Exchange [SV]

Hihi, vad sött (8

Deras shipnamn blir nog svårt. xD Men jag shippar Cory och Zam, hehe. 8D Zory!

LOL! Ja, deras ship-namn blir väldigt svårt xD LIksom antingen Zam eller Sam. Kanske... Zamantha? xD

Aw, jag blir helt rörd av att ni diskuterar det där. 83 Om jag skulle behöva välja ett ship-namn till Zam och Samantha så tycker jag att Zamsam låter gulligt. xD
***

Anyway.. Tack så jätte- jätte- jättemycket för att ni kommenterar så flitigt efter varje inlägg. Ni vet redan om att det betyder mycket för mig, men jag säger det ändå; det betyder mycket för mig!
(Och ja, jag är på lite flumhumör idag...)

Jag är inte fullt så erfaren i hur det ser ut i och utanför Ravenclaws uppehållsrum, så ni får ha överseende med mina misstag. ^^
P.S. Jag har klämt in lite beskrivningar på Bulatov och hans vän i den här delen. Hoppas att det inte blir överdrivet..
***

Kapitel 2.7

Efter det var det betydligt svårare att koncentrera sig. Zam fick knappt ner något mer på pappret och tillsist stod fjäderpennan i bläckstället; orörd. Gång på gång läste Zam igenom det han skrivit, visste att det krävdes mycket mer, men orkade helt enkelt inte med att plugga mer. Hans tankar hade fastnat på festen och han ville gå dit istället för att stanna i biblioteket. Klockan var långt ifrån sju ännu, men tiden gick fort och snart skulle han behöva gå.

Tillslut valde Zam ändå att samla ihop böckerna, memorera deras namn och sedan ställa tillbaka dem i bokhyllorna. Sedan satte han sig ner för att vänta på Cory. Han vågade inte lämna honom ensam; Han kanske inte skulle hitta tillbaka igen.

-
Det tog minst en halvtimme innan pojken längre bort vid bordet började plocka ihop sina saker. Han rullade lugnt och uttryckslöst ihop pergamentet och placerade tillbaka boken på sin rätta plats. Zam iakttog honom under tiden, såg till att inget gick fel, även ifall det knappast fanns något som kunde gå fel.

När pojken började gå bort mot utgången mötte Zam upp honom och gick vid hans sida. Han ville att Cory skulle känna sig säker med honom, även ifall han inte var expert på att hantera sådana här situationer.

De gick upp till Ravenclawtornet under tystnad. Örnen av sten blinkade till när de närmade sig och flaxade lätt med vingarna. Den kände antagligen igen de båda pojkarna och såg villig ut att släppa in dem till och med utan lösenord.

Förr hade örnen krävt att man skulle svara på en gåta innan man fick komma in, men efter det att en bunt elever inte kunnat svaret och hade behövt sova på det kalla stengolvet hela natten hade det ändrats.

Det var nära att Zam tänkte säga "bärnstensnougat", men hindrade sig i sista stund. Han blandade lätt ihop de olika lösenorden och ibland kom han inte ihåg Ravenclaws överhuvudtaget. Ibland svävade hans tankar alldeles för långt upp i taket och oftast var det andra som sa det och släppte in hela gruppen. Lösenordet för att få komma in i Ravenclaw var "Nicolas Flamel", men Zam hann inte säga det. Cory hade gått fram till örnen och lagt en hand på dess näbb. Denne hade i sin tur lugnat ner sig, stelnat till och så hade dörren öppnats för dem.

Zam blinkade till. Det var alltså så Cory tog sig in i uppehållsrummet utan att behöva tala. Utan att säga emot eller ens kommentera det smet han efter pojken in.

-
Zam lämnade snabbt sina saker i sovsalen vid sin säng och gick sedan för att hitta Richard. Klockan var kvart över sex och han hade varit på tillräckligt många fester för att veta att man gärna anlände lite tidigare på Hogwarts. Han ville inte vara bland de första, men han hade inget emot att komma lite tidigare.

Richard satt vid ett bord och spelade trollkarlsschack med Bulatovs vän Henri Roerich; en pojke med ett hjärtformat huvud och spretande, ljusbrunt hår. Bulatov, med sitt kortare, mörka hår, satt på en stol bredvid. Roerich verkade vara väldigt skicklig. Richard såg nästintill slagen ut. Det var inte många spelare kvar på brädet och det såg ut att vara hans drag. Han bet på tumnageln där han satt halvt lutandes över spelet och synade sina möjligheter.

"Hur går det här då?" frågade Zam och slog sig ner på stolen bredvid Richard.

"Henri var stormästare i schack på Durmstrang", berättade Bulatov. Hans bruna ögon log. "Två år i rad."

Richard fnös lite.

"Det berättade de inte för mig innan de satte mig i det här spelet", sa han med tydlig koncentration.

Trots det att stämman inte låtit så vänlig så gav Roerich ifrån sig ett kort skratt.

"Du frågade inte", sa han. Han hade betydligt renare engelska till skillnad från Bulatov, men trots det att båda bodde utomlands pratade de flytande och bra.

Zam vände sig mot Bulatov igen.

"Vad gjorde du med bönorna?" frågade han av ren nyfikenhet.

Bulatov kliade sig lite i nacken. En sned min prydde hans ovala ansiktsform.

"De är instängda i min koffert", sa han. "Jag vet inte vad jag ska göra med dem."

Zam log.

"Du kan nog gå tillbaka med dem till växthuset någon gång", sa han.

Just då hördes ett lätt krasande då en av Roerichs springare krossade Richards kung i bitar. Richard muttrade något om revansch, men innan han hunnit yttra något högt drog Zam med sig pojken bort från bordet.

"Ska vi gå?" frågade han och slängde en kort blick mot klockan. Det hade inte ens gått fem minuter.

Richard gjorde detsamma och rynkade lite på ögonbrynen.

"Redan?" frågade han lite släpigt och slängde ännu en blick bort mot de två Durmstrangkillarna och schackbrädet.

"Vi kan hitta på något annat under tiden", sa Zam. "Vi kan sticka över till Gryffindor."

Richard rynkade lite på näsan.

"Nä, helst inte."

Zam tittade lite på honom, försökte förstå vad Richard kunde tänkas ogilla med den idén. Borde det inte vara en rolig möjlighet för honom att få besöka ett annat elevhem som omväxling? Om någon skulle bjuda med Zam till Hufflepuff eller Slytherin så skulle han ha sagt ja direkt.

"Kan jag bara få spela ett parti till?" frågade Richard efter en kort stunds tystnad. "Sen sticker vi direkt till festen."

Zam fick fram en sammanbiten min på läpparna, men gav efter för Richards vilja.

"Okej", sa han kort.

Han kunde nästan se lättnaden i Richards ansikte.

Hahahahaha xD
Jättebra!

Super!

Haha! Sjukt bra, Richard verkar gilla schack.
Lika bra som alltid! ♥

Richard verkar vara en dålig förlorare, hehe.

Awh, Zamsam. Gulligt. ♥

Superbra kapitel! Och ja, Zamsam låter så sött ♥ x)

Undrar vad det är med Gryffindor... c:

Jätte bra ^^