om den andra flickan, Blake, enligt den söta pojkens tankar, visste om Gens gåva, eftersom hon inte såg ett dyft i hennes tankar.. ytterst underligt.

[sry lite kort :'s ]

"Hästtjejer", muttrade Aless för sig själv. Han hoppades att ingen hade hört det, för ärligt talat han orkade inte med något fler barnsligt tjafs. Dessutom började han bli ganska intresserad av vad Blake läste för slags böcker, eftesom att han själv älskade att läsa. Men han kunde inte bara svälja sin stolthet och börja prata med, den som än så länge, visade sig vara den drygast i gänget. Och ännu en gång kände han hur lyckligt lottat han var som hade någon slags "sköld" som gjorde att folk inte kunde läsa hans tankar. Han ville verkligen inte dela med sig av dessa.
______

Azum har hoppat ur, hon säger att hon har för mycket att göra.

Gen började ana att killen, Alessio, hade någon slags konstig sköld som sin kraft, eftersom hontydligt såg att han funderade, även om hon, även om hon ansträngde sig mycket hårt, inte kunde få fram en enda tanke ur honom. Ändå hade hon märkt att killen muttrat något i stil med 'hästar', så hon antog att det var något elakt, så hon sa högt och klart;
"Hästar är missförstådda djur." Gen tog ett andetag, "alla kan inte gilla dem, men allvarligt; du behöver inte dissa mig för det."