Men jag älskar ju dig! (L/J) (SV)

mer!

hihi

Haha

Nu fattar jag varför han inte gillade Jamie

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer!!!!!

Hoppade James upp från soffan när Lily var i hans knä? Vad hände med Lily då, ramlade hon ner på golvet och bröt benet? xD Förlåt, men jag är olidligt flummig just nu x)

haha aa kom på det sen när jag hade lagt upp det XD hon... han puttade bort henne eller nåt

Då ramlar hon ju ändå ner xD

mer?

Åh, du skriver helt underbart ♥ När kommer det mer?

Långt kapitel till alla er underbara Harry Potter fans
Kapitel 24

(Lily)
Hur lycklig kan man bli? Den frågan hade Lily frågat sig själv oräkneligt antal gånger under de senaste veckorna. Hon och James var ihop vilket gjort henne till en av marodörerna. Hon hade inte lika mycket tid till Katie och Alice men de hade ju Frank och Nathan så hon kände sig inte särskilt skyldig. Allt var perfekt. Var! Var i perfekt (verbformen)… Idag i försvar mot svartkonster hade Lily inte satt sig på sin vanliga plats bredvid Katie, istället hade hon satt sig bredvid James. Hyde hade babblat på om sina älskade vampyrer och James och Lily hade mest suttit och pratat men efter ett tag hade han kysst henne. Inte änns en riktig kyss! En puss på munnen! Detta hade snabbt startat ett mummel i hela klassrummet, Hyde hade trott att han äntligen fått elevernas uppmärksamhet men när Lily tänkte efter, hon och James hade inte visat sig som par särskilt mycket. De satt tillsammans vid måltiderna, gick tillsammans i korridorerna men inte mer än innan julen, om de kysstes gjorde de det i uppehållsrummet, eller i någon tyst korridor! Slytherinarna visste inget! Om slytherinarna inte visste, visste inte… Severus! Lily hade vänt sig om för att se hur han reagerat, hans ex bästis kysste hans värsta fiende, men för sent. Han hade redan rest sig upp och sprungit ut ur klassrummet med ursäkten ”Jag mår illa” till Hyde. Lily hade velat springa efter honom, hon glömde alltid X-et i ex bästis.

(James)
Lily hade varit nedstämd hela dagen. Ända sedan deras lektion i försvar mot svartkonster. Han hade gång på gång frågat vad som var fel, han visste att Snape var ett känsligt ämne för Lily men han ville veta vad han kunde göra för att få henne att må bättre. ”Inget James, det… det kommer gå över.” var hennes svar. Nu hade hon gått upp med hängande huvud till sin sovsal tillsammans med Alice. James kunde bara hoppas att Alice kunde få lite vett i skallen på Lily. James hade blivit mer och mer irriterad, hans tjej grät över att hon gjort James ärkefiende ledsen genom att hon kysste James. Hur gick det ihop? Visst de hade varit bästa vänner. Varit! Varit i perfekt!
”Hon kommer över det!” sa Sirius och ställde sig framför James. ”Hon måste bara… vara lite för sig själv.”
”Med Alice?” frågade James surt och la ansiktet i händerna.
”En sak inte änns marodörerna kommer förstå är hur tjejer fungerar Tagghorn! Eller om tjejerna får välja Jamie…” Sirius log lite åt sin väns frustration.
”Haha, jätte kul Tramptass!” sa James och tittade upp på honom.
”Jag har världens bästa idé! Om Lily nu ska bli glad girl style, så borde du få bli glad grabb style.” sa Sirius och log sitt bus leende.
”Vad?” frågade James, glad över att få något annat på tankarna.
”Vi har nästan inte spelat Slytherinarna något spratt sedan den där fest kvällen, så vi kanske kan ha premiär för den där boken du fick i julklapp?”
”Jag fixar boken, du Slingersvans och Måntand!” sa James och började gå mot sovsalen.
”Låter som en plan! Du Tagghorn…” sa Sirius när James var framme vid trappan.
”Aa?” sa James och gav Sirius en förvirrad blick.
”Skönt att ha dig tillbaka” sedan försvann Sirius in i mängden av mätta femte års elever som kom från middagen. James fortsatte gå för att hämta boken. Hade han verkligen ändrats så mycket? Ja, de hade ju inte spelat skolan något spratt sedan den kvällen han och Lily flög och det var ju… över 3 månader. Skärp dig nu James! Tänkte han, du har tjejen, förlora inte buset nu!

(Lily)
”Tack Alice” sa hon efter att Alice suttit i sovsalen och pratat med henne i över två timmar. ”Jag vet att du måste tycka att jag är knäpp som gråter över en slytherin men… Han är inte som de andra! Han är snäll! Eller var…”
”Jag vet Lily!” svarade Alice och gav henne en kram. ”Vill du gå ner till James?”
”Inte säker, han är nog rätt så sur, jag menar, han hatar ju Severus! Aja, bättre nu än senare antar jag” suckade hon och de gick ner till uppehållsrummet. ”Var är de?” frågade hon sig själv när de hade tittat runt i hela uppehållsrummet.
”Vi borde kolla deras sovsal!” sa Alice, redan på väg uppför trappan.
”James!” sa Lily högt samtidigt som hon öppnade dörren till sjundeårselevernas sovsal. ”Men… Hej Remus! Var är James?” Remus låg på sin säng och läste en bok.
”Jag vet inte och om du får reda på det berätta inte för mig! Ju mindre jag vet desto bättre!”
”Har ni bråkat?” frågade Lily bekymrat.
”Nej, han och Sirius kom på något bus och jag är redan i tillräkligt mycket trubbel för att vara prefekt!”
”Oh nej!” pep Lily och vände sig mot Alice. ”Tänk om han har gått efter Severus?”
”Han skulle inte… Skulle han?” frågade Alice oroligt. James brukade spela Snape spratt, men nu var han arg på Snape och vem visst vad James då kunde göra mot honom? De sprang ner till fängelsehålorna, där de mycket riktigt hittade Sirius, James och Peter i en hetsig diskussion med ett par slytherin elever, däribland Severus…
(James)
POFF! Rökbomben var perfekt placerad i slytherinarnas sjunde års killars sovsal. Sirius och James hade hittat ett nytt recept på en rökbomb som lämnade en stank av ruttet ägg efter sig. Sen hade James och Sirius under manteln smugit in i Slytherins uppehållsrum (de gick in samtidigt som en grupp förstaårselever)och upp i killarnas sovsal. Sedan hade de smugit ut till den väntande Peter som stod utanför, sen var det bara att vänta på att de skulle komma ut.
”Håll dig undan från henne” sa James i normalt tonläge så fort Snape kom ut hostande från uppehållsrummet.
”Vem?” frågade Snape argt och staplade fram för att låta sina kamrater komma ut.
”Lily! För dig, Evans!” sa han och lutade sig hotfullt närmare Snape men lutade sig snabbt tillbaka på grund av stanken. Den här planen var inte planerad till 100%...
”Jag gör det” sa han och log skadeglatt mot James ”men jag kan inte lova något för henne. Vissa tjejer tycks bara bli… dragna till mig!”
”Ja, doften är det då inte…” sa Sirius och rynkade demonstrativt på näsan.
”Käften Black!” snäste Rodolfus Lestrange till Sirius.
”Annars?” frågade Sirius utmanande.
”Vill du verkligen veta?” frågade Lestrange och försökte se hotfull ut.
”James!” James vred på huvudet.
”Lily?” sa han frågande. Helskotta, var inte hon på sitt rum?
”Lägg av nu! Kom!” sa hon och tog tag i hans hand.
”Ojojoj! Blir du redan omkring bossad av tjejen! Fast det är klart… Om de är vana vid att kontrollera sin man…” började Lestrange och log ett försmädligt leende.
”Käften! Och Snape…” började James men blev avbruten av en knytnäve rakt på näsan av Lestrange.
”Hey!” sa Sirius och slog till Lestrange i magen.
”SLUTA!” skrek Lily förtvivlat. ”James, Sirius ta med er Peter till uppehållsrummet. Jag behöver prata med Severus!” sa hon och tittade på Snape med hat i ögonen.
”Lily…” började James.
”Gå vi pratar sen! Men gå till madame Pomfrey först!” hon log mot honom. Skulle han lämna henne? Smärtan att veta att hon skulle befinna sig ensam med Snape var obeskrivlig. Lily verkade se smärtan i James ögon.
”Gå James! Jag klarar mig. Annars skriker jag.” Hon tryckte hans hand en sista gång innan hon tog tag i Severus arm och drog bort honom till en mindre befolkad korridor.
”Nästa gång…” sa Lestrange och gick tillbaka in i uppehållsrummet.

(Severus)
”Vad hanlade det där om?” frågade Lily argt så fort de andra var utom hörhåll.
”Han sa åt mig att hålla mig undan från dig, men då sa jag att…” började Severus och tittade ner i marken.
”Sev…erus! Vad?” sa Lily och kom på att hon inte använde det smeknamnet till honom längre.
”Jag sa att du kanske inte ville hålla dig undan från mig…” han tittade upp på henne. Rakt i ögonen.’
”Sev…” började Lily utan att bry sig om att hon inte tilltalade honom som hon borde.
”Jag vet Lily! Men inte han tydligen… Och jag bara… Du vet att jag ångrar mig och när jag såg honom… kyssa dig! Jag kan inte bara sitta där! Dumpa honom Lily!”
”Du kan inte bestämma över mig! Den rätten förlorade du för många år sedan Sev! Och James har till skillnad från dig, alltid varit snäll mot mig! Jag älska honom! Och om du verkligen är min vän borde du vara glad och inte ställa till med en scen genom att springa ut ur rummet varje gång han kysser mig!” Severus försökte avbryta henne men Lily gav honom en om möjligt ännu argare blick än innan och fortsatte. ”Låt mig vara Sev! Vi är inte vänner längre, minns du? Det såg du till för två år sen, så låt mig bara var lycklig!” Lily stormade upp för trappan till stora hallen där tårarna började rinna. Hon sprang upp till sin sovsal, förbi den väntande James och de oroliga Katie och Alice som för en gång skull lät Lily vara ensam.
(Snape)
”Men jag älskar ju dig!” viskade han efter henne. Nu hade hon krossat hans hjärta yttligare en gång, och allt var Potters fel! Han gick in i uppehållsrummet med hängande huvud. Egentligen hade han velat fortsätta till sovsalen, men den stank nog fortfarande. Han ville inte träffa dem andra, men vad hade han för val? Han skulle i alla fall slippa prata med dem! Tänkte han och satte på sig sina hörlurar och lyssnade på låten hello av Lionel Richie resten av kvällen och låtsades inte höra de andras frågor om vad Lily sagt. Lily, hans Lily.




http://www.youtube.com/watch?v=Y8_RQEKGN8o låten Severus lyssnar på! Glee versionen e bättre än orginalet