The cold in our bodies [PRS]

Hon skakade på huvudet.
"Du har all rätt att tala till mig sådär. Jag är ju en köpt ägodel." Hon såg på honom och lade ner de båda halsbanden i korgen och började gå vidare.
"Parfym sa han." Hon såg sig om och lade huvudet på sned.
"Eftersom det verkar vara till en kvinna så något sött men ändå mustigt. Det skulle jag gilla." Hon började gå igen till hon fann ett nytt stånd där en kvinna stod.
"Välkommen fröken. Kan jag erbjuda något?" Hon log varmt och såg på Leo med lika varma ögon.
"Eller till er sir?"

"Jag lät känslorna ta över. Jag kunde hanterat det där på ett bättre sätt.", erkände Leo och kliade sig i nacken.
Han såg på Alice och följde hennes blick till ståndet längre bort. Han gick efter.
Han log stelt och nickade i en hälsning åt kvinnan. "Nej, tack. Det är Alice som ska handla, inte jag.", förklarade han. "Har du något passande åt en greve?"

"Det är okej sir. Du kmåste säga sådana saker." Hon såg på kvinnan som log.
"Åh åt greven? Hmm låt mig se.." Hon tog upp en flaska och räckte över den till Alice.
"Den här har en muskig doft. Den luktar säkerhet och fyllig."
Alice tog emot flaskan och såg på Leo.
"Jag trodde vi köpte åt en kvinna. Jag tog smycken åt en kvinna."

"Nja, menade att det är greven som har beställt.", förklarade Leo. "Det verkar vara åt en kvinna. Iallafall menade Rion det. Och han brukar ha koll.". Det sista mumlade han. Han var inte helt säker.
"Men som sagt, det är Alice som som ska välja köpet. Inte jag." Leo såg från Alice till kvinnan bakom bordet.

"Åh då skulle jag rekommendera den här. Den är söt men ändå lite myskig, Den har dofter av blommor och får en kvinna lukta elegant och maktfull på samma gång." Hon visade en vacker flaska och Alice pekade på den.
"Den låter underbar. Vi tar den." Sa hon och såg på Leo.

"Bra. Det funkar nog." Leo såg nöjd ut och tittade på flaskan och sedan på Alice. "Bäst du betalar, så går vi vidare. Det var väl en sak till?" Han höjde frågande på ögonbrynen. Kastade en blick åt det håll föreställningen var och såg sedan tillbaka på Alice. Det var nog fortfarande tid kvar av föreställningen. Så länge hade de inte hållit på att shoppa trots allt.

Kvinnan räckte över flaskan och log.
"Den kostar 15 silvermynt. Det är från ett land i norr." Hon log mjukt och såg på Leo. Log sedan.
"Vill inte du köpa något till sig själv?" Hon visade flaskorna hon hade. Alice betalade med silvermynt och räkte över och neg.
"Tack."

"Tack, det är bra för min del.", försäkrade Leo.
Han harklade sig och såg på då Alice betalade och fick flaskan i sin hand.
"Vad var det sista du skulle ha?"

"Tyg. Men han sa inte hur mycket. Så jag ska chansa?" Frågade hon och såg ner på det hon hade i korgen.
"Kan jag få äta lite först? Jag är ganska hungrig." Hon såg blygt ner.

"Ja, gör det. Men kanske för säkerhets skull- köp mer än för lite?", gav Leo som förslag. Om det blev över kunde tyget kanske användas till något annat? Vad skulle Ivan ens med det till? Det var lite märkligt. Men det var väl hans ensak.
"Ja, ät. Har du med dig maten eller är den kvar i vagnen?"