Life - Lupple & Medi PRS

Hon lyssnade och kurade ihop sig.
"Det lät hemskt." Hon såg på henne och drog av sig tröjan och visade.
"Det är som eldar typ. Det bränner och slite rmig just här." Hon smekte ärren.

Hon nickade sakta. "Bara vid ärret?" Undrade hon för förtydligande.

Hon nickade men såg sedan ner.
"Får även huvudvärk vilket jag glömde att säga till Alexander."Hon skakade sedan på huvudet.

Polly log mjukt. "Jag tror inte du kommer bli varg. Då hade smärtan varit helt annorlunda." Viskade hon ärligt. Och den hade varit över hela kroppen.

"Ja men det är bara om Gabriel är nära. Är han i byn och jag hos Mi är smärtan bara som solen ligger på. Men är den nära känns det som jag kommer dö."

Hon nickade sakta. "Har du berättat det för honom?" Undrade hon lugnt.

"Om smärtan? Det är klart att jag har. Så nästa fullmåne så måste jag längre bort. Det var rätt skönt när jag var i Italien för då kände jag inget."

Hon nickade sakta. "Låter som en mycket klok lösning, att du ska vara långt ifrån." Log hon ärligt.

"Ja men även tre städer är helt okej. Så jag får nog göra så." Sa hon och skrattade.
"Även om han inte kommer gilla idén så måste han göra det."

Hon log roat. "Ta med dig Mistril så kommer Gabriel inte klaga en sekund." Log hon ärligt.