Rollspel, från olika världar

"Fyra kungar."sade Klaus och kastade sina kort på bordet. De var inte bra att ha, men det fick duga. Han lutade sig bakåt och tittade på Damon.
"Vad sade gubben? Visste han vad den sista horrokruxen vad?"frågade han.
"Det är Potter, Voldemort själv måste döda honom och det kommer att hända om två veckor så vi är fast här så länge."svarade Damon och Klaus suckade.
"Vad ska vi göra i två veckor?"

Jezebel såg på Klaus kort och log lite, och såg sen på Cassian
"Sorry killar, royal street flash" sa Cassian och la korten på borden och Jezebel var inte förvånad över att han faktiskt hade lyckats få de högsta korten, det var hans kortlek och de andra två hade varit dumma nog att spela med den. han såg på sen på Damon
"Varför kan inte vem som helst döda honom?" sa han irriterat och fingrade på skalpellen

Klaus log.
"Profetior."sade han och lekte med en ring som han hade på fingret. "De är svåra att kontrollera, ännu svårare att förstöra."
Han var van vid sådana, förbannelser var desamma. De kunde vara svåra att bryta, men om det var menat så fanns det nästan inget som kunde stoppa den.
"Men låt ungen göra det, han borde lyckas eftersom det är en profetia. Om inte, så tar vi hand om det. Eller hur?" han tog upp kortpacken och synade igenom korten innan han kastade dem så sakta som möjligt i magen på Cassian.
"Jag spelar aldrig mer kort med din packe."flinade han efter att ha sett att de var annorlunda jämfört med vanliga packor, förmodligen var de gjorda på något sätt att endast Cassian kunde vinna.

"profetsior" sa Jezebel lågt
"låter som rättvisans skitsnack" sa Cassian och Jezebel nickade. Rättvisan höll på med en massa mysko saker och Jezebel förstod aldrig hälften av vad hon sa. Han såg sen på Klaus och skrattade lågt
"inte mitt fel att ni var dumma nog att gå med på det från början. Vi jobbar med att lura folk" sa Cassian roat och funderade sedan "men om Potter nu kommer lyckas, varför är vi ens här?" frågade han

"Det är just det som jag också funderar över."sade Damon och Klaus rynkade pannan.
"En profetia skrivs alltid ner, tänk ifall vi alla har något med den att göra?"mumlade han och tänkte på förbannelsen som hade varit över honom och såg på Damon, de hade säkert tänkt samma sak.
"Det kan hända att flera måste offras för att den ska fungera, kanske vi har något med det att göra? Vi kanske används som dockor, precis som ni hade era i det där-vad-det-heter."sade han och tog upp den tjocka boken igen. Han hade en konstig känsla av att alla svaren de letade efter fanns i den.

Jezebel såg på dem "profetia eller inte jag tänker inte dö här för att nån velig gubbe vill det" sa han bestämt
"det heter Delilha och dockorna är redan döda så de känner egentligen inget" sa Cassian och Jezebel nickade och såg på Klaus
"kan du inte den där boken utan till?" sa han retsamt

Klaus drog upp högra mungipan och skakade på huvudet.
"Nej, så bra är mitt minne inte heller."mumlade han och gick till sidan tvåhundratjugotre. Han suckade innan han började läsa igenom de sidorna som hade om profetior att göra, han hittade sitt namn på flera ställen som han inte sett förut. Han hittade till och med sol och månförbannelsen som varit menat för honom.
"Tom Riddle", sade han och såg på sidan, "är inte det Voldemort?"
Han fortsatte att läsa.
"Det står inte precis något om att de behöver någon som borde offra sig eller något."sade han och vände sida. Han behövde endast syna igenom första meningen innan han kastade boken i väggen av ilska.
"HEL*ETE!"ropade han och var tvungen att ställa sig upp för att inte döda någon av dem.

Jezebel nickade lite rost och slöt ögonen och somnade nästan tills Klaus skrek till och Jezebel så påhonom
"vad är det nu då?" sa han försiktigt och ville inte reta upp honom mer. Jezebel hade ingen lust att dö. Han såg på boken som brann upp

Klaus böjade vandra av och an i rummet, allting var förstört. han kunde inte låta Dumbledore döda Voldemort, för en gångs skull hade han ingen plan. Han visste inte vad han skulle göra. Han sparkade till en av bordsstolarna så att den gick sönder innan han kastade delarna i elden.
"Vi kan inte döda Voldemort."tvingade han sig själv att säga då han såg de andras skrämda blickar. "Han behöver en originalvampyr och jag är odödlig vilket betyder att han måste använda en av mina syskon!"
Klaus satte sig ner på golvet och lutade huvudet i händerna, ifall Voldemort redan hade valt vilken så betydde det att en av hans bröder eller hans syster fanns i närheten av honom. Han skulle rädda den, han skulle göra det. Han hade inget annat att göra.
"Men jag tror det stod något om er två också från Delilah saken. Jag hann inte läsa det."

Damon vågade inte säga något, han visste att Klaus familj betydde allting för honom och inget annat. Om någon försökte stoppa honom så skulle han inte tveka för att döda, inte ens för en sekund. Han var tvungen att hjälpa Klaus, om inte så skulle allting fara någonstans där det absolut inte skulle vara.
"Vi hjälper dig, Klaus. Vi kommer på ett sätt att få hit ditt syskon och sedan hittar vi någon annan som kan skicka hem oss."sade Damon och suckade. Vad månne det var för något som de behövde från Jezebels och Cassians värld, han hoppades på att det inte var något viktigt för Jezebel och Cassian.