Dramione

Här kommer kapitlet allihopa!
Tog lite tid pga. Nyköpt 9 veckors kattunge.
Hoppas ni gillar det!



Kapitel 5.
Hermione

Jag stirrade efter Dracos ryggtavla ända till han försvann uppför den andra trappan.
Sedan vände jag mig kokande av ilska mot Ron.
Harry försvann uppför trappen så fort han märkte att vi snart skulle börja bråka.
"Varför kunde jag inte få prata med honom?"
Ron stirrade på mig.
"Hermione, han är en idiot."
"Hur kan du veta det? Vi har faktiskt aldrig riktigt fört ett riktigt samtal med honom! Och så är han ny! " Ron ryggade undan, antagligen förvirrad över att jag pratade så högt, och de få elever som gick förbi oss stirrade på scenen framför dem.
"Du vet ju inte hur han är! har du sett hur han stirrade på Harry för någon dag sedan?" Han tittade efter medhåll, från Harry, men Plötsligt kom han på att Harry inte var där, utan hade gått innan, och han skruvade besvärat på sig.
"Det är kanske för att han är Harry? Han är ju ändå väldigt populär och du... Tja... Du har ju alltid varit på hans sida. Och det har såklart jag med, men kan vi inte lägga stridigheterna åt sidan?"
Rons öron blev knallröda och nu kunde man inte låta bli att lägga märke till hans misstro.
"Hur är det med dig, Hermione?" Frågade han försiktigt.
"Det är bra, hur är det med dig själv? Du kanske borde sminka över fräknarna, eller nått, för det ser ut som om du har fått drackoppor."
Med dem orden gick jag ut genom porten och ut på gräset och lämnade Ron med, om möjligt, ännu rödare öron.
Det var en väldigt fin kväll och överallt hördes fåglarna.
Jag älskade gräset när det var så här mörkt, och Hagrids stuga som skymdes bakom några gigantiska siluetter av dem övermogna pumporna.
Och den förbjudna skogen.
Så här års var den grön och inbjudande, (fast nu såg man den ju knappt) och jag var väldigt sugen på att gå in och luta mig mot ett träd medan jag skissade av ett annorlunda djur.
Jag fortsatte ner till sjön där det nästan var helt öde så här pass sent på natten.
Jag satte mig mot ett träd och plockade upp proffessor Snapes läxa.
Han ville ha ett tre fot långt pergament om vilier, hur dom levde, var dom fanns mest, vilka reaktioner man kunde få av dem, vilka krafter dom har, etc.
Det var ärligt talat riktigt intressant för att ha kommit från Snape.
Så jag tog upp en bok jag tagit från biblioteket innan idag när jag tänkte att jag skulle göra läxan tillsammans med Harry och Ron.
Ron. Jag fick dåligt samvete när jag tänkte på vad jag sa till honom idag.
Det var ju egentligen inte hans fel.
Men en liten liten röst i mitt huvud utbrast;
"Han talade illa om malfoy! Det är rätt åt honom!"
Och malfoy.
Varför ville han prata med mig idag?
Och den viktigaste frågan; gillade han mig?
Jag visste att det var det dummaste jag någonsin gjort att följa Malfoy till biblioteket, men...vad skulle jag annars göra?
Jag stirrade ut över den mörka sjön med en mage som fladdrade av tusentals fjärilar.
Jag visste att Malfoys (okej okej...jag kallar honom Draco....det är ett vackert namn.) pappa (Lucius) var dötsätare, och man glömde inte förra årets incident i första taget.
Men det behövde ju självklart inte betyda att Draco var likadan.
Jag kollade på klockan på min arm.
Draco hade sagt att vi skulle mötas i biblioteket om en timme, och den timmen hade snart gått.
Så jag reste mig upp och började raffsa ihop trolldryckskonst läxan och resten av sakerna.
Sedan började jag gå i snabb takt.
Jag tänkte att jag skulle hinna fixa en sak i elevhemmet innan jag skulle träffa Malf...jag menar Draco, men det skulle jag inte hinna nu.
Snart stod jag vid dörren in till biblioteket.
Han stod antagligen bakom en hylla eller så, för jag såg honom inte nu.
Jag steg in och tittade mig omkring efter honom.
Där. Med ryggen mot mig stod han nedböjd och gjorde någonting, antagligen bläddrade i någon bok.
Jag ställde mig bakom honom.
"Vad läser du?" Frågade jag intresserat och som om jag ertappade honom med någonting han inte fick göra smällde han igen den.
"Inget." Fräste han irriterat.
"Nähä...." Mumlade jag en aning sårat.
Sedan blev hans blick mildare.
"Du kom." Det såg nästan ut som att han log i det dunkla ljuset.
"Varför ville du att jag skulle komma?" Frågade jag och mötte hans klara stålgrå blick.

Jättebra! Men jag tycker det var lite överdriven kommentar av Hermione där till Ron.

"Han talade illa om malfoy! Det är rätt åt honom!"
I think LOVE is in the air...

Yaaay! Nytt kapitel!
Äum... Jag har nog inte mycket att säga denna sena tisdagskväll, eftersom min fantasi ligger på absoluta nollpunkten. Men får väl köra någon form av standard:
Awesome!

Love it gaah give me måååre now girls!! Dramione ♥ vill veta vad som händer i biblioteket... 83

Good!!!!! ♥ Nu får Elzyii skriva mer för jag längtar!!!!! ♥

HEJ DET VAR FANTASTISKT SKRIVET!
Hör upp allesammans, det här är MIN mugglissyster. Jag älskar henne nå så otroligt mycket- BARA SÅ ATT NI VET!
Fantastiskt Glinis. Finner faktiskt inga ord för hur bra det här va. Du är en sådana talang. Jag är stum. Jag har btw precis läst och grinat lite över din kommentar som du skrev till mig (Dock av glädje!) och jag vill sända dig precis samma ord tillbaka. Jag blev så glad! Hoppas du också blev det. JAG ÄLSKAR DIG. Ska skriva ett nytt kapitel så fort jag får tid, den som väntar på nå gott, vet ni... men hoppas inte för mkt, kan inte leva upp till Glinas nivå men det får ni leva med. Puss!♥

I don´t know what I can write but I know att my Sister on mugglis är begåvad ♥ finaste svengelskan

Så, Elzyii, vill inte stressa dig, men när lägger du upp kapitlet?
Vill gärna skriva så fort som möjligt för på tisdag kommer första nationella proven, som senare kommer komma i jämna mellanrum, så kommer nog vara ganska upptagen, men antagligen kommer jag ha tid att svara iaf.

känn dig BEVAKAD!!