Dröm eller Verklighet? En ff om 1D

Jättebra kapitel! Kul att du ska börja skriva igen.

I LOVE THIS! Precis vad jag behövde läsa idag! Meeer! ♥

Nu får du allt ta och uppdatera! Är så arg så jag slänger iväg bord! (╯°□°）╯︵ ┻━┻

Kommer det bli något mer snart? c:

Bra skrivet. Engelskan är sådär, men det är väl något man övar upp. Fortsätt skriv. Jag vill läsa mer.

För ett år och 3 månader sedan var jag precis som i prologen, sömnlös en sen kväll med inget att göra.. Det var då jag kom upp med idéen att skriva en fanfiction Sedan har tiden flutit på, skrivit när jag haft tid. Det var länge sedan jag skrev något nu och jag har varit dålig på att uppdatera. Kommit med många ursäkter när jag igentilgen bara varit för lat för att skriva. Men härromdagen tittade jag igenom gamla dokument och hittade denna. Jag kolla snabbt igenom och skaka på huvudet när något kyshigt hände. Men jag fick ändå lust att skriva igen. Idag har jag spenderat tiden åt att se på Harry Potter och kom ihåg mitt konto här så nu ska jag ta tag i detta och skriva så ofta jag kan. Jag har läst mycket på senaste och vet nu själv hur jobbigt det är när någon inte uppdaterar en story som man älskar. Det verkar trots allt som om det kanske är några som fortfarande läser och som vill läsa mer så nu ska jag som sagt bli bättre och ni ska få ett kapitel denna helg! Ha det bra och se upp för mugglre (Emmadora det här med engelskan, jag håller med har blivit bättre nu. Lovar! Sitter och rättar andras och tycker det är jättejobigt när någon anväder gramatiken fel..)

Jag bevakar fortfarande

Jag bevakar också fortfarande!

18. Get to know each other

Niall
Skrämd av ljudet från klockorna och fyrverkeriet hoppar jag till och kyssen bryts, men innan jag vet ordet av fångas mina läppar igen. Det känns så rätt på något sätt. Inte som något slarvigt okänslosamt kallt kladd på klubben, utan värme exploderar i magen och det är som om en dementor var här fast med motverkande effekt. Som om min lycka var oändlig. Jag är verkligen glad att jag, trots mina oprofessionella skills på skidorna, följde med hit. Annars skulle jag aldrig träffat denna underbara tjej. Jag har verkligen känslor för henne. Inget smått som man kände i fyran, fuck no. Du är 24 nu Niall känslor, kärlek som gör ont i hela kroppen. Det en smärta som bara försvinner när läpparna möts. Kärlek i första ögonkastet kanske finns ändå. Tankarna sinar ut medan fyverkerierna utanför fönstret dundrar på. Våra läppar skiljs åt för att ge luft åt oss båda.

”Hey, Ellen?” säger jag mumlar jag tyst med blicken fäst på hennes vackra gröna ögon. Hon svarar med ett enkelt hummande och jag börjar babbla på.
“I don’t really know how to say this. I’ve never been good with words but I want to say that I really like you and we have so many things in common but yet we are so different. You are really good at this skiing thing and I suck at it, but we have the music to relate to and I really think that you are adorable and I will take care of you now when you’re hurt. I like you a lot, but shit I don’t even know you the thing is, I want to. I want to know you and see you and laugh with you and create memories I want kiss you whenever I want. . As you probably know I haven’t been in a relationship in so long and I’m starting to feel lonely, but I’ve never really found someone that I really like but now I have so that’s why I’m asking you know. Ellen will you been my girlfriend. Jag tar ett djupt andetag medan jag vänta på svar.
”You’re so sweet. I’d love to.” Säjer hon och ler så hennes raka tandrad syns.
”Yeey, and as your boyfriend I’m wondering if you woud like to go on a date with me when you get out of this stupid hospital?” Hon ler och nickar villigt.
Frågeleken vi tidigare lekt tas upp igen och snart flyger de konstigaste frågerna runt i rummet och vi skrattar högt trots att klockan slagit över ett på natten. Vissa svar är svåra att utveckla då Modest! tvingat in kortfattade svar som passar bra i intervjuer men jag gör mitt bästa. Vi berättar om gamla barndomsminnen. Jag berättar om min ungdoms tid på Irland då jag var för ”cool” för att ens vara koncentrerad på lektionerna. Då jag inte bara sjöng utan även sov på lektionerna. Tur att jag fick en karriär inom sången annars skulle jag varit körd. Hon berättar om sina syskon och kompisar hemma i göteborg om skolan och andra saker som hänt i hennes liv. En trevlig stund helt enkelt. Andra frågor som pinsamma händelser och sånt tas också upp vilket framkallar skratt såhär sent på natten.

Efter ett tag börja vi båda känna oss trötta och jag ångrar starkt att jag inte tagit med en ”FatBoy” från stuga att slumra i. Jag sitter tyst och iakttar hennes vackra, sovande ansikte. Frågorna hade tillslut tagit slut och mina ögon är nu trötta men hjärnan går fortfarande på högvarv. Jag kan ännu inte fatta att denna fina flicka framför mig är min flickvän. Tanken får mig att le och jag inser att jag måste sova för att orka morgondagen. Problemet är dock var. Golvet verkar vara det ända alternativet om jag inte ska lämna rummet, förhoppningsvis är det inte för hårt. Med trötta steg går jag så tyst som jag kan mot väggen och sjunker ner. Jag hade fel, det var hårt. Trotts mitt försök till tysthet, vaknar Ellen till.
”you’re not leaving are you?”
“I’m afraid I have to. I ’ve got nowhere to sleep.” Säger jag dystert. Jag vill verkligen inte lämna men sömn är något jag måste få. Det räcker med sömnlösa nätter på tunern.
”Aah silly you, come here.” Hon förflytar sig försiktigt åt sidan för att göra plats åt mig, något jag fann gulligare än vad jag borde. Trött lägger jag mig försiktigt ned bredvid henne. Jag kan inte hejda mig med att fånga upp hennes läppar igen. Efter en kort, men perfekt stund, avbryter hon kyssen.
”If you’re just gonna kiss me all night I’ll never heal. You want that?” Jag skrattar till och pussar henne lätt på näsan igen innan jag tar av henne glasögonen och viker ihop och lägger dem bordet bredvid sängen. Långsamt flyttar jag mig närmare henne, så nära jag vågar, men noga med att inte klänga på henne. Jag känner hur hon lutar sitt huvud mot min axel och tar min hand i sin. Sedan somnar jag, lyckligare än någonsin.


Kommentera gärna vems perspektiv som är eran favorit! Ett kapitel som lovat för en gångs skull!
Jag gillar inte denna fanfiction så mycket.. Det är inte planerad alls och har en för cheesy handling men ni verkar gilla den och den kan vara kul att skriva på. Så om ni vill ha mer så skriver jag mer men tänkte ställa frågor på slutet av kapitlena så jag kan få veta vad ni gillar med denna fanfic. Ses snart

Skriv mer ur Hannas perspektiv! Haha, nej men ärligt, vore kul, tycker jag...