Rollspel, från olika världar

Jezebel himlade med ögonen "är vi de konstiga?" sa han trött och såg sig runt i huset. Han var van vid finare hus men det var inget dåligt hus.
"varför gömmer du dig här?" frågade Jezebel
"världen tror att jag dödade Harrys föräldrar, en hel gata med mugglare och att jag står på Voldemorts sida" sa han och såg på honom och skrattade "läser du aldrig?"
"klart jag läser men inte den här världens historia" sa han bara
"hur visste du att jag gömde mig här om du nu inte läser?" sa Sirius misstänksamt och Jezbel log lite mystiskt
"kalla det kvalificerad gissning" sa han bara och Cassian fick hålla sig för skratt. Och Jezebel gav honom en allvarlig blick och Cassian tystnade precis som förr.
"nå ska vi stanna här inne eller se oss om i London?" sa Jezebel

"Ni får göra hur ni tycker, men jag tänker vänta tills kvällen då jag går ut. Med tanke på hur jag går klädd, förresten så behöver gamle Sirius lite sällskap."konstaterade Robin.
"Gammal? Jag?"sade Sirius och flinade.
"Ja? Du är ju inte direkt liten precis!"
"Inte du heller, egentligen."sade Sirius retligt.
"Yngre än dig."sade Robin.
"Okej!"avbröt Marian dem. "Nu när ni två fått reda på att ni är tvillingar så kan väl vi gå vidare med något annat? Men jag håller faktiskt med Robin, vi borde vänta tills kvällen innan vi går ut."

Jezebel såg på Robin och Sirius, och de tyckte att han och Cassian var jobbiga när de höll på så.
"jag brukar vara ute om nätterna på Londons gator och det verkar vara en dålig ide att bryta den vanan" sa han roat
"ja varför göra något på de normala sättet" sa Cassian roat
"värst vad du var rolig idag då!" sa Jezebel och såg på honom med en irriterad blickmen sa inget.
"kommer ni från London?" sa Sirius
"ja, fast från en annan tid som sagt" sa Jezebel
"du påminner mig om någon. De gör ni båda" sa Sirius fundersamt "är ni från nån berättelse? Jag menar både Robin och jag antar att killen som flyger är Peter Pan" sa han
"ja vi är väll från en berättelse" sa Cassian och såg på Jezebel
"jag ber om ursäkt doktorn" sa han leende
"doktorn? Du är Jezebel Disraeli. Du är en galen mördare. Hade du sagt något Robin hade jag inte släppt in honom i mitt hus" sa Sirius och såg argt på Jezebel och sen på Cassian och de suckade
"lika bra vi går då. Ha så kul" sa Jezebel kallt och gick mot ytterdörren med Cassian efter sig

"Visst", muttrade Robin, "de går som vanligt."
"Ska du säga."sade Marian menande och satte sig ner på en av stolarna vid bordet. "Det mörknar redan."
"Ni kan gå, Remus kommer över snart."berättade Sirius, men han lät en aning besviken på rösten.
"Säkert?"frågade RObin, Sirius fnyste.
"Klart det, dörren står öppen. Bara ni inte kommer och går hela tiden, ministeriet är överallt."sade Sirius menande.
"Vi lovar."sade Marian och drog med sig Robin mot ytterdörren. Robin var noga med att dra upp huvan för ansiktet innan han steg ut, varför visste han inte.

Jezebel hörde Robin muttra men brydde sig inte. Bara för att hjälten inte är hatad. Men Jezebel orkade inte förklara för folk varför han gör som han gör. Han och Cassian steg ut på gatan och stannade
"vet du vart vi är?" sa Jezebel till Cassian, han var själv inte helt säker
"jag tror Towern ligger ditåt" sa Cassian och Jezebel nickade
"jag tror det med. Jag tror Heragavs herrgård ligger ditåt om den nu finns kvar. Och Delilas huvudkontor ligger ditåt" sa Jezebel och de började gå längs gatan och utan att tänka på det gick de skymda i skuggan så ingen såg dem

"Jaha, där gick de. Vi då?"sade Marian då de hade kommit ut på gatan. "Det ser verkligen annorlunda ut."
Robin flinade.
"Ja, de använder ju inte precis häst och vagn nu längre."sade han och hoppade undan få Marian tänkte slå till honom.
"Vad ska vi göra nu då?"frågade hon bestört och tittade på de jättelika träden framför dem. "Jag tänker inte gå in där."
"Du har alltid varit rädd för skogen."retades Robin, "okej, jag skämtade ju bara!"
"Bäst vi följer efter Jezebel och Cassian."sade Marian och började gå. Robin suckade tungt.
"Måste vi verkligen det?""frågade han men skyndade sig sedan snabbt efter henne.
"De vet mer om den här världen än oss."sade hon menande och knuffade till honom.
"Jaja.."muttrade han.

Jezebel tog tag i Cassian när han hörde steg bakom dem och de fortsatte gå som normalt men stannade plötsligt och vände sig om och tog tag i personerna men släppte dem när de så att det var Robin och Marian
"smyg inte på oss" sa Jezebel och började sen gå
"vart ska vi ta vägen då?" sa Cassian och Jezebel funderade
"jag vill se vilka byggnader som ligger kvar. Och jag vill se min...grav" sa Jezebel lågt
"varför ska du göra det? Du behöver väll inte plåga dig själv?" sa Cassian
"jag måste få in det i huvudet på riktigt" sa han tyst "vad vill ni två se då?" sa han utan att se på Robin och Marian

"Min hedersbemärkelse."flinade Robin. "Jag skämtade, Marian."
Han himlade med ögonen och lade huvan tätare om huvudet.
"Vi kan inte den här, staden. Förut fanns det endast ett stort stenslott och några små hus av halm. Så ni kanske förstår att vi känner oss ganska borttappade." sade Marian vänligt.
"Du ja, inte jag!"sade Robin tjurigt.
"Du beter dig omoget."sade Marian.
"Kul."muttrade han och lutade sig mot väggen.

Jezebel sa inget åt Robin utan vände sig mot Marian
"då har ni en hel del att se. Fast allt det här fanns inte här på vår tid heller" sa han och fortsatte gå och de kom fram till Towern och Jezebel log
"något som är som det ska i alla fall" sa han leende till Cassian
"vad är det för något de åmer i?" sa han undrande
"jag vet inte. Men de funkar väll som häst och vagn bara snabbare" sa Jezebel ointressant men han suckade åt alla sten hus och all betong
"den var vackrare förr. När de fanns mer träd" sa han och började gå mot Delilas högkvarter av ren vana och stannade när han såg att de stod kvar
"jag trodde det skulle vara rivet" sa han
"de verkar ju användas med" sa Cassian lite osäkert
"vad sägs om att vi använder den hemligagången?" sa han
"det låter bra. Ni får göra som ni vill. Antingen följer ni med eller utforskar staden själva" sa Jezebel till Robin och Marian

"Vi..."började Robin.
"följer med."fyllde Marian i. Robin tittade på henne med ett frågande uttryck, plötsligt hade hon blivit så annorlunda. Som om hon styrde över honom, han var inte van vid sådant och han gillade det inte.
"Bara det går snabbt, jag har en konstig känsla av att vi kommer att hitta något på gravgården."sade Robin grubblande. Marian gav honom en uttråkad blick.
"Du är alltid så dramatisk."suckade hon. Robin höjde ögonbrynen. Han ignorerade hennes kommentar och följde efter Jezebel och Cassian till deras högkvarter.