Han den söta killen med blixtärret?

Skriv mer!

Superbra!♥

Jättebra!!!!

skriv mer

Jätte bra!!! MER tack!

Håller med...♥

Meeer

Tack♥ Hjärta på alla er!♥ Jag har dock idetorka, som vanligt och jag kommer inte lägga ut i dag! Kanske imorgon, men det är inget löfte! Men tack till alla fina läsare i allafall! Det här är till er:

I Love U! You Make Me Happy! If You Ever Are Sad, Say It To Me, Becouse I Are Always There For You♥ And, I Forgot To Say That You Are The Best, Whoever Who's Read This! Bye!!♥♥

LIKA UNDERBART SOM VANLIGT ♥
Är superglad över att du började läsa min ff:n Draco Memoraid, annars hade jag aldrig hittat din! Den är verkligen helt awesume och jag läääääääääääääängtar efter mer. Särskilt mer Draco såklart, hihi ♥
Hoppas verklien det kommer mer snart sötnos.
Har du idetorka, uggla mig så kan vi hjälpas åt! kram ♥

17. Jag låg i sängen. Mitt skeletoväx hade verkat nu, och jag var otålig på att få stiga upp. Jag tittade på min armbandsklocka, 04:32. Två och en halv timme kvar till klockan sju. Jag suckade otåligt. Jag undrade hur det hade gått för Harry och de. Jag tänkte på Draco. Ja, jag säger hans förnamn, för att jag brukar göra det. Draco skulle kunna bli en bra vän om han inte bara var så.. Elak. Och uppblåst. Och mugglarhatare. Och...

Mina tankar avbröts av ett pang. En liten krabat med stora ögon och öron som såg ut som en fladdermus. Jag visste inte vad det var, så jag tittade frågande på krabaten.
"Vad...?"
Den avbröt mig.
"Jag är Husalfen Spinky..."
Jag spärrade upp ögonen. Sedan log jag.
"Jaha, en husalf! Jag har aldrig sett en förut!"
Han gick fram och vickade på öronen.
"Spinky är här för att ge Miss Sound ett glas vatten och sömntabletter!"
Jag log.
"Tack, kan du slå dig ner?
Husalfen såg bestört ut.
"Miss bad Spinky att slå sig ner.. Vilken vänlighet, Miss Sound, men Spinky har inte tid.."
"Okej, Spinky, hejdå! Hoppas vi ses senare."
Alven bugade, log och försvann. Jag tog sömntabletterna och drack lite vatten, och efter ett tag somnade jag.

"Harry, Hermione, Ron!"
Jag sprang fram längst korridoren och hann i fatt de med andan i halsen. Ron var inte där.
"Var är.." Hermione gav svar på min fråga innan jag hann avsluta den.
"Ron blev biten av Norbert, och är i sjukhusflygen."
Jag sprang fram och kramade henne.
"Åhh jag har saknat dig så mycket! Och dig också, Harry!"
Harry log mot mig. Jag pussade honom på kinden.

"Men ni ser så.. Jag vet inte, ledsna ut?"
Jag kastade en blick på timglasen med elevhemstävlingen och fattade.
"Åh, nej, men hur!"
"Vi glömde osynlighetsmanteln i astronmitornet, och ... Filtch du vet?" Harry log bistert.
"Men.. Norbert då, och Hagrid?"
"De klarade sig."

Jag andades ut. Då hade man i alla fall något bra.
Hermione log och utropade:
"Åh just det! Malfoy fick straffkommendering!"
Jag lyste upp.
"Har Draco fått straffkommendering?"
"Kallar du honom Draco?"
"Ja, vi gjorde det på min mugglarskola, så jag är van."
Harry nickade och log svagt.
"Att du kommer ihåg det..."
"Harry, ryck upp dig, ni blev ju inte relegerade i alla fall! Och Draco fick straffkommendering! Och Hagrid klarade sig!"
Han log ett riktigt leende, om än svagt, och gav mig en puss mitt på munnen.





Hope u like this chapter, if u do, be sure to leave a like, a comment, and (Bevaka)! If u do that, it would help me out a lot! //Hug, Bellz.