falska vänner

grävlingen naaaej, det tycker inte jag.


MystiqueRed jag blir inte ledsen för att folk säger emot mig. det är snarare sättet som gör det på. speciellt det sättet när man gaddar ihop sig, flera mot en, en person som har en (stark) åsikt och vågar säga/skriva. då tycker jag att folk kan låta mig ha denna åsikt, och inte kritisera, snarare fråga varför och hur deras åsikt är. men inte säga att den är FEL, vilket många gjort.

men vad vet jag, du kanske är en sådan person som följer med strömmen och aldrig säger något som ingen annan tycker, och aldrig fått känna på hur det är när folk går i grupp.

och att du dömmer utan att tex. fråga om saker (tex. ålder), det gör dig för mig väldigt liten.

Om jag går efter grupptryck, vilket absolut inte gäller inom saker jag är passionerade över (exempelvis Potter-karaktärerna), så har inte det med att göra huruvida jag begrundar mina åsikter med något osmart/smart bara för att verka "smart" jag säger bara vad jag tycker, med källor i J.K. Rowlings skapelser och hur hon intented the characters to be...

När det kommer till hur jag "dömde" dig, var det med grund av hur du formulerade dig i din första kommentar, alltså rent skrivmässigt och vilken nivå det var på även din profilbild... även hur du svarat de andra i denna tråd... jag tyckte bara det var mer naivt än stolt med källor...

just du kanske inte gör det, men MÅNGA andra gör det. och tillexempel när dett var nån som skrev "det tycker jag också" bara en sån grej är störande. jag säger mina åsikter, grundade av mina egna tankar. och det jag säger är sant, det har jag kollat upp. och om du tycker något som någon annan skrivit, nödvändigt att dra upp det igen? jovisst, du får självklart säga vad du tycker, men efter flera personer har sagt saker, kanske elaka saker, i stil med det du skrev tar man mer illa upp.

jo, men likväl. jag var kanske stressad eller något? eller allmän arg? och min profilbild är på harry styles, han är nog äldre än dig i alla fall (om man tittar på din proffe-bild).

Haha, jag behöver inte försvara mig för dig nu när du gått tillbaka att bete dig som ett litet barn.. nejdu, Harry Styles är ju runt 18 - jag är snart 20 med dem två åren skulle jag alltså kunna vara hans storasyster

Jag har bläddrat igen tråden nu och sett att många inlägg handlar om bra och dåliga sidor hos personerna.

Den här tråden handlar om de dåliga sidor Harrys vänner har (typ, fast jag skulle inte hålla med om det) men jag respekterar allas åsikter.
Iallafall så pratar man om att man får skriva om de dåliga sidorna och de bra sidorna.
Då tycker jag att andra har rätt att utrycka sig som man vill. Alltså ange de bra sidorna hos Hermione och Ron också.

Själv tycker jag inte att Hermione och Ron har några dåliga sidor Men jag förstår att många tycker det och jag respekterar det.

Dessutom så tycker jag att alla ska läsa böckerna.
Jag märker att några inte läst böckerna, och därför uttryckt sig på olika sätt som har lätt till stooora disskusioner (stavning).

Men det här vara bara en trettonårig tjejs åsikt.
Hope you don't mind

och det ska du säga. för att vara ärlig tycker jag att både detta och ditt föregående inlägg gav inte så mycket, och svarade knappt på det jag skrev. jag kanske tycker att du såg ut som max 14 på den bilden?

Varför fortsätter du argumentera? Jag bryr mig väl inte om din åsikt? Jag har ju iaf en bild på mig, och inte en kändis? Bara där visar mer mognad... men I'll be the greater person here, so I'll stop wasting time on you...

Oj, är detta ett skämt?

falska vänner. Ett uttryck som här kombineras med trions vänskap. Jag tar det som en förolämpning och misstänker kraftigt att JK Rowling skulle hettat till i en intervju om en reporter yttrade sig om något sådant.

Vi skall komma ihåg att Ron och Harry träffas och börjar skapa vänskapsband redan innan presentationen blir av. Vi skall komma ihåg att Ron som har flera äldre bröder som lyckats inom sina områden finner det roligt och konstigt i början när HAN av alla råkar bli Harry Potters bästa vän. Det finns stunder då svartsjukan tar vid men det finns hundratals andra stunder då vänskapen och broderskapet mellan karaktärerna vinner över den där tonårssvartsjukan. Vi skall även komma ihåg att Harry i sin tur är avundsjuk och svartsjuk på Ron en del gånger: tänk att en sådan nära vän omedvetet påminner honom om att han inte har en stor fin familj eller möjligheten i livet att växa upp som en i mängden. Harry är ju bara en liten pojke. Det är enastående och vackert att se hur deras vänskap växer, överlever motgångar och bygger upp något så trofast. Killarna stöttar varandra, hjälper varandra, skrattar tillsammans, skriker, gråter, klagar, studerar och äter middagar tillsammans. År efter år.

Majoriteten av de människor jag har växt upp med håller kvar vid en eller ett par nära vänner från förskolan men sedan kommer det alltid stunder i tonåren och senare i livet då man separerar och finner andra mer matchande vänskapsband. Men Harry och Ron håller sig kvar vid varandra och tar sig tillbaka till varandra oavsett motgångar i tidig så som sen tonår. Så himla mäktigt och fint att få läsa om! ♥

Vad gäller Hermione och Harry så måste det vara världens finaste vänskap någonsin! Jag blir tårögd bara av att tänka på den fina harmoni, ärlighet och det syskonband som skapats mellan karaktärerna under åren och som visas tydligt i Deathly Hallows.

Hermione är vid deras första möten en osäker tjej från mugglarvärlden som just fått läsa in sig i ett nytt samhälle. Hon gör det galant och har verkligen huvudet för det! Kom igen. En elvaårig tjej, en elvaårig kille. En begåvad och plugghäststjej som visar sig vara årsklassens bästa elev respektive en pojke som alla redan känner till men som själv inte har en aning om vad han sysslar med eller har kommit in i. Individerna är som svart och vitt men samtidigt så himla lika: uppvuxna i en mugglarvärld inte minst. Att se hur deras vänskap kan växa och hur individerna kan hjälpa varandra i tonårsuppväxten med motgångarna som blir är underbart! Hermione har grabbarna i ett järngrepp medan grabbarna i samma veva lyfter upp henne ur ett moralschackt. Jag ÄLSKAR deras vänskapsband när mognaden tagit vid, kunskaper fallit på plats, motgångar prövats på och allvaret är som mest extremt. Hur individerna kan finnas till för varandra, hur de kan förstå sig på varandra utan att ens behöva yttra det minsta ljudet ♥!

Det finns specifika händelser genom åren som man kan känna är: "WTF?" men ALDRIG kan man väl påstå att det är falsk vänskap och att utnyttja någon. Eller hahah joooo, Ron och Harry var fett duktiga på att utnyttja Hermiones anteckningar under alla åren på skolan. Trolol.

MystiqueRed nej, men när du började skriva till mig bör du bry dig om mitt svar. alltså min åsikt. påhopp osv visar inte mognad enligt mig. det är du som vill skapa drama.


Kintsugi inget skämt, min åsikt.

Hur kommer det sig att du vill välja att se deras vänskap på det viset?