Find It For Me (SV)

Underbart bra som vanligt! Du är hur bra som helst på att skriva!

Så sjukt bra människa. Om du nu är mänsklig..

Jättebra!!

AWESOMEFULLKOMLIGTJÄTTEBRAAAAA

Grymt!

Jättebra!!

Det där kapitlet. Gosh. Ni verkar gilla action för jag tror att jag fick flest kommentarer på det där kapitlet hittils!
TACK FÖR DET!!!!!
Ni är AWESOME ♥ ♥

I detta kapitlet blir det mer dialog en vanligt. Och det kommer det kanske vara ett tag framöver då Mike faktiskt har någon att prata med nu
Berätta gärna vad ni tycker om det


Kap. 14
Mike mördade honom… kniven sitter där. Och det går inte att göra ogjort. Mike befinner sig i en sorts trans och hur mycket Rose och Albert än klappar honom i ryggen och jublar vaknar han inte upp.
Han dödade vakten.
Det första Mike kommer på att säga är:
-Vi måste begrava honom.
Rose och Albert fortsätter bara jubla innan de stelnar till.
-Vad sa du? Frågar Albert storögt.
Men ju mer Mike tänker på hans uttalande inser han hur sant det är. Det skulle vara fel att inte begrava mannen. Han kan ha varit helt oskyldig, så det är helt enkelt Mikes plikt att begrava honom!
-Jag sa att vi måste begrava honom, svarar Mike kort.
-Men, Mike, säger Rose. Ja tror inte riktigt vi har ti…
-Bara ta med kroppen!
När Mikes två syskon, ängsligt står kvar i några sekunder vet Mike precis vad han ska göra. Det är inte riktigt helt rättvist men han bryr sig inte just nu. Han tänder på vredesgnistan. Plötsligt får både Albert och Rose brått med att lyfta upp den döda kroppen. Ingen av de är särskilt klen så det ser inte ut att vara till särskilt mycket problem. Mike kompenserar genom att ta deras ryggsäckar. Ryggsäckarna är gråa och smälter in bra i den mörka gången. Och så är det tunga.
Vad har Albert och Rose tryckt i de här egentligen?

Självklart tappar Mike alla tidsuppfattning där nere under jorden. Men hur som helst går det inte mycket längre tid innan gången ljusnar. Mike märker att den börjar slutta uppåt och känner den första lättnad sedan han såg att det var Albert och Rose som kommit för att hämta honom och inte vakter.
-Jag kan bära kroppen nu, säger Mike.
Albert och Rose protesterar inte. Mike slänger den döda vakten över axeln och knallar vidare. Inom kort når de en stege som leder upp till en trälucka.

-Här är det, säger Rose.
-Det hade vi ju verkligen inte märkt, Rose, säger Albert ironiskt och börjar, efter ett kort uppehåll, klättra.
-Vänta, säger Mike. Hur ska vi göra med kroppen.
Som vanligt är det bara han som är logisk.
-Ehh… Någon som vet om vår käre far händelsevis uppfann en telerportör i sitt liv?
-Albert! Mike ser kallt på honom. Sluta skämta och tänk!
Mike vet att han är väldigt otacksam då de faktiskt för inte alls längesedan räddade hans liv. Men han måste uppenbarligen ta kommandot här. Han undrar för ett ögonblick hur hans syskon ens klarade att hitta honom… Jaja. Han ska fråga ut och tacka de sedan lovar han sig själv.
-Jag har en ide! Säger Rose energiskt. Vi binder fast honom vid någons rygg!
Mike ger henne en gillande blick och hon rodnar generat.
-Ehh… om någon annan inte har någon bättre ide, förstår… fortsätter Rose blygsamt.
-Nejdå, Rose, det ska säkert gå! Säger Mike.
Plötsligt hör Mike och Rose hur en viss trälucka gnisslar något förskräckligt.
-Jag går upp nu! Ropar Albert.
-Gör det, skriker Rose tillbaka.
Luckan slår igen.
-Bind honom vid min rygg, säger Mike.
Rose börjar omedelbart arbeta. Mike tycker om att hon inte talar mer. Hon är medveten om hur lite tid de har på sig och arbetar utefter det. Hon öppnar snabbt en av de grå väskorna och tar ut ett grovt rep. En annan sak Mike gillar med Roses beteende är att hon inte ber att själv få bära kroppen. Det gör Mikes frestelse mycket mindre. Han är svettig och hans ben värker otroligt mycket. Om han lade sig ner på marken skulle han troligen somna inom väldigt kort.
-Sådär! Säger Rose och backar lite för att skåda sitt verk. Hon rynkar lite besvärat på pannan och går fram för att rätta till något som sitter fel.
-Är du klar? Frågar Mike.
-Det är ingen superkonstruktion, säger Rose. Hon låter lite för orolig. Men det ska nog gå.
Hon ler ett hastigt leende.
Mike är säker på att hon bara är alltför blyg. Att hon underskattar sig själv.
I alla fall ganska säker…


Hoppas ni tyckte det var okej...

Jättebra! (Som vanligt)

Bra!!

AWESOME ♥