Ögonsten

Ups... ja, det vet jag, det var bara en gammal reflex att skriva ff, eftersom att jag följer ett antal ff:s. Ska redigera felet nu
Du har helt rätt i att det inte är en ff, jag tänkte inte innan jag skrev bara

Jag visste inte om du visste det eller inte så jag bara sa det. Men bra att du vet iaf.

Jag kommenterar och läser ikapp när jag har tid. Jag har inte läst på jättelänge!

♥ Kapitel 28. ♥
~ vecka 11.


Det regnade lite.
Jag hade ett paraply med mig, så det gjorde inte så mycket.
Det var vindstilla och trots allt ganska varmt.

Jag kunde skymta Alex en bit bort. Han sparkade på marken, men började le när han såg mig.
När jag stod framför honom så var det svårare än vad jag någonsin kunnat räkna med.
Jag öppnade munnen, men Alex hyssjade på mig. Jag höjde ena ögonbrynet, och han sa med en suck:
- Jag vet vad du ska säga.
- Öh, jaså? sa jag fåraktigt.
- Mm.
Jag tog ett djupt andetag och sa:
- Jag tycker om dig jättemycket...
- ... Men bara som en vän. Jag måste acceptera det, sa Alex och log brett.
Jag kunde inte låta bli att le tillbaka.

Vi stod där, tysta, ett bra tag.
Jag ville inte riktigt gå därifrån, det kändes svekfullt. Men, Alex sa:
- Du får gå.
- Tänk om jag inte vill då? sa jag lite retsamt.
- Du får för all del vara kvar. Och du, eh, kan jag också få stå under till paraply?
Det var först då tanken slog mig att det regnade på Alex. Jag sa lite dumt:
- Självklart.
Alex ställde sig under det, och vi skrattade tillsammans.
Alex hade armen om mig, och sa:
- Vänner?
- Vänner, sa jag och log mot honom.
Han log tillbaka.
Åh, vad jag älskade honom.
Men det fanns någon som jag älskade mer.
Luke.

Love it ♥

Asså gah. Jag hatar att hon gillar Luke. HAN ÄR ELAK

ÄNTLIGEN ÄR NÅGON PÅ MIN SIDA.

Jenny är askär i Luke och ba, '' omg älskar Luke, hatar Alex '' och jag är som ba; '' men hallå, Alex är mycket bättre, Luke är tt svin! ''


Ni andra, #teamLuke eller #teamAlex?

#teamAlex
INTE LUKE

YAAAAY, HIHIHIHIHI

potterflicka: #teamAlex

Älskar dina åsikter, haha :-)