Life - Lupple & Medi PRS

Han såg in i hennes ögon.
"Vi kommer få ett vackert bröllop. För du kommer vara enastående.."

Mistril log mot honom. "Tack älskade." Log hon lyckligt.

"Och jag kommer att ta dig till min fru. Jag kommer bli så lycklig..."

Mi log varmt, smekte honom över håret. "Att du är lycklig betyder allt för mig." Sa hon leendes.

Han log och smekte hennes kind.


Olivia såg på Gabriel.
"Älskade?"

Gabriel vände blicken mot Olivia och log mjukt. "Hej." Sa han ömt.

"Jag funderar på en sak och du får gärna inte säga emot." Hon log.
"Jag flyttar varje fullmåne. I säkert förvar så är jag långt från dig. Det är för smärtan."

Gabriel såg på henne, stelnade till lite av hennes ord. Han förstod varför hon ville det. Han förstod vikten i det. Men att ha henne i från sig, då? Det var oerhört jobbigt. Han svalde, funderade lite. "Vart tänkte du flytta?" Undrade han.

"Jag funderar fortfarande. Jag kanske måste in till stan? Om jag får smärtor från din förvandling så kan det skada Honey ..."

Gabriel nickade sakta. Han ville absolut inte ha henne i staden. Det var för långt bort ifall något skulle hända henne. Han skulle inte kunna ta sig dit. "Du ska absolut inte ha ont, och vi måste skydda Honey. Jag förstår varför men jag tycker det känns jobbigt." Sa ha ärligt och funderade lite. "Välj något annat än staden. Det är inte en bra plats." Sa han ärligt.