Twilight (Ur Edward Cullens perspektiv på första boken)

Förlåt för att det tagit så lång tid!
Hr kommer ett lång och inte särskilt bra kapitel...

Kapitel 7 Seattle.

Jag träffade Bella precis innan lektionen.
Det regnade idag igen.
Hon såg inte mig, men jag slöt upp bredvid henne.
"Hej" sa jag och smygluktade lite på hennes hår. Det luktade ljuvligt.
"Hej, vad var poängen med trafikstockningen igår?" Sa hon utan att titta på mig. "Jag trodde att du tänkte låtsats att jag inte fanns , inte reta ihjäl mig."
"Det där var för Tylers skull, inte för min. Jag var tvungen att ge honom en chans." Skockade jag.
"Din...." Bella drog efter andan och tittade argt på mig.
"Och jag låtsas inte som om du inte finns." Tillade jag och tänkte på gårdagen.
"Så du försöker reta ihjäl mig? Eftersom Tylers van inte lyckades ta död på mig?"
Andas Edward, andas, ta det lugnt, andas.
Jag pressade ihop läpparna.
"Bella, du är inte klok." Sa jag kyligt.
Bella vände snabbt på klacken och gick med snabba bestämda steg bort.
"Vänta!" Jag sprang i fatt henne.
"Förlå, det där var ohyfsat." Sa jag. "Jag säger inte att det inte är sant, men det var ändå ohyfsat att säga det."
"Varför kan du inte lämna mig i fred?" Mumlade hon.
Ja varför kunde jag inte???
Jag sköt undan tanken.
"Jag ville fråga dig en sak, men du distraherade mig."
Trots att jag visste att det inte skulle gå bra, att hon skulle säga nej, kunde jag inte låta bli.
Jag måste få veta.
"Okej." Suckade hon. "Vad vill du fråga?"
"Jag undrade om.....Nästa lördag, när vårbalen är..."
"Försöker du göra dig lustig?" Avbröt hon mig medan hon tittade upp på mig.
"Kan du vara snäll och låta mig tala till punkt?"
Hon bet sig i läppen och knäppte händerna.
"Jag hörde dig säga att du skulle åka till Seattle den dagen och jag tänkte fråga om du ville ha skjuts?"
"Va?" Sa hon. Hon lät förvirrad.
"Vill du ha skjuts till Seattle?"
"Med vem?"
"Mig, naturligtvis."
Min ädlare sida vädjade nej! säg nej! medan min mindre ädlare sida vädjade Snälla säg ja!
"Uppriktigt sagt Edward..." började hon. Åh vad jag älskade när hon sa mitt namn! "Jag begriper mig inte riktigt på dig. Jag trodde inte att du ville att vi skulle vara vänner."
Hur kan hon tro det?
"Jag sa att det var bäst att vi inte var vänner, inte att jag inte ville."
"Åh, tack. Skönt att vi redde ut det." Sa Bella ironiskt och stannade.
"Det vore mer...förståndigt av dig att inte vara min vän." Förklarade jag. "Men jag är trött på att försöka hålla mig borta från dig Bella." Sa jag och såg in i hennes söta ögon.
"Följer du med mig till Seattle?" Frågade jag igen. Hon nickade. Jag jublade inombords.
Jag log och gick sedan snabbt där ifrån.
Jag gick till min lektion, samhällskunskap, ett ämne som jag redan studerat ett tiotal gånger.
Mrs. Clarie hade dagens lektion om Islands vulkaner.
Lektionen förflöt snabbare än någonsin och utan att jag visste ordet av var jag i restaurangen.
Jag satte mig i ett annat bord den här gången, jag ville sitta med Bella under lunchen.
Jag såg Bella studera mina syskons bord och sedan titta ner och sucka.
Jag kunde inte låta bli att le.
Bella köpte en läsk och satte sig sedan vid Jessicas bord.
"Edward cullen stirrar på dig igen." Viskade Jessica i Bellas öra. Hon tittade upp och mötte min blick.
Jag log snett och gestikulerade åt henne att sätta sig hos mig.
Hon tittade häpet på mig och Jessica viskade till henne.
"Menar han dig?" Sa Jessica och lät både förolämpad och förundrad.
"Han kanske behöver hjälp med biologiläxan..." Mumlade Bella "eh...det är bäst jag går och frågar vad han vill." Sa Bella och reste sig upp och gick mot mig.
"Kan du inte sitta med mig idag?" Frågade jag och log.
Hon satte sig ner och iakttog mig varsamt. Jag fortsatte att le.
"Det här var något nytt." Sa Bella.
"Tja... Jag bestämde mig för om jag ändå ska fara åt helvete kan jag lika gärna göra det ordentligt."
"Du vet att jag inte har en aning om vad du pratar om." Sa Bella efter en stund. "Ja, jag vet." Sa jag. Och jag tänker inte säga det heller tänkte jag tyst för mig själv.
"Du ser bekymrad ut." Sa jag och iakttog Bella.
"Nej" sa Bella och hennes röst skar sig lite. "Mest förvånad. Vad beror allt det här på?"
"Jag sa ju det, jag har tröttnat på att hålla mig undan från dig. Så jag ger upp."
Sa jag lite smått allvarligt.
"Ger upp?" Sa Bella oförstående.
"Ja. Jag orkar inte vara en duktig pojke längre. Hädanefter tänker jag göra vad jag vill, så får vi se vad det leder till." Sa jag.
"Nu hänger jag inte med alls."
Jag ignorerade henne och frågade ifall hon inte skulle äta något.
"Nej, du då? Sa Bella och såg på mig.
Jag fick hålla mig för att inte le. "Nej jag är inte hungrig."
"Kan du göra mig en tjänst?" Frågade Bella.
Jag hajade till. "Det beror på vad du vill"
"Inte mycket." Försäkrade Bella. Jag tittade nyfiket på henne.
"Jag undrar bara....nästa gång du tänker ignorera mig för mitt eget bästa, kan du varna mig i förväg då? Så att jag är förbered." Hon tittade på läskflaskan medan hon pratade.
"Det ska väl gå bra." Sa jag. "Kan jag få ett svar av dig i genkänst? Jag tittade snällt på henne.
"Eh...va?
"Snälla, berätta bara om en av dina teorier." Vädjade jag.
"Okej, eh....biten av en radioaktiv spindel?"
"Du är inte ens i närheten." Retades jag.
"Jäklar." stönade Bella och tittade på klockan. "Oj vi måste gå, annars kommer vi försent."
"Jag tänker inte gå till biologin idag." Det var blodprov, enda gången då jag utan att tänka skulle kunna ge mig på hela klassen. Men det sa jag förstås inte. "Varför inte?"
"Det är bara hälsosamt att skolka då och då."
"Jag tänker i alla fall gå." Sa Bella och började gå.
"Då ses vi senare" sa jag.
Jag såg efter henne och när hon var utom synhåll gick jag till bilen.
Jag lyssnade lite på musik och tänkte på Bella.
Plötsligt såg jag Mike komma ut ur skolbyggnaden med Bella under armen.
Hon var nästan grön och såg ut som hon höll på att svimma.
Jag hoppade ur bilen.
"Bella?" Ropade jag.
"Nej." Bella stönade. "Försvinn!"
Jag skrockade.
"Jag skulle följa henne till skolsköterskan, vi skulle ta blodprov på biologin." Förklarade Mike.
"Jag följer henne." Sa jag och lyfte upp henne. Hon spärrade upp ögonen. "Du kan gå tillbaka till lektionen" sa jag till Mike.
"Släpp ner mig!" Sa Bella.
"Vänta!" Skrek Mike. Men vi var redan 10 meter därifrån.
Jag ignorerade honom och såg på Bella. Det var en frestelse att inte döda henne, dricka hennes blod här och nu. Men jag gjorde det inte. "Du ser hemsk ut."Sa jag till Bella och flinade.
"Släpp ner mig!" Stönade Bella.
"Så du svimmar när du ser blod?" Sa jag roat. "Och det är inte ens ditt eget blod."
Jag bar in henne till expeditionen där mrs. Cope stod.
"Jösses" flämtade hon.
"Hon svimmade på biologilektionen." Förklarade jag.
Vi gick mot sköterskornas dörr där den moderliga sköterskan förvånat tittade upp från en roman.
"Hon är bara lite matt, de tar blodprov på biologin." Förklarade jag.
"Det är alltid någon." Sa sköterskan förstående."ligg bara ner en liten stund så går det över." Hon gick iväg.
"Stackars Mike, han är säkert förbannad." Sa Bella ångerfullt.
"Han hatar mig." Sa jag glatt.
"Det vet du inte." Invände Bella.
"Det syntes i hans ansikte." Svarade jag.
"Ånej" mumlade Bella. "Basket."
"Det kan jag fixa,sätt dig ner och se blek ut."Bella satte sig ner. Hon lyckades faktist ganska bra. Jag ropade på ms. Cope och förklarade att Bella inte orkade ha idrott, och kunde inte låta bli att klämma in och säga att jag kunde skjutsa henne. Vi gick ut och Bella satte sig lite motvilligt i min bil.
Sedan pratade vi hela vägen hem till Bella, tills jag upptäckte att det hade börjat skymma och att jag måste åka. Bella såg besviken ut när jag sa att jag skulle vara borta hela helgen.
Jag log när jag körde där ifrån.

Har börjat på en till berättelse!
Länk: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31412&page=1

Alltså Gud helt fantastiskt!!!!

Vad då dåligt!!!???


WOWMEGAAWESOMEBRA!!!!!

ÅÅÅÅ tack så hemskt mycket!!!!! ♥

Nja...jag tycker det var lite dåligt, inte särskilt bra...

Men era fina kommentarer gör min dag!!

Superbra, som alltid!!!
Och du som tycker att JAG skriver så bra...PFF!!
Det här är miljoner ggr bättre!
En blivande författare kanske?

Å ♥ tacktacktacktack!!!!
Du skriver Azzum!
Ne...din är det!
Japp det är min allra största dröm!!
Jag har förresten startat en ny berättelse, vampyr.
Länk: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=31412&page=1

Den var ju inte alls dålig säg inte så!!!

INSTÄMMER!!

AWSOME, AWSOME, AWSOME, AWSOME, AWSOME, AWSOME, AWSOME, AWSOME, AWSOME, jag kan knappt beskriva hur AWSOME det är!

ÅÅÅÅ tack så hemskt hemskt hemskt hemskt hemskt mycket!!!!!!!♥♥

Molly Evans: ♥♥♥
Renesmee cullen 1 ♥♥♥♥♥