När lögner blir komplicerade (Next Generation)

YEY Jag har hoppats på att Milou och Louis ska bli ett par! YYEEEESSSSS!!!!

Nytt kapitel för jag har dåligt samvete över att jag inte postade eller skrev den här helgen ♥


Kapitel 16

Dominique

"Är ni med?"
Roxanne nickar ivrigt och Milou följer hennes exempel. Louis ser mer tveksam ut, men nickar när han ser hur glad Milou ser ut över att få vara med.
"Alla vet vad dem ska göra?" Frågar jag, och alla nickar beslutsamt. "Bra, då går vi".
Jag tar fram osynlighetsmanteln och marodörkartan, bara för att hör flämtningar bakom mig.
"Är det där James osynlighetsmantel?"
Jag nickar otåligt. "Ja, jag lånade den av honom. Och jag sa åt er att vara tysta, okej? Ni kommer få oss påkomna".
Louis fnyser. "Inte då". Han drar fram sin trollstav och ritar den i en cirkel runt oss alla, innan han mumlar "Muffliato".
Jag nickar gillande och ler mot honom. "Snyggt, Lou, bra där".
Jag ser hur Milou ler mot Louis, och att Louis besvarar leendet. Jag himlar med ögonen men vänder mig om. Hur lång tid ska det ta för dem att fatta att de gillar varandra?
Jag tittar ner på kartan i min hand, men viftar till mig Roxanne först. Tillsammans hittar vi vart vi är på kartan och om det är några andra i närheten. Det är det inte, så vi börjar tyst gå genom slottet, nedför trapporna till entréhallen och sedan in genom en av dörrarna. Vi behöver stanna ett par gånger för att gömma oss för spöken och en enstaka lärare, men annars så går det bra att gå ner till korridoren där köket finns. Bredvid ingången till köket, så finns det en ganska liten dörr. När jag försöker öppna den är den låst, så jag drar fram mitt spö och säger "alahomora". Dörren öppnas med ett tyst knarr, och vi smyger in och höjer våra trollstavar för att se bättre i det mörka rummet.
När jag ser korgarna med kläder så ler jag, och jag ber Louis ta fram det vi behöver.
"Vart fick du tag på allt det här?" Frågar Milou och rynkar på näsan. Jag ler mot honom.
"Kommer du inte ihåg att jag var den som ställde till med mest trubbel på Beauxbaton? Det var därför jag blev utslängd. Jag kan mina saker".
Milou ler lite, och Louis himlar med ögonen åt mitt skryt. Jag ignorerar honom och tar flaskan han håller i, innan han snabbt häller över det på kläderna.
"Sådär", Mumlar jag, ler nöjt och sätter på korken på flaskan igen. Sedan går vi snabbt ut från tvättstugan och går tillbaka till respektive sällskapsrum. Jag smyger in i Slytherins sällskapsrum och går upp till min sovsal, lägger mig i sängen och somnar med ett nöjt leende på läpparna.

Victoire

Jag drar på mig läderstövlarna och rätar ut kjolen där jag sitter på min säng. Jag kastar en blick på den skamfilade spegeln som hänger på väggen, och rättar till hårbandet. Sedan tar jag min väska och stegar ut ur sovsalen.
Snabbt går jag genom olika korridorer, men snart så stöter jag ihop med Dominique som kommer travande med lätta steg.
"Hej där", Säger hon, och jag stannar till.
"Ska inte du till byn?" Frågar jag henne och fäster en blond lock bakom mitt öra.
Dominique skakar på huvudet. "Nepp, jag har kvarsittning med Hawkins om tio minuter. Tydligen var det hon som hittade de färgade kläderna, och hon fattade ganska snart att det bara var jag som kunde ha gjort det".
Jag ler lite svagt. "Vilken färg la ni i, nu igen?"
Dominique ler brett och börjar gå. "Knallrosa. Du skulle ha sett lärarnas miner".
Jag ler lite svagt. "Låter kul".
Domi ler. "Vi ses".
Sedan fortsätter hon bort och försvinner bakom ett hörn.

Jag fortsätter genom skolan tills jag kommer till entréhallen, där flera andra elever står på rad och blir avprickade på en lista. Jag ser Louis och Milou stå ganska långt fram, de ser glada ut och pratar och gestikulerar vilt med varandra. Jag kan knappt låta bli att le när jag ser hur glad Louis ser ut.
Snabbt ställer jag mig i kön, och blir snart avprickad. Jag går ut ur entréhallen och ut på området, åt samma håll som alla andra men med en helt annan slutdestination.
När alla börjar svänga av till Hogsmeade så gömmer jag mig hastigt bakom ett träd och transfererar mig.
När jag känner fast mark under fötterna igen så öppnar jag ögonen och ser att jag är i en övergiven gränd. Snabbt så går jag ut och kollar mig omkring, innan jag lokaliserar mig och skyndar mig mot Teddys lägenhet. När jag är framme så knackar jag ivrigt på dörren och tar ett steg tillbaka. Det hörs någon som går runt därinne, och skrammel av något som faller i golvet. Sedan en högljudd svordom, och steg som snabbt närmar sig.
Dörren svänger upp, och Teddy står där. Men han ser inte riktigt ut som Teddy brukar. Hans hår är smutsigt och hänger ner över hans ögon, hans kläder är fläckiga och han luktar värre än en nykastad stinkbomb. I ena handen håller han en glasflaska med ett genomskinligt innehåll.
"Teddy? Vad har hänt?" Frågar jag tyst, men jag stakar mig på orden. Teddy stirrar på mig, och sedan helt plötsligt brister han ut i hulkande, okontrollerad gråt.


--Stella♥

Awesome!

Superbra

Go Domi!!!

Jättebra, men varför gråter Teddy?? ;C

"Du kan inte rösta på fler inlägg idag!"

Mer *.* plz

Your ff is my drug. I need more now

När kommer nästa kapitel?!
Kan inte vänta, så braa!♥