Från helvetet och tillbaka

Awesome!

Alltså, den här novellen är bara så aslskjdklas ;_;
*vet inte vad jag ska säga*
Otroligt bra iaf! c':

Detta är den bästa novell evaah

Huffel Mc Pufff: Tack så mycket, kan inte tacka nog.
PPP: Jag ska absolut bli författare :-)
Fairy Tale: Hahah, aw.
LIA15: TACK ♥
Matilda weasley: Ååh, tack så hemskt mycket ♥
lumos1: * förstår vad du försöker berätta för mig *
mandragora: Åh, så söt kommentar, den betyder mycket för mig.

♥ Kapitel 26 ♥
For all the pain,
and the sleepless nights.
For all the tears,
and all the endless fights.

... And all for all the times you,
Used me,
fell through,
weren't true,
fuck you.


I förra kapitlet skrev jag om vänskap.
Hur mycket det betyder för mig.
Jag tänkte idag skriva om hur vänskap kan skada en.

Jag är lite nere idag, så det kanske inte är konstigt att jag är ganska negativ. Men ni får väl tänka att jag bara är nedstämd, och att jag snart kommer vara gladare.

Men, nu tänker jag skriva om vänskap.
Dålig vänskap.
Det finns folk som inte ser vänskap som något seriöst, vilket jag tycker är riktigt konstigt. Jag menar, vad är det för mening att lita på något om allting bara brister?

Ibland så känner jag mig så utnyttjad. Som om jag är en dum liten tjej som inte fattar ett skit.
Det finns folk som faktiskt pratar med mig, skrattar med mig, säger att vi är vänner. Sedan, när det kommer någon lite bättre, lite mer begåvad så skjuts jag åt sidan och blir osynlig.
Vad är det för vänskap?
Jag vill känna den tryggheten jag haft i tio månader, från Januari 2013 till November 2013. Den försvann plötsligt, men ibland kommer den tillbaks.
Jag får höra att jag är bra, att jag är riktigt rolig, men när någon lite bättre kommer in i bilden så försvinner jag.
Det får mig att vilja storgråta, vad lever jag i för värld egentligen?
Varenda gång jag tror att jag fått en riktig vän så visar det sig att de faktiskt inte bryr sig om mig, om mina känslor. Visst, jag är kanske lite känslig just nu, men man lämnar inte någon i sticket.
Duger inte jag så får du dra direkt, jag vill inte bli bortkastad och sedan höra att jag är älskad.

Det finns inte någon i hela världen som frågar hur jag mår och genomskådar min lögn. Alla säger '' bra '' automatiskt, men jag vill att någon ska krama om mig och säga:
- Jag vet att du inte är det.
Det finns inte någon som vet hur det känns att bli sårad gång på gång.

Jag säger inte att alla mina vänner är sådär, men det är nog inte bara jag som känner sig använd.

( Lite flummigt, men som sagt, jag är lite smått nedstämd så det är orsaken till all negativitet.
Skicka gärna en uggla!
Jag behöver lite uppmuntring... )

.........EPIC.........

Verkligen jättebra! Jag fattar inte HUR du står ut med allt, potterflicka!
Jag instämmer fullständigt i din framtidsplan!!

Du är verkligen superbra på att skriva! Om du känner dig ledsen är det faktiskt bra att du sriver om det, inte nödvändigtvis på internet eftersom att man då har "skrivit av dig det" och då känns det lättare (i alla fall är det så för mig) men än en gång, superbra skrivet, du har verkligen talang!

Det känns faktiskt riktigt bra att skriva av sig till världen **host** min spoiler **host** men jag håller med matilda weasley, hon har rätt