Skriva av sig-tråden

^ Maybe not, men det är alltid skönt att höra att någon bryr sig. Tack så mycket, det värmde. Alla är så snälla här

Det är snällheten som gör mugglis till mugglis!

trevor Åh, jag har också känt mig liknande många gånger. Jag vet inte vad som skulle kunna få dig att må bättre men jag kan alltid säga att jag tycker att du verkar jättetrevlig, du skriver och argumenterar väldigt bra i forumet och sprider allmän trevlig stämning på sidan. Jag känner dig ju inte, men det är uppfattningen jag har fått. Hoppas du mår bättre snart!

ikka det är sant..

accioron tack så mycket! Jättesnällt sagt, bara att höra något sånt där gör mig lite gladare. Du verkar vara jättetrevlig du med!

Någon som jag får lägga mina kärleksproblem på? ^^" Känner inte att det är schysst mot honom att lägga ut det för hela forumet.

^ Om du bara kallar honom för ex "E" så är det nog inte så farligt ^^

Fast jag har också en del problem som jag inte vill lägga ut för hela forumet.

Du kan såklart pm:a om du känner för att snacka ut lite hos någon.


Jag har världens skummaste känsla just nu. Alltså, det känns som alla undviker mig. Vänner, pojkvännen, liksom alla. Jag vet ju att det inte är så, att det bara är något i mitt huvud, men jag kan fortfarande inte få bort den där dumma känslan..
Och om det skulle vara så förstår jag inte vad jag har gjort. Det känns som dom som verkligen bryr sig är riktigt få just nu.
Det är konstigt, för det vara bara någon månad sen jag funderade över hur otroligt många vänner jag har som är äkta - och nu känns det inte alls så längre.

@superman; Tack för stödet, men jag har tänkt igenom saken nu, och jag tror att allt är lugnt C:

Jag tror att det bästa du kan göra helt enkelt är att prata med någon av dina vänner som du verkligen litar på. Du kanske inte vill säga "Hej, undviker du mig?", men det kanske skulle räcka med "Hej, vill du hitta på något?". Så att du får bekräftat att de visst bryr sig och vill vara med dig.

^

Jo, asså, det gör jag såklart ibland. Men (GUD vad jag kommer låta kräsen och whinig nu) då känns det som dom liksom ba "okej, sure, jag har inget bättre för mig".
Jag tror det egentligen bara handlar om mig själv... jag är så otroligt osäker på mig själv, även om inte det inte är något som märks eller jag pratar om särskilt mycket.

Dessutom tror jag många tar mig för givet, på grund av att jag är en sån person helt enkelt. Folk har tagit mig för givet sen jag var liten. Trots det är sånt inget man någonsin vänjer sig vid. Man känner sig alltid lika rejected och mindre värd och jag tror inte folk förstår det.

Hur som helst! Jag tror jag måste jobba på min självkänsla helt enkelt. Det spelar ingen roll hur mycket bekräftelse man får om man inte bekräftar sig själv.

Och tack så mycket för tipset!

^Åh, det där känner jag igen sjukt mycket.
Det kommer i perioder, men eftersom du faktiskt vet att du bara inbillar dig det hela så är det bara att försöka träna upp självförtroendet! Vet att det inte är det lättaste, men det känns som att det är en av de få saker man faktiskt kan göra, och säkerligen den mest effektiva!
Jag känner dig kanske inte sådär jättebra, men kan helt säkert säga att du är en supertjej! Har aldrig någonsin sett dig skriva något elakt, och du är alltid helt otroligt hjälpsam. Helt klart en av dem som lyfter det här forumet!

Sedan är det jättebra att faktiskt prata med sina vänner om sina "problem". Jag mår alltid 1000 gånger bättre efteråt, och förhoppningsvis så är de - liksom mina - väldigt förstående och tänker på det i framtiden.