Julkalender

Jättebra kapitel!
Och det gör ingenting att du inte hann igår, det blir så ibland. Jag tror att det här kapitlet räknas som 11

Oki! Skriver det nu

najs, då kommer väl mitt kapitel ikväll

JA! Längtar

Jättebra! Vem är Clara? Vilken relation får hon till de andra? Spännande, längtar efter fortsättningen!

Ja, undrar vem hon är! Jag har en känsla av att hon kanske får en liten mer betydande roll i kanske kapitel 13 eller 15, jag vet inte vilken roll hon kommer få och jag vet inte var jag har fått den känslan utav men...

Vi får se men jag tror att någon *hosthost* du* hosthost* kan ta reda på det ngn av dagarna xD

Någon *host*jag*host* behöver kanske lite *hosthost*eller mycket*hosthost* tips så kontakta gärna någon lämplig person *hosthost*typ mig*host* med en uggla hehe

liiite sent kapitel, sorryyyyy, men det blir extra långt istället
och jag kan inte skriva korta kapitel heh

12 december

Trött gnuggade jag mina ögon för vad som kändes som tusende gången. Vår lässtund i biblioteket igår hade inte varit särskilt informativ, det som boken Clara hade nämnt om De vises sten var i princip bara det som vi hittat tidigare i andra böcker. Trots det hade vi suttit och småpratat länge, ända fram tills middagen. Sedan hade vi gått skilda vägar. Efter det hade jag, Peter och Mark suttit uppe länge och diskuterat möjligheterna att hitta en annan bok med mer information om Stenen eller Nicolas Flamel.

Med ett huvud som kändes fyllt med bly petade jag lojt i mitt rostade bröd med ägg. Av någon anledning kände jag mig inte särskilt hungrig.
"Tänker du inte äta mer?" frågade Mark, och då jag skakade på huvudet fortsatte han prata. "Ska vi gå då?"
"Visst." svarade jag och Peter nickade.

Vi hade precis rest oss upp och börjat gå mot utgången då jag hörde någon bakom mig ropa mitt namn. Jag vände mig om och såg Clara komma skyndande mot oss. Hennes släta, bruna hår passade bra ihop med hennes gröna slips, kunde jag inte låta bli att tänka. Hon log vänligt mot mig, och ett fint leende hade hon ju också...

"Hej!" ropade Mark till henne och avbröt mina tankar.
"Hej!" skyndade jag mig också att säga, och Peter nickade kort åt henne. Hennes leende blev om möjligt ännu bredare, och på något sätt blev hon ännu sötare.

"Hejsan! Jag måste visa något för dig, jag hittade det igår..." förklarade hon för mig medan hon rotade i sin axelväska. "När jag fortsatte läsa boken där det stod saker om De vises sten lade jag märkte till att det saknades en sida!" Hon slog upp boken, som hon plockat upp ur sin väska, och pekade på en smal, nästintill osynlig remsa intill den sida vi läst igår, som signalerade att det funnits en till sida där tidigare.

"Vad konstigt... Vilken tur att du märkte det!" sa jag med en vad jag hoppades var uppmuntrande ton. Jag öppnade munnen för att fortsätta, men blev avbruten av Mark.
"Vi borde gå till biblioteket och fråga om Pince vet något om det!" föreslog han entusiastiskt. Clara nickade ivrigt.
"Ja, absolut. Vad säger ni andra?"


En stund senare var jag, Clara och Mark i biblioteket. Peter hade ursäktat sig med att han måste kolla upp något i sin förvandlingskonstläxa, och därefter lämnat oss. Det var kanske lite konstigt, men jag hade inte tid att fundera mer på det nu.
"Vem av oss ska prata med henne?" viskade jag till de andra.
"Jag kan göra det, det är ju trots allt jag som lånat boken." svarade Clara i samma låga ton."

Med ett djupt andetag gick hon sedan raskt fram till Pinces skrivbord. Den äldre kvinnan tittade upp, och såg på henne med misstänksam blick.
"Och vad vill du då?" frågade hon med en antydan till irritation i rösten.
"Jo du förstår Ms Pince, ursäkta att jag stör, men jag upptäckte en sak när jag satt och läste den här boken igår..." Clara pausade för att lägga upp boken på skrivbordet. "Det saknas nämligen en sida här, och jag undrade om du kanske visst var den fi..."

Längre hann hon inte innan Pince, vars ansikte haft fått en oroväckande röd färg, avbröt henne med ilsken röst
"Skulle jag tro på det där? Du har säkert haft sönder boken själv, och nu kommer du med bortförklaringar! Hur vågar du komma hit och låtsas som ingenting? Ut härifrån! UT!"

Hon slet åt sig boken från bänken, fortfarande ilsket fräsande. Clara backade hastigt undan, och tillsammans skyndade vi alla tre ut ur biblioteket. Väl utanför pustade vi lättat ut. Vi stod tysta en stund innan Mark suckade och sa det vi alla nog tänkte.

"Hur ska vi nu lyckas få tag på sidan?"

Jättebra! Nu är bara frågan hur jag ska fortsätta imorgon...