Era dikter

Hehe... Skriva är det enda som får mig att bli lugn när jag får mina panikattacker ^^


All the things that you've said that have hurt me so much
is still there, can't find its way out of my head.
It makes me crazy because I need you so much.
Now you're walking away and I'm losing my mind.

We said that we were meant to be and now it's happening to me.
The person I love is making me bleed.
Now there's no return only silly words that make my head burn.

I didn't see it coming, I was so blind.
The power of love didn't work this time.
I've been told that the world is beautiful
but it's hard to see in color when you're miserable.

I'm standing here alone
Watching the sky and the clouds
You left me behind
But something that you don't know
I'm coming after you
My wings break out from my back
I will fly to you and
I will never leave you again


kanske inte riktigt som en dikt men skriv vad ni tykcer

Den är väl visst som en dikt? Tyckte den var bra jag!

tack så mycket jag är inte så bra på dikter så det var df jag skrev så under

du ljuger för mej jag ser det
nryrmej ej
ser inte dej
ser bara ljuset
hoppas på ett slut hur tar man sej utt

I thiught that you were here for me
But in this moment I understood
I understood were you stand
And now you have chosen
You have chosen not to speak
Not to speak with me and I think
I think that you can stay away
You were special for me but not anymore
Stay away, you will never be forgiven

låter det som en dikt? jag är själv inte säker....

Den långa natten kommer snart,
Då allt ska bli så uppenbart
Och mörkret omsluta oss så väl
Att vi glömmer bort vår egen själ
...

Nu kommer jag inte ihåg längre för jag var dum nog att inte skriva ner den kom på den igår kväll när jag skulle sova

Jag har skrivit dikter sedan jag var elva år, visserligen har det blivit ganska få skrivna mellan 2008-2011 pga att jag inte kunde sätta ord på den där känslan kallad "glädje". Mina dikter är egentligen antingen helt obegripliga saker som jag lekt med ord som jag tycker är fina i eller deprimerande saker ifrån den tidsepoken av mitt liv.
Tydligen så tycker alla som läst en liten del av min "diktsamling" som jag satte ihop med mina fotografier för att göra någon form av portfolio att jag borde skicka in dem till ett bokförlag och våga säga att jag är en poet. Det känns ganska idiotiskt att jag inte vet om jag vågar det, eftersom jag egentligen inte är ute efter att bli poet, det är författare som är mitt mål...
Så jag undrade egentligen bara om det är någon här som har fått en diktsamling publicerad förr? Och om så är fallet, var dikterna i den baserade på egna händelser, känslor och tankar?

A love is something special
If you don't deserve it you schouldn't have it
If you deserve it you schould have it
Love the ones who are close to you
And never let them go

My friend.

My friend, my lovely.
Your the best thing ever happend.
Never before, i've been able to trust.
But I trust you now, only so you know.
Thank you for being there when I needed someone the most. ♥