JAG ÄR ARG-tråden

^ En kompis till mig sa att något inte var rättvisst, och då börjar han att fråga:
"Hur många här längtar till jul?"
*Alla räcker upp handen*
"Hur många vet att ni kommer sitta och mysa med eran familj och kolla på Kalle Anka?"
*Alla räcker upp handen*
Sedan börjar han prata, ungefär i denna stilen;
"Ungefär bara en mil härifrån finns det en stort grått hus och på femte våningen sitter några barn, helt flintsaklliga, helt, och kollar ner på marken. Och ser frosten, och dem tittar i sin almenacka och ser att det är Oktober och att det snart är jul" HAn säger det här långsamt och roligt.
"MEn vet ni vad skillnaden mellan dem barnen och er är?", han låter oss inte svara. "Dem vet om att dem kommer att ha avlidit innan dess. Dem vet om att dem inte kommer få några julkappar, eller sitta vid Kalle Anka, eller vara med sin familj"
OCh så gick det. Och jag bryter i hop.

Luna 1 Men gud vad hemskt! Han kanske känner någon med canser, och han kanske var ledsen över det?
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... jag tycker bara att det var sorgligt..

Jag förstår att du bryter ihop... Skulle kanske också gjort det...

är arg på min kompis som tänker dra ut på krogen istället för att vara med mig

Han har varit typ vakt och sådant, han har typ berättat dem häftigaste historierna, och plötsligt säger han det, och jag blir märkt för livet, jag grät seriöst i femton minuter, kunde inte sluta känna mig så en hemsk bortskämd snorunge.

Luna 1 Hemskt.. och han säger det till er, som går i femman liksom..

min syster lånade min ridjacka,för hon hade tappat bort sin,och sen nu när jag skulle rida så var min ridhandskar borta som jag hade laggt i mina fickor på jackan,sen frågade jag henne om hon viste var dom var,men det gjorde hon inte
så jag fick rida ut,utan handskar och det var jätt kallt

Jag är arg.
Man blir hembjuden till en kompis tillsammans med några andra. Vi har ganska trevligt faktiskt. Men så kommer det sig så, att några väljer att gå hem. Och då blir det en väldans fart. För nu vill värdinnan ha hjälp med städningen. Alla hjälps åt att bära ut enormt mycket disk i köket. Och till en början försöker folk lite lamt hjälpa till. men en efter en sticker dem, och vips så är man ensam. Inte ens lite sällskap får man. Man går ut till e andra och får sig då en utskällning för att man inte hjälper till. Jamen tack då. Ska jag stå här och göra allt skitjobbet. Någon kastar en tårta på en annan, Folket ojar sig över att de måste torka upp och blir sura för att man inte vill hjälpa till. Varför är det alltid jag som ska göra allting åt alla? Fick kommentaren, du kommer bli en jättebra mamma. Jag bara mpfh, verkligen som om det skulle vara min prioritet nu.

Jag blir så j***a arg alla inte riktigt alla men dom flästa i min klass är arga på vår lärare, dom skriker i klass rummet och babblar Heeeela tiden om koleltiv bestrafning. Jag blev så galen att jag sprang ut ur klassrummet och grät, för jag har också lite problem hemma, men inget nämnvärt

Jag är så himla sur på min stora syster. Så fort hon får tillfälle håller hon på å trycker ner mig, för att visa att hon är bättre än mig.