Rollspel, från olika världar

Jezebel såg på dödsätarna som tog deras vapen. Ite för att de sökte så noga. Jezebel hade två skalpeller kvar. En i skonnoch en i hatten och Cassian hade säkert några knivar kvar. Korkade människor. Han såg på Robin och sen på Voldemort och sedan på den döda dödsätaren
"är duförvånad?" väste Voldemort
"nej, tyckte du bara var lite lat som inte kunde döda honom själv utan måste använda en formel. Men du kanske inte vill bloda ner dig" sa Jezebel roat och la sig på mage i buren
"ja han ser ut att vara personen som är mån om sitt yttre" skrattade Cassian
"ja visst gör han" sa Jezebel och Voldemort såg på dem
"crucio" skrek han och Jezebel kände en annorlunda smärta. Något han inte känt förut, den var inte det smärtsammaste han varit med om men den var inte dålig. Men Jezebel gjorde som han alltid gjort när hans far slagit honom. Han kopplade bort världen ich bara bet ihop. Han märkte ingen skillnad när den upphörde. Han log mot Voldemort som såg argare ut och vände sig om och började gå fram och tillbaka och Cassian såg oroligt på honom men Jezebel bara log

Robin suckade från sin plats vid trädet, han hatade att vänta. Om Voldemort skulle döda dem så varför gjorde han inte det?
"Vad väntar du på, herre?"frågade Lucius försiktigt åt Voldemort, men han svarade inte utan satt sig ner och smekte Nagini över dess kala huvud.
"Skulle du döda oss eller inte?"suckade Robin.

Voldemort såg på dem
"vad är det roliga med det? Nej först tänker jag ha lite kul" sa han roat och Jezebel himlade med ögonen
"klarar du av att göra det själv då?" sa han
"har du inte fått nog?" sa Voldemort iskallt
"nej. Men jag tänkte mest på att du behöver en massa idioter runt dig och sen en stav för att kunna göra något" sa Jezebel silkeslent
"du är stor i orden. Du har ju själv en medhjälpare" sa Voldemort och såg på Cassian
"hans jobb brukade vara att hämta saker och böra lik. Döda och tortera klarar jag själv" sa Jezebel enkelt såg allvarligt på honom

"Ni två bråkar som om ni vore fem år!"sade Robin uttråkat och tittade upp mot den stjärnklara himlen.
"Håll reda på dem, om de rymmer eller kommer loss så ska ni alla få lida en säker död!"sade Voldemort kallt och försvann med ormen. Robin tittade på de tjugo dödsätare som var runtomkring dem. Han beskådade dem allihop, vissa såg bättre ut och andra sämre. Men RObin var mer intresserad av vart VOldemort hade försvunnit och vart sheriffen gömde sig.

Jezebel såg på Robin
"jag får väll ha mitt roliga med. Du har ju ditt" sa han allvarligt och satte sig sen upp och kände hur ot förbannelsen egentligen hade gjort
"vad är fel?" sa Cassian
"jag har bara lite ont, men de går över" sa han och Cassian satte sig bredvid honom och massagerade hans axlar och Jezebel log och såg sen efter Voldemort och undrade vad han planerade

Robin tittade på Jezebel, han visste vad förbannelsen gjorde. Harry hade berättat flera gånger, så hade även den där Neville vars föräldrar hade förlorat minnet av den.
"Man ska undvika Crucio."började Robin, "den är en tortyr och fast det inte känns så kan den göra skada, både fysiskt och psykiskt."
Han visste inte riktigt om han borde ha sagt det, eftersom de flesta dödsätare drog fram sin trollstav bara för att verka hotande. Men Robin var inte rädd för lite smärta, han hade lidit tillräckligt.
"Fast jag sitter lite obekvämt, hur länge tror ni att Voldemort är borta?"frågade Robin.
"Så länge så att han blir av med dig."sade sheriffen till höger om honom.

Jezebel såg på Robin
"jag har råkat ut för den förut och jag ha haft ondare" sa Jezebel
"när?" frågade Cassian nyfiket
"jag sa ju att jag mötte trollkarlar på vår tid och alla var inte lika trevliga. Och den känns inte värre än något min far gjort mig" sa Jezebel och ryckte på axlarna och såg sen på sheriffen
"så det här är den berömda sheriffen. Du sa inte att han var ful Robin" sa Cassian rost och Jezebel skrattade. Han tyckte det var bättre att spela galen än att visa sitt rätta jag

"Blablabla..."skrattade sheriffen med huvudet svängt mot Jezebel, "vi borde skära ut lite tungor, tycker inte du det Robin?"
Robin fnyste och lutade sig lugnt bakåt och Sheriffen skakade på huvudet och log så att hans ena förlorade tand visades. Vilket fick honom att se ännu mer fåraktig ut.
"En ledtråd: Nej!"fortsatte Sheriffen och knäppte med fingrarna åt en av dödsätarna som genast kom fram till honom. "Ta loss Hood, men bind hans händer bakom ryggen och få hit min betjänt."
"Så du har en ny Guy?"sade Robin och låtsades vara imponerad.
"Skrattar bäst som skrattar sist Hood!"sade Sheriffen och sträckte på sin korta kropp. Robin skrattade torrt.

"även stumma människor talar" sa Jezebel och sheriffen såg förvirrat på honom men Jezebel bara log
"känns det bättre?" frågade Cassian
"ja det gör det. Du vet hur man ska göra" sa han enkelt och såg sen på sheriffen
"kan du inte heller göra något själv?" sa han enkelt
"du har ju honom" sa sheriffen kallt
"han heter Cassian och jag gör själv saker, precis som jag sa till din nya bästis Voldemort" sa han och la sig sen ner på mage och en ekorre kom in i buren och Jezebel klappade den

Robin skrattade inte, det var inte precis roligt. Han visste vad Sheriffen var kapabel till. En av dödsätarna drog upp Robin på fötter och med hjälp av trollstaven försvann alla bojor.
"Äntligen har jag dig Hood."sade Sheriffen glatt och log. Robin flinade retligt.
"Precis som gamla goda tider, men då vet du att jag kommer att fly precis som vanligt."sade Robin självsäkert och lade lydigt händerna bakom ryggen så att någon kunde binda dem.
"Inte den här gången Hood, vi är inte på din hemmaplan."konstaterade Sheriffen.
"Inte på din heller, eftersom det här är en skog. Om du inte visste det."flinade Robin.
"Håll käften!"röt Sheriffen. Robin började skratta ännu högre.
"Skrik lite till och jag ska försöka lyda dig."sade han och bugade sig framför honom. "Å ärade Sheriff."
"Som sagt Hood, var uppkäftig och ärofylld så länge du kan", sade Sheriffen hemlighetfullt.