Ynken

Nej, Rowena var ingen ynk men hon hade vänner som var ynkar (enligt mig) och "förgifta" egentligen så kom Helga och Rowna bara överens om att mugglarfödda skulle få gå på skolan, men enligt Salazar så var det att förgifta henne.

Och tack, än en gång alla som inte har tröttnat på att läsa!

OK! DEN ÄR VÄRLDS BÄST! MEEEEEERA!

Jag har läst alla kap den är superdupermegabraenenj.krowlingnukankejagöverdrivdemendenärsuper

Tröttnat på att läsa? Hur kan man tröttna på en sån här bra ff! nej Aldrig!
megasuperawesome, meeer!!

Jag trodde inte att så många skulle vilja läsa den här, det är säkert många andra som är bättre på fanfictions än mig. Förutom den här så har jag aldrig skrivit fanfictions förut. Åter till berättelsen:
__________________________________________

KAPITEL 17: Räddad av sanna vänner

"Expelliarmus", sa William som tydligen var räddaren och sköt en röd blixt från sin trollstav mot Slytherin. Men Kayla var inte den enda som var där. Miles, Adam och Kayla var tydligen också där och pojken som hon hade mött från Rowenas klassrum.
"Hur hittade ni mig"? Frågade Clementine glatt.

"Vi testade den andra vägen till Rowenas klassrum och då lade vi märke till att skylten hade ändrats", sa pojken.
"Efter att förstelnings-förtrollningen hade verkat så hittade jag den boken som du hade läst i, och då förstod jag att någonting dåligt försiggick", sa Kayla och bevakade varje rörelse som Slytherin tog.
"Det var också tur att Olivia var i närheten av mig, för om förtrollningen hade verkat längre så hade jag kunnat bli en sten permanent"!


"Borde det inte finnas en utgång härifrån tror ni"? Frågade Clementine och kunde inte se en annan utgång än den som hade blivit täckt med växter.
"Idag på örtläran, så lärde vi oss att förtrollade växter brukar oftast kunna bli undanröjda med förtrollningen Incendio", berättade Miles. (Endast hufflepuff-elever fick gå på lektionerna i örtlära eftersom att det var en för lång väg för resten att ta sig dit och det var bara farligt).

"INCENDIO", sa Miles och viftade med sitt spö, men växten verkade vara brandsäker eftersom att lågorna släcktes så fort de kom i kontakt med växten.
"Hm, jag tror att jag har lärt mig en annan formel men jag kan inte komma på den", sa William och blundade för att försöka minnas.
"Äsch, han har ändå ett sådant dåligt minne", sa Adam.
"Det är lönlöst", sa Salazar Slytherins släpiga röst från marken.
"Oj, vi höll ju nästan på att glömma bort att binda fast dig", sa Clementine chockerat och tog upp sin safir och sitt spö för att trolla fram några rep.
"...busken kan inte brännas ner...den kan inte förstöras...det finns ingen utväg", fortsatte han.


"Klart det finns en utväg, tänkte du inte på att magi kan åstadkomma allt nästan, klassrummet som inte var färdigbyggt hade ingen utgång enligt dig, men det hade den, så det kan säkert det här rummet också", sa Clementine.
"Minns du inte talismanen som jag gav dig, bilden av dig föreställer hur du sitter inlåst här förevigt och får aldrig se dagens ljus igen", sa Salazar Slytherin.
"Hm, du sa nyss att den föreställde mig som blir "dödad" av dig", sa Clementine med en förvirrad ton.

"Antingen det första eller det andra, i vilket fall så kommer du att vara inspärrad här i en låååååååång tid", sa Salazar Slytherin hånfullt och log.
"Men det kommer du också", sa Clementine och log. Det fick Salazars hånande humör att stanna upp. "Okej då, det finns en utväg, men längre berättar jag inte", sa Salazar.


Salazar Slytherin var surrad runt en pelare som stod i mitten av rummet. Och runt den pelaren så var det olika alkemistiska symboler.
"Jag kan inte tyda någon av dessa symbolerna, kan någon av er"? Frågade Clementine när hon undersökt vart endaste en av dem.
Det tog en lång tystnad innan någon svarade.
"Öh, bara en", svarade Kayla lågt.
"Vilken av dem", frågade Clementine.
"Den där", svarade hon och pekade på en symbol som såg ut som en mask genom ett ruttnat äpple.
"Den betyder, vad jag tror, något om att något dör och någon lever vidare, kanske också kan betyda...", sa Kayla och rösten började bli väldigt låg mot slutet.
"Ursäkta, vad sa du"? Frågade Clementine.

"Symbolen kan betyda ett offer kan ta oss härifrån", sa hon.

Hur ska det gå nu?
Mer får ni veta imorgon.

jÄTTE,EGASUPERAWESO,ENRA!

Menar JÄTTEMEGASUPERAWESOMEBRA!


MEEEERA!

Jag har skrivit mer, men för att inte förstöra spänningen så får ni vänta

Nä, jag vill ha nu!
DEN ÄR JU SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ BRA!

Hihi, verkligen?
Är det inte bättre att vänta med spänningen då?

Nä, eftersom den är så bra så FÅR MAN INTE VÄNTA!!!