Life - Lupple & Medi PRS

Hon log och nickade.
"Men Dorian är någonstans så jag får stanna tills han kommer." Hon nickade och gäspade till.

Hon nickade sakta. "Försök och vila lite till?" Föreslog hon ömt.

"Ja kanske det. Finns det ett rum jag får låna.?"

Molly reste sig.
"jag kan visa dig ett. Sen kan jag vaka över dig. Dorians order faktiskt."

Polly log ömt mot sin syster och fortsatte att dricka på sitt te.

De två försvann och Olivia såg på Polly.
"Så får jag fråga hur Gabriel var ? jjag.. försvann ju och kom tillbaka efter några år. Önskar att det inte hände dock."

Polly såg på henne och blev mer allvarlig, sorgsen. "Jag var inte kvar när du försvann. Men mamma pratade mycket med mig under den tiden. Gabriel var...vilsen. Han började känna av sitt öde och försökte fly det genom...substanser." Mumlade hon tyst.

Hon hajade till.
"Gabriel tog droger? det sa han inte till mig." Sa hon och blev mörk i blicken.
"Åh han ska få höra ett och annat." Sa hon sedan och lade armarna i kors.

Polly såg på henne. "Främst alkohol vad jag vet. Det var en mycket svår tid för alla. Du var saknad av alla och din mormor började åldras. Fort. Far försökte hjälpa Gabriel men då hade han slutat lyssna på honom, de hade mycket hemska sammanstötningar och far blev bara svagare och svagare och Gabriel starkare och starkare. Mistril ryckte in vad jag förstod. Ingen aning om vad hon gjorde men det hjälpte honom och kort därefter fyllde han arton och far dog. Gabriel tvingades till sin plats och gjorde alla dem här unika sakerna. Tog vargarna framåt i utvecklingen på så många sätt. Han pratar inte själv om den tiden. Han hatar sina pärlor eftersom de säger sanningen om allt. "Sa hon stilla.

Hon lyssnade och hon nickade sakta och hon såg ner på sina händer.
"Jag kanske inte ska fråga honom. Jag kan bara säga att jag finns där för honom. Även om jag blir arg och rycker ihop." sa hon och blickade på henne.
"Även om han hatar sina pärlor så tycker jag alla är så vackra."

Polly log svagt. "Det här är inte direkt någon hemlighet. Du kan egentligen fråga vem som helst om det. Även honom, men du kanske inte kommer få ett svar ännu." Viskade hon ärligt. Hon nickade. "De är storslagna, men jag tror det är en del i hans avsky mot dem. Han ser sig själv inte som storslagen och när vargar möter honom iklädd alla pärlor så respekterar de honom automatiskt och han vill väl förtjäna den på ett annat sätt." Sa hon tankfullt.