Men jag älskar ju dig! (L/J) (SV)

Bra! : D

tack här kommer ett till kapitel! hoppas ni gillar det ♥

Kapitel 25

(Lily)
Äntligen! Ett avslut, aldrig mer skulle hon behöva känna sig skyldig till att ha sårat Severus. Nej Snape! Nu visste han var hon stod, han hade varit död för henne sedan den dagen han kallade henne… smutskalle. Det var allt hon var för honom, varför skulle han då vara något för henne? Han var inget mer än den där Snape i slytherin som James hatade! James… Lily suckade, nu måste hon prata med honom! Det knackade på dörren, Lily torkade tårarna och harklade sig.
”Kom in!” sa hon och höll huvudet högt. Hon ville inte börja gråta igen. James stack in sitt huvud genom dörren.
”James? Hur kom du upp hit?” frågade Lily förvånat. Han kom in i rummet men han gick inte han flög!
”Mins du när jag berättade att Sirius och jag kommit på att man kan flyga upp?” frågade han och landade bredvid henne.
”Juste, på festen!” svarade Lily och kysste honom. ”Förlåt! Det är bara Sev och jag… Snape och jag var ju bästisar sen innan Hogwarts och nu… Men det spelar ingen roll nu! Han är inte min vän, jag behöver inte honom, nu har jag dig!” sa hon och log mot honom.
”Är jag Snapes ersättare?” frågade han lite förnärmat.
”Nej, du är så mycket mer James! Men nu behöver jag inte någon att dela allt med efter som jag kan berätta allt för dig!” James log sitt sneda leende.
”Tack Lily! Och bara så du vet, du får vara vän med vem du vill, även om det är min ärkefiende!”
”Tur att jag inte vill vara vän med honom! Vi är färdiga med varandra… Snape och jag” tillade hon snabbt när hon såg hans förskräckta uttryck.
”Oh… bra!” James log. ”Vad är klockan?” Lily sneglade ner på sin vänstra arm.
”Eh… halv elva, inte konstigt att jag är så trött!” sa Lily och gäspade.
”Eh… då ska jag nog gå nu… god natt Lily” sa han och försökte ge henne en kyss. ”nehepp…”
”Du vill inte sova här?” frågade hon försiktigt. ”Jag behöver lite tröst…” sa hon och tittade ner på hans fötter.
”Är du säker? Är det chill med Alice och Katie?” frågade han oroligt.
”Skojar du? De kommer bli stormförtjusta och snart kommer Nathan och Frank få sova här!” sa Lily och grimaserade åt tanken.
”Det är lugnt Lils! Då får du sova hos mig!” sa han.
”Bra, jag ska bara borsta tänderna.” sa Lily och gick in i badrummet.

(James)
Shit! Hade hon verkligen frågat om han ville sova över i hennes sovsal? Och han hade sagt ja! Var skulle han sova? Det fanns bara tre sängar här, i hennes säng? Fast det blir väll inte så mycket skillnad från när de var hemma hos honom. Eller? Han drog av tröjan och byxorna. Vad skulle han göra? Sätta sig på hennes säng? Fanns det något annat alternativ? Nepp! Han satte sig och tog upp täcket till midjan. Då kom Katie in.
”Lily nu får du… James?” Hon hade avbrutit sin mening när hon såg honom ligga halvnaken i Lilys säng. James kände rodnaden stiga på hans kinder. Vad skulle han säga?
”Eh… Lily är i badrummet…” sa han och tittade mot badrumsdörren som om han med tankekraft kunde få Lily att komma ut och prata med Katie.
”Eh… okej… hade… du tänkt att… stanna länge?” frågade Katie som var minst lika generad som James. Precis då kom Lily ut ur badrummet.

(Lily)
”Katie?” sa hon förvånat och sneglade sedan mot den generade James.
”Jag tänkte bara kolla hur det var med dig…” sa Katie och mimade WOW! Till Lily lite halvdiskret bakom handen så att James inte skulle se.
”Eh… är det chill om James sover här? Vi kommer inte störa eller någonting!” bad Lily.
”Visst” sa Katie och började gå ut ur rummet ” Jag ska bara hämta Alice sen tänkte vi gå och lägga oss men…” hon tittade osäkert från James till Lily.
”Ehm… gör det!” log Lily och såg Katie göra tumme upp till henne innan dörren hann smälla igen.
”… Okej…” sa James innan han och Lily började skratta
”Gud va pinsamt!” sa Lily och gömde ansiktet i händerna.
”Ska du säga? Det är inte du som sitter halvnaken i fel sovsal!” sa han och skrattade. Jag ska bara sätta på mig min pyjamas, förhoppningsvis innan Alice också kommer! Fast det är klart, först ska hon väll berätta det här för alla som orkar lyssna…”

(James)
Lily kom tillbaka i en stor tröja med en smurf på.
”Snygg!” sa James sarkastiskt.
”Vad? Den är faktiskt skön!” försvarade hon sig och satte sig bredvid honom i sängen.
”Vad hände med din julklapp?” frågade han halvt seriöst, halvt retsamt.
”Nedpackad längst ner i kofferten, till ett tillfälle när inte Alice och Katie kommer sitta vakna hela natten och memorera vartenda ord vi säger…” sa hon och gav honom en remember look.
”Aha… smart!” sa han och Alice och Katie kom in i rummet.
”Ehm… Hej” sa Alice. ”Vi ska bara borsta tänderna och sen lägger vi oss.
”Okej, god natt då.” sa Lily och släckte sin nattlampa trots att taklampan fortfarande var tänd.
”Eh… god natt.” sa James och log lite mot Alice och Katie.
Så fort lamporna släckts kände James Lilys armar om honom. Han log lite för sig själv. Hur lycklig kunde man bli?

jättebra meer!!

mer

meeera! Du skriver som en gud, allvarligt! Älskar den här historien! ♥

BRAVOOOOOO!!!!!!!

Braaaa

mer?

Jag vet jag vet... drama queen... haha aja hoppas ni gillar det

Kapitel 26

(James)
”James… min…” mumlade Lily i sömnen. Han visste redan att hon pratade i sömnen efter de gånger han och Sirius flugit upp för trappan med osynlighetsmanteln men oftast sa hon något som ”Över min döda kropp” eller ”Hatar Potter…” Han log åt minnet, Sirius hade skrattat och James försökt att le men det blev alltid mer som en grimas. Hans självförtroende hade inte varit på topp de senaste åren, även om han hade haft en självsäker fasad påklistrad, men nu… Nu var han killen han under alla åren försökt spela, Lily Evans självsäkra pojkvän.
James tittade sig runt i rummet. Var va Alice och Katie? Han sneglade på Lilys klocka som låg på nattduksbordet, den visade 9.45. Shit! Festen skulle ju börja 10.00! Hon mumlade något mer i sömnen.
”Lily, Lily det är dags att vakna!” hon vred sig lite i sängen och slängde ena armen runt James midja.
”Nej…” sa hon tyst och låtsades sova.
”Jo Lily! Tänk på allt vi kommer göra idag! Reta Slyterinare, chilla i uppehållsrummet, det finns oändligt många alternativ! Och idag Lily, får du bestämma vad vi ska göra!” sa han och hon ryckte till och sneglade upp mot honom.
”Hela dagen?” frågade hon tvekande.
”Hela dagen! Bara du går upp nu!” svarade han, log mot henne och hoppades att hon inte kunde genomskåda lögnen... Lily var på sina fötter snabbare än han kunde säga Hogwarts.
”Bra! Accio James kläder” sa hon och ett par svarta jeans och en svart T-shirt kom inflygande till rummet.
”Ehm… Va?” frågade han förvirrat.
”Om du kommer ner med samma kläder som du hade igår kommer rykten börja spridas och då kommer Dumbledore definitivt lägga till en förhäxning så att man inte kan flyga upp hit. Och det vill vi inte…” det sista viskade hon och drog upp honom ur sängen.
”Nej, det vore ju synd…” svarade han och gav henne ett snett leende.
”Och dessutom skulle Alice och Katie döda oss om de inte hann använda sig av den infon…” sa hon och gav honom en kyss. Han började skratta och drog på sig jeansen medan hon gick in i badrummet.

(Lily)
Hade han glömt det? Nej… eller? Han hade stått och väntat på henne i uppehållsrummet denna dag varje år, hennes födelsedag! Eller hade hon fel på datumet? Nej, hennes klocka visade ju 30/1. Hur kunde han glömma det? Och Katie och Alice? Och mamma? Det hade inte funnits ett paket över huvud taget vid hennes fotände… Lily sköljde ansiktet i kallt vatten, om de inte kom ihåg skulle inte hon påminna dem, detta visade precis hur mycket de brydde sig om henne. Inte alls speciellt mycket, det vill säga… Hon bet ihop och försökte sig på ett leende som skulle kunna se äkta ut framför spegeln. Halvbra, aja det fick väll duga. Hon drog på sig en vit blus och en svart kjol och gick ut till James igen.
”Hej snygging…” visslade han och hon gjorde en piruett för honom. Han tog tag i i hennes hand och hon fick snurra ytligare ett par varv innan han ledde henne nedför trappan till uppehållsrummet.

(James)
Han sneglade mot henne. Hon såg ledsen ut, var han verkligen så bra på att ljuga? Hur kunde hon tro att han glömt hennes födelsedag? Bara de har hunnit fixa allt i uppehållsrummet…

(Lily)
”ÖVERASKNING!” Det tomma mörka uppehållsrummet fylldes med glada skrikande ansikten som alla hoppade ut från sina gömställen och gick fram och kramade den chockade Lily.
”Va?” sa hon högt och tittade förvånat på James.
”Du trodde väll inte seriöst att jag skulle glömma din födelsedag?” sa han och placerade en kyss på hennes leende läppar. ”Och jag ljög lite där uppe… Du kommer så inte få bestämma vad vi ska göra idag! Jag, Alice och Katie har planerat hela dagen! Vet du hur svårt det var att göra utan att du fick reda på något?”
”Grattis Lily!” skrak Alice i hennes öra när hon kramade Lily. ”17! Kan du fatta det?”
”haha tack Alice! För allt!” sa hon och log mot Alice. ”Tänker du berätta vad ni planerat för resten av dagen?”
”Aldrig i livet! Du kommer märka i sinom tid…” viskade Alice mystiskt och försvann in i folkmassan. Hur många hade de bjudit in? Alla sjätte och sjunde års eleverna från Gryffindor och ett par av Lilys vänner i Hufflepuff och Ravenclaw. James höll fortfarande hennes hand och lämnade inte hennes sida under hela välkomnandet av alla gäster.
”Var är Katie?” frågade Lily förvånat. James hade ju sagt att hon var en del av planerandet. ”Och Sirius?” la hon till när hon kom på att hon inte fått någon kram av en stor svarthårig kille utan glasögon.
”De fixar lite mat till dig.” sa han. ”Konstigt att de inte är tillbaka än…”

(Katie & Sirius)
”Sirius! Vi måste skynda! Vi skulle vara där tio och nu är hon tio över.” sa Katie surt när hon släpade den tunga maten uppför trappan som enligt Sirius hade varit en genväg.
”Men jag lovar att vi snart är framme!” sa han ännu surare. Hon bar faktiskt det lätta… De fortsatte under tystnad i ytligare fem minuter.
”Helt seriöst! Nu går jag tillbaka och tar min beprövade väg efter som vi har ett tidschema att följa!” sa hon och gav Sirius en remember blick. Sirius sprang fram och tog tag i hennes handled för att stoppa henne.
”Litar du inte på mig?” frågade han utmanande.
”Nej!” svarade hon och gav honom en road blick. Han kunde inte hindra det. Hon var så söt och han var ju kille! Fast hon hade ju den där Bones… aja testa kan man ju alltid… Sirius lutade sig fram och kysste Katie. Katie blev så förvånad att hon tappade sin matkasse. När hon samlat sig puttade hon hårt bort honom.
”Vad fan håller du på med?” frågade hon förvånat. Sirius såg roat på henne.
”Sa hon som om hon inte gillade det…” sa han och gick närmare henne.
”Nej!” skrek hon. ”Black för din information, så är jag faktiskt ihop med Nathan! Det vet du! När jag gillade dig flörtade du hej vilt åt alla håll och kanter men när jag är upptagen så bryr du dig bara om mig? Hör du själv hur sjukt det låter?” frågade hon, tog upp kassen och gick tillbaka längs Sirius så kallade genväg och gick upp till uppehållsrummet och försökte hålla tillbaka tårarna.
”Katie! Tack!” sa Lily och kramade lyckligt henne.
”Så lite så Lily! Det mesta var faktiskt James. ” sa Katie och log mot sin vän. ”Här är lite av maten, hugg in! Jag ska bara… byta om…” sa Katie och började springa mot deras sovsal innan tårarna började strömma. Hur kunde han? Speciellt nu, fast det är klart han visste inte, ingen gjorde… men hon borde nog berätta för Nate… Katie slängde sig ner på sängen och bara grät, hur skulle kon kunna berätta för Nathan att hon var gravid?

åhhh, gud så bra!! ♥