The cold in our bodies [PRS]

Hon såg på honom men såg sedan på alla tyger. Nog hade personen vackra tyger.
"Vi kan ta något härifrån ändå. Så är vi klara." Hon såg nu skamsen ut och lät håret falla ner i hennes ansikte.
Hon gick fram och såg på ett vackert mossgrönt tyg och försiktigt kände hon på det och såg nu lycklig ut.
"Sir?" Hon vände sig mot Leo.

Leo nickade åt Alices beslut. Det passade väl bra. "Om du vill." Det var ju trots allt hon som bestämde.
Han följde hennes blick och såg fundersam ut när hon verkade skamsen. Över vaddå? Men hennes humör verkade skifta något när hon fick syn på det mossgröna tyget. "Ja?", sa han och ögnade det vackra tyget.

"Är det här vackert? Skulle det här göra honom glad? Eller den här vackra creamfärgade?" Hon visade en annan och såg sedan sorgsen ut.
"Hur mycket behöver han av varge? Ska jag ta fyra meter? Eller mer?"

"Tyvärr. Kan inte hjälpa dig där." Leo ryckte på axlarna igen och gav en min som betydde att det är Alice som bestämmer.
"Hellre för mycket än för lite antar jag." Han hade vaga svar, men han ville inte lägga sig i. Det var inte hans affärer. Och Ivan hade valt Alice för jobbet. Inte Leo.

Hon såg på de båda och pekade på de båda.
"Fem meter var varje." Sa hon och såg nu lite lättare ut.
"Då kan han göra personen glad..." Sa hon.

Leo nickade. Bra. Hon verkade fatta poängen med handlingen. Hon blev mer självsäker desto mer hon handlade. Bra. Leo trodde att Ivan skulle bli nöjd.
"Bäst att vi går med varorna tillbaka till vagnen. Det blir jobbigt att bära på allt det där."

Hon fick varorna och betalade. Fick mera mynt och nickade sedan.
"Du har rätt. Vi lämnar dem." Hon hade tygerna överr armen och började sedan att gå.

När de kommit tillbaka till vagnen och lämnat varorna där hörde de en bekant röst. Det var Rion. "Nämen- handlat klart? Redan?" Leo vände sig om. Mycket riktigt. Där stod Rion med händerna i byxfickorna med ett roat leende på läpparna. Ivan kom gående efter, han verkade inte ha lika bråttom som Rion.
"Det var inte mer än det som skulle handlas.", förklarade Leo. Han drog ett andetag och vände blicken mot Ivan. "Var föreställningen bra?" Ivan dröjde någon sekund innan han svarade. Han verkade fundera på något. "Det var skickliga skådespelare." Oklart om han gillade pjäsen eller inte alltså.
"Alice?" Han såg mot tjänstekvinnan. "Hittade du allt som jag bad dig om?"

Hon såg honom och sedan nickade.
"Ja det gjorde jag." Hon visade med handen och visade sedan alla mynt som blev kvar.
"Jag har en del kvar. Jag vet inte om det är bra eller dåligt."" Sa hon sorgset och såg på Leo.

Ivan räckte ut handen, med handflatan upp, mot Alice.
Rion såg från Ivans hand till Alice. Han höjde på ögonbrynen. "Han kan ta växeln.", förklarade Rion när inte Ivan sa något.
Leo såg från Ivan till Alice han med.
"Vi har några saker kvar att göra.", sa Ivan. "Något som har med ditt jobb att göra, va?", frågade Rion. Ivan gav honom en blick, att ja, så var fallet.
"Har du varit på en ljusfestival förut, Alice?", frågade Rion.