Från helvetet och tillbaka
Forum > Kreativitet > Från helvetet och tillbaka
Användare | Inlägg |
---|---|
Matilda weasley
Elev |
Du beskriver verkligen känslor superbra! Man ska inte tvingas till något man inte vill göra. superbra skrivet!
Jag är jag, det är inte du :P 31 jan, 2014 22:53 |
Borttagen
|
What? Extremt idiotiska lärare du har, hälsa dem de. Asså allvarligt, säg 'min coola och vackra och underbara ( ) kompis hälsar att nir väldigt idiotiska allihop.'
Om du inte vill göra något - don't do it. Om det är extremt viktigt och typ gäller livet eller så så kanske det vore bra att göra vad det nu är ändå,men annars: gör det inte. Idag jagade min mormor mig runt hela lägenheten. - Prova min hårsprej! Bad hon. - Vill inte! Svarade jag. - Men du måste prova! - Vill ju inte! *jagar mig runt lägenheten* Och så säger hon plötsligt: - Okej jag ger upp. Jag går och bajsar nu. Sen vill jag ha en kram, för du hälsade inte på mig när du kom hem! Guess what? När hon 'kramar mig' visar det sig att hon gömt hårsprayen bakom ryggen och sprutar den för fullt i mitt hår. Alltså fattar nån hur respektlöst det är? Så jag tog på mig ytterkläder och ba - Jag kommer tillbaka när du lär dig innebörden av JAG VILL INTE!!! Och sen så gick jag. Runt hela frösunde gick jag,faktiskt. En timme senare ringde min syrra och sa att mormor ville att jag skulle komma hem. - Ring mig när mamma kommer hem. Då kan jag komma! Svarade jag och la på. Snart ringde det igen. Mormor denna gång. - Mamma är hemma nu, kom! Sa hon. Jag trodde henne inte alls. - Låt mig prata med mamma då! Sa jag. - Du kan prata med henne hemma, kom nu! - Nej! Jag vill prata med henne nu,via telefon mormor! - Sluta tjafsa emot,kom hem nu med detsamma! Skrek mormor. Jag ringde mamma. Hon varinte alls hemma. Jag hade ju aldrig trott det egentligen, men bara för att försäkra sig. - Jag är hemma om tio minuter! Sa hon. Jag väntade i femton minuter innan jag begav mig hemåt igen. Det här är ett lite sämre exempel på hur folk omkring en tar hänsyn till ens tankar och viljor. No respect at all. Det gör mig så himla arg! Fast nu så typ spammar jag den här tråden vilket jag inte borde så....Tack för mig ._. 31 jan, 2014 23:36 |
Borttagen
|
OMG, två kapitel! Det var jag inte alls beredd på Men som vanligt var det suveränt, fortsätt skriva så kommer du bli något stort! ♥
1 feb, 2014 06:15 |
LIA15
Elev |
Det här är nog den bästa mugglisnovellen jag någonsin läst! Man kan känna igen sig i din situation, man får lättare att acceptera andra som t.ex inte vågar prata inför klassen, och massa andra bra grejer! Och dessutom så älskar jag som sagt dina liknelser. Snälla skriv lite mer nu.
♥ 1 feb, 2014 09:28 |
PPP
Elev |
1 feb, 2014 11:00 |
lumos1
Elev |
Två kapitel på raken? Woho ♥
Jag har redan haft det muntliga NP, eftersom att det typ inte var fast datum på det. Min lärare var faktiskt väldigt snäll och satte oss i smågrupper med personer som hon trodde att vi skulle känna oss lugna med. Hoppas att din lärare också kommer göra så! : ) Jag hatar när folk bara klagar på en. T.ex klagar alltid mina föräldrar på hur jag aldrig hjälper till hemma, hur jag stänger in mig på mitt rum, hur min syster är trevligare och hjälpsammare osv. Jag är liksom mycket hellre själv än med dem pga att de klagar på mig hela tiden, usch. Mer! ♥ ;; 1 feb, 2014 15:24 |
Borttagen
|
fy, du beskriver känslorna så bra att jag själv börjar må dåligt...
1 feb, 2014 17:26 |
potterflicka
Elev |
Ska svara på era kommentarer imorgon, hinner inte riktigt nu, MELLO BÖRJAR JU SNART / hatar mello egentligen, haha.
♥ Kapitel 24 ♥ ( Var det klädseln han bar, eller var han för glad? ) Men så hände det något... kanske var det så det var, och vet du vad? Det kunde varit jag. Jag tänker berätta en historia om en kille som inte hade någonstans att bo. Han var trots det en glad kille, men en kväll gick allting fel. Han fick för sig att tvätta sin tröja i strömmen, om på namnet hör man att det var strömt. Dessvärre tappade han tröjan. I desperation hoppade han i vattnet efter sig tröja, men han kom aldrig upp till ytan igen. Han drunknade. Det var mina föräldrars goda vän som drunknade den dagen. Idag har jag blivit känslosam när det gäller folk som dött - det kan vara mord, vållande till annans död, olyckshändelser, precis vad som helst. Det finns inte en jävel som bryr sig om att folk dör, varenda minut. Just nu blir någon våldtagen, just nu blir någon slagen, just nu dör någon. Vad kan man göra för att förhindra dödsfall när man kan? Var där för folk, visa att du bryr dig, var rädd om folk och lämna dem inte ensamma. Och när folk väl dör, säg inte att du bryr dig när du inte gör det, och säg inte att du inte bryr sig för det borde du. Idag så såg en person mig i ögonen ( jag behöver inte säga vem ) och sa ' jag bryr mig inte ' när jag berättade om ett dödsfall. Men skänk dem en tanke, för en gångs skull. För vet du vad? Det kunde varit du som hoppade efter din tröja och dog. ( Ett mycket flummigt kapitel, ursäkta ) 1 feb, 2014 19:56 |
PPP
Elev |
1 feb, 2014 19:59 |
Borttagen
|
oh. that feeling när mar inser att man inte är ensam om att ogilla melodifestivalen :')
Superbra cooling-spoling^^ Inte för att du är en spoling, det rimmar ju så...ja..mm....... .________________. 1 feb, 2014 20:15 |
Du får inte svara på den här tråden.