Dödens bal

Men innan Alice skulle sätta dit Eliz så ville hon döda några fler. Desto fler, desto hemskare straff. Alice såg då några förstaårselever som var rädda och gick i korridoren. Alice log mot dem trevligt. "Kom, jag ska skydda er", sa hon trevligt. Eleverna tvekade först men gick sedan fram lite långsamt.

Med några hugg med kniven så var de döda.

Eliz orkade inte längre, hon tog sig upp på fötter och började springa genom korridorerna. Hon vill bort från allt!
När hon kom in i en av korridorerna såg hon Alice stå där med några döda elever liggande runt sig.
Eliz började backa och tårarna ran ner från hennes kinder.
"Varför gör du så här, sluta ,snälla..."

"Nej! Du ska få lida i Azkaban"! Sa Alice med sin mordlystna röst. Sedan tog hon ett djupt andetag.
"HJÄLP! MÖRDAREN ÄR EFTER MIG"! Skrek hon högt och fick rösten att låta äkta.

"Nej"! Skrek Eliz igen. "Gör det inte, snälla! Kan du åtminstone inte döda oss båda två!?" Frågade Eliz
"Vad har jag gjort dig?"

Alice lyssnade inte.
"HJÄLP MIG! HJÄLP"! Skrek Alice. Hon kunde höra ljudet av chockerade röster som närmade sig. Då högg hon sig i magen och föll ner på golvet i en blodpöl.

Eliz sprang fram till Alice, hon kunde inte se henne dö!
Hon mumlade några läknings besvärjelser och tog själv kniven ifall det inte skulle fungera.

Alice var inte död än och log mot Eliz elakt.
"Kniven fungerar inte längre, den kan bara användas av mig", sa Alice kvavt.



Samtidigt så sprang några elever fram till Alice och hon gav till ett skräckslaget uttryck innan de hann se hennes leende. Innan Alice dog kunde hon se folk som stirrade chockat mot Eliz.

"Hur kunde du"? Utbrast de chockat och drog fram sina trollstavar. "Elizabeth Newton! Hur kunde du och varför"? Sa de och darrade i rösten.

"Det var inte jag". Sa Eliz till eleverna och tog fram trollstaven.
"Jag älskar dig fortfarande, vad du gör". Sa hon till Alice och kastade en skurnings besvärjelse på sig själv som orsakade stor sår.
"Jag älskar dig". Upprepade hon innan hon avsvimmade av blodbrist.

(Någon får ta och rädda mig för jag vill inte dö! )

(Jag hade gärna hjälpt din karaktär om det inte berodde på att jag är den onda typen. )

"Jo, det ser vi! Ljug inte för oss"! Sa de.

"Det var inte jag". Grät Eliz (nej vi låsas som att hon inte svimmade nyss ).
"Alice varför?" Sa Eliz innan hon blundade och hoppades på att aldrig behöva öppna ögonen igen.