Life - Lupple & Medi PRS

"Det blir bra. Jag sitter i baksätet." Sa hon och såg på Frej med ett leende.
"Då kan vi prata lite.."

Sammy nickade sakta. " Okej. Då far vi." Log han spänt och gick ut på gården och såg Mi precis stiga ur bilen. Han gick fort fram till henne och tog tag i hennes arm. " När vi kommer tillbaka. Vill jag ha dig här. Aldriz ska köra oss." Viskade han allvarligt och Mi log varmt och nickade. " Okej. Ring en stund innan bara. " Sa hon ömt och såg sedan på Olivia och log stort. " Hej där." Sa hon och gick fram och kramade om henne. Mel satte sig i passagerarsätet och Aldriz satte sig i förarsätet. Han kände sig lite nervös. Men för Mel gjorde han allt.

Frej klev in i baksätet och satte sig i mitten. Så Olivia skulle känna lite enrum mellan dem eftersom Sammy också skulle behöva sitta bak. Men Sammy gav honom en enda blick och han hoppade vidare ett säte så att Olivia skulle sitta i mitten.

Hon kramade om henne och log.
"Det börjar kännas. Jag tror någon är varg för de beter sig konstigt. Du skulle ha hört Gabriel." Viskade hon i hennes öra.
"Hjärnan i benen."

Hon såg sig omkring på vargarna, de såg mycket spända ut. " Intressant." Viskade hon stilla men lyssnade sedan noggrant på Olivia. " Detta låter som en otroligt rolig historia." Fnissade hon ärligt.

Hon nickade och satte sig i bilen och knäppte fast sig och slöt ögonen. Hon var redan utslagen.

Frej såg på henne när hon verkade sluta ögonen. Han plockade fram en filt och la den om hennes ben. Sammy klev in i bilen och de åkte iväg.

Hennes huvud lades mot Frej och hon somnade sedan kort efter.

Det tog en lång stund men tillslut hade Aldriz parkerat och Frej rörde försiktigt vid Olivias axel. " Vi är framme. "Sa han viskande för att inte skrämma henne.

Olivia vaknade och nickade.
"Somnade jag? Förlåt." sa hon och gäspade.
"Kan vi dricka något först? Kaffe eller något mer uppigande?"