Förändrad värld Lupple & Medi

Rikard nickade. " Det håller jag med om. Vi meddelar det. "Log han. För att sedan nicka sakta. "Absolut, det måste vi göra. De hade också några frågor om väskorna med medicin." Sa han lugnt och log. "Borde vi låta Rafael finnas vid hennes sida när hon vaknar?" Frågade han fundersamt.

Hon sken upp och såg på honom. "Målar du?" Sa hon med ett stort leende på läpparna. "Jag tror det. Denna klänning var rolig att ha." Förklarade hon och fnissade till.

Han torkade bot lite blod och lyfte försiktigt över henne på en säng och nickade.
"Han borde vara det. Det kommer ta någon timme men då borde hon vakna till." Han började rulla henne mot ett av sovrummen.


"Jag målar mycket. Jag gillar även hålla på med lera." Han smekte hennes kind.
"Jag vill att du ska vara lycklig så du ska få ha vilka kläder du vill." Han suckade.
"Du är vacker vet du det?"

Rikard nickade sakta. "Jag hämtar honom då." Sa han lugnt och tog av sig operationskläderna. Kastade dem och gick ut för att hämta Rafael.

"Med lera? Göra saker alltså?" Frågade hon nyfiket. "Det låter roligt." Erkände hon och bet sig försiktigt i läppen. "Jag tror jag kommer vara lycklig." Viskade hon och rodnade sedan och tittade ned. "Tack." Viskade hon med brännande kinder och fniss.

Gerhard rullade in henne i en sovsal för opererande varor och fixade med droppet. Han satte i smärtlindrande och slog sig ner.


Theodore såg upp när läkaren kom in igen.
"Mår hon bra? " Frågade han och såg mot sin bror.
"Kommer hon vara sängliggandes länge?" Han ville inte att det skulle vara så.
"Men berätta gärna mer om allt de behöver."

Rikard log mot dem och nickade. "Hon är på uppvaket nu, om cirka en timme kommer hon vakna. Hon skulle nog vilja ha sällskap då." Sa han lugnt med blicken riktad mot Rafael. "Vi har tagit bort något som pressade mot hennes nerv och ska analysera det vidare men hon ska må bra. " Förklarade han lugnt. "Ni behöver ta det lugnt med henne och hon behöver gå upp i vikt." Fortsatte han för att sedan nicka.
"Absolut, vi ska prata om det. " Sa han och satte sig ned och nickade mot väskorna. "I väskorna finns mediciner för vanliga åkommor hos människor som förkylning. " Förklarade han sansat. "Det som de behöver är trygghet först och främst." Fortsatte han säga.

Rafael nickade sakta. "Jag går snart in till henne." Sa han för att sedan lyssna på det andra de pratade om.

Theodore såg ner i väskan och tog upp en liten dator. "Vad är det här?" Han såg sedan på Aurora och gav henne en blick.
"Ska jag sätta henne på en fetare diet med?" Frågade han.
"Om de får hög feber vad ska vi göra då? Ringa er?"


Hon kved till men hon kände sig alldeles för trött och hon vaknade inte helt. Sakta gled hon in i sömenn igen.

Han log mot honom. " Datorn är en gps-sändare." Sa han lugnt. "Ifall Aurora skulle gå vilse eller så, så kan du starta din dator och hitta henne." Sa han lugnt och reste sig upp för att visa hur man startade den. "Ja några kilo upp skulle vara bra för henne också." Sa han efter att ha iakttagit hennes mapp en kort stund. "Om de får väldigt hög feber behöver ni ringa oss. Men är det bara en eller två grader så räcker det oftast med febernedsättande tabletter, vila och vatten." Sa han lugnt och tog upp förpackningen med tabletterna. Rafael lyssnade noga och studerade det som de visade upp. "Hur är det med deras månatliga kvinnliga behov?" Frågade han och Rikard log. " Choklad är oftast en bra start då. Även värktabletter." Log han och visade den asken med tabletter.

Theodore såg på Aurora och såg sedan skamset.
"Hur vill de ha för skydd? jag vill inte tvinga dem att ha något de inte vill ha. Mot deras kvinliga.." Han suckade.
"Vad är det dom heter... Bindor?" Han såg på tabletterna.
"Och vitaminerar? Ni nämnde det förut va?"

Aurora försökte att inte lyssna på deras samtal, hon fann det underligt. Hur kunde dem inte veta sådant här? Men hon försökte att inte visa det och hon försökte att inte skämmas över att de pratade om hennes och hennes behov på ett så...främmande sätt.

Rikard log. "Vi har packat med alla olika alternativ i väskan, bindor, tamponger, trosskydd och en kopp. Flickorna kan välja helt fritt. De vill alla ha olika, ibland provar de något och sen något annat." Sa han lugnt och visade upp de olika alternativen. Rafael såg intresserat på dem och höjde på ögonbrynet. Dessa var främmande för honom. "Det är viktigt att den är regelbunden. Vad ska vi göra om den inte är det?" Frågade han, detta visste han. Att om den inte kom så var det ofta något problem. "Ta in dem hit så vi får undersöka." Sa Rikard lugnt och nickade. "Ja järntabletter finns med och ni kommer att ha regelbundna leveranser med dem. Det är en viktigt vitamin för att de inte ska få blodbrist." Sa han allvarligt. "Varje dag, och särskilt efter en måltid. " Sa han väldigt allvarligt och visade upp tabletterna. "Vi har även packat med C-vitamin och D-vitamin. De hjälper immunförsvaret. En om dagen." Förklarade han noga och visade upp dem.

"Finns det någon app på mobilen som kan hålla reda på sådant här? Med deras menstruation?" Frågade Theo och reste sig.
"Jag vill inte att hon ska få oregelbunden. Men hur är oregelbunden? tre dar eller en dag?" Han såg ut genom fönstret.