Rollspel, från olika världar

"Jag har inte riktigt bestämt mig än."erkände Dumbledore och började gå, Robin kom snabbt upp bredvid honom. "Egentligen så borde det vara Harrys uppgift, men jag vet inte om han klarar av det."
"Så varför tog du hit oss från första början?"frågade Robin.
"Han kommer att behöva hjälp att slippa ifrån Voldemort då han får en hel kropp och så behöver jag er hjälp för att få reda på mer."svarade Dumbledore.
"Borde inte du tala om det här med Jezebel och Cassian?"frågade Robin.
"Nej, de har gått sin egen väg."svarade Dumbledore med en matt suck.
"Finns det någon mer än Delilha som är under Voldemort makt, jag menar som har något med oss att göra?"frågade Robin.
"Kanske det Robin, kanske det."svarade Dumbledore, sedan var han försvunnen.

Jezebel öppnade dörren och Oscar såg på dem
"Men vad trevligt" sa han och välkomnade dem och Jezebel såg på personerna som var här inne
"Du kanske vill få dem att lämna rummet" sa Jezebel och slängde sig på soffan
"Vadå då?" sa Oscar lite förvånat
"Ja de kan ju få höra det men det är din vilja" sa Jezebel och Oscar nickade och skickade ut de andra och såg på dem
"Nu vill jag veta, varför du samarbetar med Voldemort?" sa Jezebel kallt

Robin tittade sig över axeln, men där fanns ingen. Han hade varit hundra procent säker på att han hade hört fotsteg. Men förmodligen hade han hört fel.
Robin började grubbla över vad han hade sagt, kanske någon annan hade kommit tillbaka från deras tid, Voldemort visste alltså att de fyra fanns här och vad deras uppgift var. Robin suckade och började gå längs gatorna. Om Delilha var under Voldemorts makt så betydde det kanske att sheriffen hade hittat hit, kanske Voldemort hade tagit hit honom och någon från Peters värld för att försöka förvirra dem.
Men ifall sheriffen faktiskt var här, vart gömde han sig då?

Oscar stirrade på honom och stammade lite
"Hur visste du?" sa han förvånat
"kalla det kvallificerad gissning" sa Jezebel och stirrade på Oscar
"Men, de, jag..." sa Oscar
"Hur blev du kortmästare?" sa Cassian kallt
"Hur tog Voldeort över? och vad vill han ha?" sa Jezebel
"Han kom hit, och ja han smög sig in och ja han hotade och ja, du förstår säkert" sa Oscar
"Nej jag gör faktiskt inte det. du är Kortmästare och du ska inte lyda nån" sa Jezebel "och vad vill han ha?"
"Han vill ha dockorna och han vill ha andra expriment" sa Oscar försiktigt
"Dockorna kommer han aldrig kunna kontrollera och vad jag såg av anteckningarna kan ni inte heller kontrollera dem heller" sa Jezebel och reste sig upp "men ha så kul och hälsa Voldemort från oss" skrattade Jezebel
"Vackter" ropade Oscar en Jezebel öppnade en dörr i väggen och försvann med Cassian och vakterna försökte komma in och Jezebel och Cassian lämnade högkvarteret ochförsvann ut bland människorna på gatan

Robin stannade och klättrade snabbt upp i ett träd då flera personer kom ut springandes ur en hög byggnad, genast förstod han att det var mugglare som kom ut. Förmodligen så hade någon annan tagit över stället, Robin tittade upp mot den höga byggnaden och hann precis få en skymt av ett ansikte vid gardninerna vid ett av fönstren.
"Sheriffen?"viskade Robin till sig själv innan han hoppade ner från trädet och sprang över gatan mot byggnaden. Han försvann in bakom byggnaden och in i en gränd. Där bakom hittade han galler som var för ett fyrkantigt hål i väggen. Snabbt drog han fram sin dolk och började vicka ut gallret från öppningen i väggen. Han var tvungen att ta reda på vad han hade sett.

Jezebel såg på Cassian "Vad ska han med dockorna till?" sa han
"Jag vet inte, men han kanske ville ha folk som lyssnar på honom och inte känner smärta" sa Cassian
"Ja kanske, men jag tror inte det funkar, för som sagt funkar inte dockorna som de ska" sa Jezebel och log elakt och de gick in i en butik
"Vad sägs om att handla lite kläder" sa Jezebel och de gick in

Robin klättrade in genom hålet och fortsatte längs det enda tills han hade kommit högt upp i byggnaden, då kröp han ljudlöst fram till ett annat galler. Han var tvungen att sluta andas då han såg vad som fanns i det nästan tomma rummet.
Det fanns endast en möbel i rummet, en sliskig gammal fåtölj där det satt någon i. han kunde endast se ett kalt, blekt huvud sticka upp. Robin tittade längre utöver golvet, där fanns säkert över femton män som stod med huvor och masker för ansikten. Men den person han var mest intresserad av stod framför fåtöljen.
"Vad behöver du mig till?"ville sheriffen veta medan han tittade på de andra.
"Din vän Robin Hood är här", väste personen med en kall röst från fåtöljen, "han ger mig massvis med problem."
"Förvånar mig inte, han är alltid till problem."sade sheriffen och suckade.
"Vi måste fånga in honom."sade Voldemort och ställde sig upp. Robin kunde inte låta bli att rysa då han såg hur Voldemort såg ut, ännu värre då han fick reda på att Voldemort hade fått tillbaka sin fulla skepnad. Han var tvungen att varna Dumbledore!

Jezebel såg på kläderna
"Har folk verkligen sånna här kläder?" sa han till Cassian
"Tydliden" sa han och de suckade och gick in i en annan butik och hittade mer kläder som passade dem och köpte kläder som passade mer dem och Jezebel slängde på sig en höghatt och en svart rock och Cassian såg på honom och log
"Du blev riktigt snygg" sa han och köpte en svart rock och såg sen på Jezebel
"Det samma" sa han och de lämnade butiken och gick tillbaka till Grimmaldiplan

Robin lämnade byggnaden så snabbt som möjligt innan han sprang mot Grimmaldilpan 12, han lyckades till och med krocka ihop med jezebel och Cassian på vägen.
"Vad har ni på er?"började han innan hans tankar samlades igen. "Strunta i den saken förresten, det har hänt något stort!"
Han öppnade dörren till Grimmaldiplan 12 och drog in dem båda innan han stängde dörren. Sirius såg på Robin med frågande ögon då de hade kommit in.
"Varför så bråttom. Robin?"flinade Sirius.
"Voldemort är tillbaka i helform!"

Jezebel såg på Robin och himlade med ögonen, han gillade faktiskt sina kläder och vad Robin än sa så brydde han sig inte, han sprang själv runt i skogskläder. men han hann aldrig säga något innan Robin fortsatte prata
"Det kan inte vara sant" sa Sirius och såg på Jezebel och Cassian för att få stöd
"Vi visste att det skulle hända förr eller senare" sa Jezebel lugnt och gick mot köket
"Det här är värre än vad ni tror så sluta leka" sa Sirius och Jezebel tvärstannade och vände sig om
"Nu ska du lyssna noga på mig Sirius Black! jag leker inte men jag tänker inte oroa mig i onödan! det är som det är och vi kan inte göra annat än att acceptera det!" sa Jezebel vasst