Kär?

Kapitel 12
Rose tittade på Lukas och bort mot Rita.
”Det gör inget. Det viktigaste är att du mår bra”, sa Lukas lugnade.
Pratet och klingandet från porslin började höras igen.
Lukas och Rose fortsatte bort till elevhemmsbordet och satte sig ner på sina platser igen.
Efter en lång stund och petande i maten gick det långsamt upp för trapporna till uppehållsrummet.
Rose stannade till och vände sig mot sten väggen.
”Vad är det?” Frågade Lukas oroligt.
”Peevs”, sa Rose.
”Är han på väg hit”
”Ja, spring!”
Dom började springa mot uppehållsrummet.
När dom var framme vid den tjocka damen sa Rose andfått:
”Fortuna mejder!”
Den tjocka damen gjorde en gäst med handen och porträttet gick upp.
Rose tittade på Lukas och gick bort till fåtöljerna framför brasan och satte sig.
”Vi kom undan”, andades Lukas.
”Ja”, sa Rose.
”Jag går och lägger mig.”
”Gör det du.”, sa Lukas.
Hon gick upp till sovsalen och gled i pyjamasen och kurade ihop sig under täcket och somnade.


Lukas perspektiv
Jag tittade ut genom fönstret och tänkte på Rose.
Hon hade blivit fångad hotad att dö! Men ändå hade hon kommit undan!
Hon var jätte duktig på allt!
Jag gick upp till sovsalen och satte på mig pyjamasen och sjönk ihop på sängen.
Jag kurade ihop mig till en liten boll och somnade.


På morgonen gick Rose upp och satte på sig klädanden och gick ner till uppehållsrummet.
Lukas stod och väntade på henne och dom gick ner till stora salen.
Rose satte sig ner och tog för sig av de stekta äggen.
Lukas satte sig bredvid Rose och tog ett bröd.
”Vad har vi för lektioner i dag då?” Frågade Lukas.
Rose drog upp schemat ur fickan och läste:
”V börjar med förvandlingskonst sen har vi örtlära.”
”Okej”
Lektionerna rullade långsamt förbi när örtlära äntligen var slut gick Rose och Lukas inn i stora salen och satte sig vid boret.

Efter maten gick de upp till sovsalarna och sa god natt.
Rose kurade ihop sig på täcket och somnade med klädnaden på.

Jättebra! Längtar till nästa kapitel!

Bra

Jättebra!

Kapitel 13
Rose satt i uppehållsrummet och läste i Hogwarts historia.
Lukas ställde sig bredvid Rose och sa:
”Jag har straffkomedering med professor Smitch i fängelsehålorna.”
”Okej vi ses sen i stora salen då.”, sa Rose.
”Ja”, svarade Lukas.
Han gick bort till porträttet och det öppnade sig.

Jag kommer skriva resten ut av kapitlet i Lukas perspektiv jag hopas att det är okej.

Lukas perspektiv:
Jag skyndade ner för trappan ner till fängelsehålorna och knackade på professor Smitch dörr.
”Kom in”, sa han.
Jag gled långsamt in genom dörren.
”Nå, du kom”, sa han stilla.
”Ja”, sa jag och pressade ihop läpparna.
”Du ska få skriva några ord åt mig…”
”Vilka ord?”
”Du ska skriva `jag får aldrig mer stjäla veriatserium mer´ 300 gånger”
Han sköt fram fjäderpenna, bleck och pergament mot mig.
Jag tog i mot det och började skriva.
Efter en timme sa han:
”Hur många har du skrivit?”
”298”, sa jag kort.
Jag skrev det två gånger till och äntligen sa jag:
”300”
”Nu kan du gå”, sa han kort.
Jag gick med snabba steg ut i korridoren och började gå mot stora salen.
När jag såg den vita marmor trappan kände jag lukten av kött.
Jag började springa mot trappan men jag snubblade och föll.
Jag vände på mig för att resa mig upp då såg jag en hand, en vit hand sträckte sig mot mig och grep tag om min mun.
Jag kände hur handen drog in mig i ett mörkt rum.
”Lumos”, mumlade någon.
Då såg jag vem handen hörde till den hörde till Rita…

Spännande

Oj, en cliffhanger! Gah, Aj nääds more!
Och bra skrivet, förstås!

Sen måste jag bara säga det här; Jag fullkomligt ÄLSKAR uttrycket "pressa ihop läpparna"...♥

Kapitel 14
Rose perspektiv i jagform.
Jag gick ner till stora salen med några andra Gryffindorare och satte mig i ena kanten av elevhemsbordet. Jag väntade på Lukas. När jag hade lyckades stoppa i mig köttet och potatisen tog jag min väska och började springa jag sprang ner till fängelsehålorna och började rycka upp alla dörrar.
"Lukas, Lukas!", skrek jag.
Jag fortsatte att springa längst korridorerna och rycka upp dörrarna.
"Lukas snälla svara!" Skrek jag.
Jag fortsatte vilt att rycka upp dörr efter dörr.
Jag kom fram till en tjock dörr och rykte till med all min kraft men den öppnade sig inte.
Jag drog fram min trollstav och sa:
"Alohomara!"
Det klickade till och jag öppnade dörren.
Tomt. Rummet var helt tomt.
Jag gick ut igen och började att springa.


Tillslut närmade jag mig korridoren som ledde till den vita marmortrappan.

Jag rykte upp dörrarna i korridoren och när jag stod framför den sista dörren kom jag å tänka på uppehållsrummet. Jag fiskade fram trollstaven ur väskan och ritade ett litet kors för att markera dörren.

Jag sprang upp för trappan när jag var uppe för trappan började jag att springa genom korridorerna och trapporna upp till uppehållsrummet.
"Fortuna mejder!", skrek jag.
Porträttet gick upp.
Jag rusade in i uppehållsrummet.
Jag sökte igenom hela rummet.
"Vad är det?" Sa James.
"Lukas han är borta", sa jag.
"Vi kan kolla i sovsalen", sa han och reste sig.
"Ja", sa jag.
"Vänta här så kollar jag."
"Jag satte mig ner i fåtöljen och James sprang upp för trappan.

Jag såg hur han kom ner springande för
trappan.

"Nej han var inte där", sa han.
"Okej tack", sa jag.
Jag vände mig mot porträttet och gick ut igen.
Jag sprang ner för all trappor ner till dörren. Jag ryckte till i dörren. Inget hände.
Jag fiskade fram trollstaven ur väskan och sa:
"Alohomara"
Dörren klickade till.
Jag drog till dörren och gick in.

Det här är riktigt spännande! Spänningen är olidlig! *talar som en sån där kommentator på en viktig fotbollsmatch*

Och två kapitel på en dag, nej, två BRA kapitel på en dag! Tack för det ♥

Wow!!! Du är bäst!!!!