Sirius Blacks dotter

Jaaaaaaa nu blev jag glad :-P

Jippi ♥

Awesomez c8

tack allihopa .♥ u

It is wonderfully fantastically awsome :3

Elr hur ♥♥♥

Tack allihopa!


Jag kanske hinner klart idag

JAA ^

Ja!!! Längtar!

Här kommer det!



Kap 8
Alicia tittade bort mot schackbordet och såg att pjäsen hade gått sönder.
”Hur… Hur kan det där hända.” Ron såg ut som om han inte hört på maken.
”Det är trollkarlsschack, vad trodde du?” sa han och fnyste. Hermione och Ginny började skaka på huvudet, Fred mumlade något med ”Bra gjort brorsan” Harry suckade igen och Ron såg ut som om han sagt något han absolut ångrat.
”Trollkarlsschack…? Varför heter det det?” Men det var inte något av barnen som svarade på den frågan, utan det var Sirius;
”Jo, det heter det för att det är ett trollkarlsschack.” Alicia nickade och sa sedan;
”Va?”
”Jag tror att hon behöver en liten egen ’lektion’, Sirius.” Det var Lupin som hade kommit från hallen.
”Lektion i vad?” Alicia tittade sig omkring för att få ett svar, men hon fick inget.
”Jag tror ordet vi letar efter trollkonst, följ med mig här.” Lupin vinkade med sig Alicia som tvekande rörde sig framåt.
”Kom hit, jag bits inte.” Lupin log mot henne, men slutade när George och Fred på samma gång började skratta, men när de såg Lupins min slutade de direkt.
”Förlåt.” sa de på samma gång.

Alicia och Lupin gick upp till hennes ”rum” igen.
”Ehm, varför är vi här?” Alicia fick inget direkt svar utan Lupin gick bara fram till sängen och frågade;
”Har det hänt något skumt runt dig på senaste tiden?” Alicia behövde inte tänka länge innan hon hade kommit på minst sju saker.
”Jo, när jag skulle gå ifrån barnhemmet så var dörren låst.Jag trodde att jag inte skulle komma ut, men det gjorde jag. Den öppnade sig självt, på något sätt… Och sedan är det schackpjäserna som spränger sig själva hela tiden, och självklart det här huset som kom fram från tomma intet...”
Lupin nickade och tittade in i väggen framför honom.
”Du har aldrig berättat hela historien om din kompis, brors död. Tror du att du kan berätta den för mig?”
Alicia nickade och började berätta om hur Stella hade sagt att de gick ut på en promenad, såg en man med en pinne, och tillslut lappen som var ämnad för henne.
”Kan jag få se lappen?” bad Lupin. Alicia tog upp sin väska och rotade tills hon hittade lappen, Lupin läste lappen med höjda ögonbryn och när han hade läst klart stirrade han in i väggen igen. Men Alicia bröt tystnaden med att fråga varför de egentligen var där.
”Jo, för att förklara varför allt konstigt har hänt” Lupin suckade innan han fortsatte ”Vi är trollkarlar, du också.”