Rollspel, från olika världar

De kom fram till Sirius hus och gick in (jag struntade i hela lösenords-grejen) och Marian började genast leta efter Robin
"så ni är tillbaka" sa Sirius och Jezebel mötte hans blick "jag ber om ursäkt. Jag borde inte ha skällt på er"
"ursäkten godkänns" sa Jezebel enkelt och visste att folk inte gillade dem och han tänkte inte tjata om det
"ni måste vara hungriga" sa Sirius och tog med dem till köket och serverade kött och potatis och Jezebel stirrade på tallriken
"jag har inte förgiftat maten" skrattade Sirius
"jag äter inte kött" sa han och Sirius slog sig för pannan
"borde tänkt på det, sorry" sa han ochtog bort köttet "Krake" ropade han och en ful figur kom in "fixa en vegitariakrätt" sa han bara och Krake muttrade något och ställde sig vid spisen och Marian kom in rusand
"Robin är inte här" sa hon oroligt
"sitt ner nu Marian innan jag söver dig. Han kommer tillbaka" sa Jezebel irriterat
"du skulle bara våga" sa hon irriterat
"ojo jag skulle väga" Jezebel och Marian satte sig surt ner

Robin lutade sig mot staketet, han visste fortfarande inte hur han skulle göra. han kunde väl inte bara traska in i huset? Eller? Han var tvungen att tala med Sirius om den saken, ensam, utan att de andra visste om det.
Nedlåtet och med endast en kort blick på huset börhade han gå tillbaka mot Grimmaldiplan 12, han undrade om Remus fortfarande var där, eller om han inte ens hade kommit än. Robin ställde sig i skuggorna på andra sidan om vägen. han var trött, men han ville inte för det gå tillbaka in och förklara varför han hade varit borta så väldigt länge.
Till sist gjorde han sig ändå tvungen och skyndade sig rakt över vägen innan han steg in i huset och fick direkt en hög irriterad röst framför sig.
"Var har du varit?"frågade Marian allvarligt.
"Vad är det med dig? Du brukar aldrig vara orolig då vi är i Nottingham, så varför nu?"frågade Robin och trängde sig förbi henne in i köket. Sirius satt och vägde stolen bakåt medan han talade med Jezebel och Cassian. Han hälsade snabbt.
"Stanna då jag talat med dig, Robin!"sade Marian då Robin satte sig ner bredvid Sirius och även han vägde stolen bakåt.
"Babbla på bara."sade han trött. Marian suckade och försvann ut genom dörren.

Jezebel såg på Robin
"du vet att hon kanske får nog en dag va?" sa han allvarligt till Robin och tog sen i mot maten och började äta av pastan och såsen. Han undrade vart Robin hade varit men orkade inte bry sig. Han undrade dock om han skulle besöka Oscar? Hade det varit innan han hade börjat gilla Cassian hade han inte tvekat för så hade hans liv inte haft nån mening men nu ville han inte dö. Han reste sig upp och Cassian följde efter ich de satte sig i vardagsrummet och såg in i brasan

Robin svarade inte då Jazebel talade med honom, i stället gick han och stängde dörren in till köket då de hade försvunnit. Sirius såg frågande på Robin då han sate sig ner.
"Vad är det nu då?"frågade han allvarligt.
"Är det Potters gamla hus som står i Godric's Hollow?"frågade Robin lågt. Sirius nickade.
"Varför undrar du?"frågade han.
"Jag tror att det finns något viktigt där inne."
"Förutom ruiner och damm?"frågade Sirius intresserat.
"Ja, eller jag vet inte."sade Robin allvarligt och lutade sig bakåt. "Var Remus här?"
"Han kommer i morgon i stället."berättade Sirius. "Om du ska in i Potters hus följer jag med."
"Nej, tänk om ministeriet tar dig!"
"Det gör de inte."lovade Sirius, "de har så mycket annat att tänka på just nu."
"Bra, vi talar mer senare."sade Robin och ställde sig upp. "Jag måste hitta Marian."
"Visst",sade Sirius och ställde sig upp.
Robin gick ut ur matsalen och började vandra upp för trapporna.

Jezebel la huvudet i Cassians knä och snurrade håret runt fingrarna och undrade om Voldemort samarbetar med Dalilha? Fast de brukade aldrig samarbeta med folk de inte kan kontrollera och de gillar inte att ge bort kontrollen till nån annan. Han undrade om han kunde lita på Oscar för i så fall kunde Delilhas medel vara användbara.
"du ser fundersam ut" sa Cassian
"jag undrar om man kan lita på Oscar? Sen undrar jag vad vi egentligen gör här?" sa han och Cassian visste inte vad han skulle svara och Jezebel slöt ögonen

Robin hittade Marian i samma rum som han hittat Sirius tidigare. hon stod och klappade vingfåle som tuggade i sig lite av maten.
"Vad gör du här?"frågade Marian och försökte låta arg, men hennes röst skar sig i mitten. Robin flinade och gick fram till henne.
"Du är arg."konstaterade han och hon såg menande på honom.
"Klart det, vad trodde du!"sade hon.
"Du är alltid arg."sade Robin och hon såg mördande på honom.
"Och du är alltid en idiot."sade hon och tänkte gå förbi honom men han stoppade henne.
"Okej, förlåt."sade Robin motvilligt och backade ett steg.
"Jag tror det är första gången du säger förlåt på det där sättet."sade Marian och log svagt.
"Kanske det."sade Robin och suckade. "Vänner igen?"
"Visst."sade Marian och ryckte på axlarna. "Men bara för att du sade förlåt."
"Det säger du."sade Robin och kysste henne snabbt innan han gick ut ur rummet.

Jezebel hörde någon komma in i rummet och öppnade ögonen och såg Sirius stå i dörröppningen
"ni ser fundersamma ut" sa Sirius
"jag funderar på om vi kan lita på Delilha" sa Jezebel och Sirius rynkade på näsan
"klart du inte kan" sa han men Jezebel såg på honom men sa inget
"vi är inte säkra, de var lite väl trevliga men man vet aldrig" sa Cassian och Jezebel nickade
"vi får väll helt enkelt se vad som händer" sa Jezebel enkelt

Robin gick sakta ner för trapporna och stannade till vid en dörr, det stod Sirius på den, såklart så var det ju Sirius barndomshem och Robin borde egentligen inte snoka runt då de var gäster i huset. Robin tänkte just lägga handen på handtaget då..
"Robin, vad gör du nu då?"suckade Marian och tog hans hand i sin då hon kom upp bredvid honom. Han harklade sig och tog bort handen.
"Inget."sade han snabbt och pekade neråt. "Vi kanske borde sova?"
"Du vill sova?"frågade Marian.
"Ja? Vad är det med det då?"flinade han.
"Inget."svarade Marian innan de började gå neråt igen. De hittade rummet som krake hade gjort i ordning för dem, Robin kastade sig ner på sängen och stängde ögonen. Han hann knappt tänka innan han somnade.

"ja men dra inte in de andra i något! De är bra personer" sa Sirius bestämt och Jezebel såg på honom
"oroa dig inte för det. Jag tänker ta reda på det själv" sa han och reste sig sen upp och drog upp Cassian på fötter "godnatt Sirius" sa han och de gick till sovrummet och kröp ner i sängen och Jezebel somnade trött

Robin vaknade med ett ryck, det var fortfarande mörk och Marian sov djupt i soffan i rummet. Tyst steg han upp och smög ut ur rummet, ner för trapporna och in i köket. Han tvärbromsade direkt då han såg att det satt fler än en person vid bordet.
Sirius spärrade upp ögonen och öppnade munnen för att säga något men stängde den sedan snabbt. Det satt två andra vid bordet, en av dem förmodade Robin att var Remus, den andra personen var en bred man med ett konstigt öga.
"Vem är du?"frågade mannen och ställde sig hotande upp.
"Moody det här är...öh.."Sirius såg på Robin efter hjälp.
"Jag är Sirius adoptivsson."sade Robin snabbt och lutade sig mot dörrkarmen. Remus gav Sirius en frågande blick.
"Sirius har en adoptivsson?"frågade Remus och Robin nickade.
"Han behövde hjälp, med handlandet och sådant."sade Robin.
"Du går inte på Hogwarts?"ville Moody veta med sin brummande röst.
"Inte längre."sade Robin trovärdigt och bad att de andra inte skulle vakna.